1 / 34

Standardiserade bed

Sophia
Télécharger la présentation

Standardiserade bed

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Standardiserade bedömnings- metoder 1 presentation - HOME hur kan dessa bidra till bättre insatser för brukarna? de direkta effekterna av bedömningsmetoder är inte så mycket forskat på. Det är oerhört svårt att kunna säga att det är just bedömningsmetoden som gav ett positivt utfall för klienten. förnuftsmässigt så verkar det så, och enligt utsagor och vittnesmål så medför bedömningsmetoder nytta + hoppas att det under hand kommer att svara på denna fråga och vi återkommer till den på slutet Att regelbundet med en standardiserad metod bedöma en problembild eller ett hjälpbehov med hjälp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. + mätningar av verkligheten är inte exakt detsamma som verkligheten + verktyg bland andra presentation - HOME hur kan dessa bidra till bättre insatser för brukarna? de direkta effekterna av bedömningsmetoder är inte så mycket forskat på. Det är oerhört svårt att kunna säga att det är just bedömningsmetoden som gav ett positivt utfall för klienten. förnuftsmässigt så verkar det så, och enligt utsagor och vittnesmål så medför bedömningsmetoder nytta + hoppas att det under hand kommer att svara på denna fråga och vi återkommer till den på slutet Att regelbundet med en standardiserad metod bedöma en problembild eller ett hjälpbehov med hjälp av klientens/brukarens uppgifter och handlingar. + mätningar av verkligheten är inte exakt detsamma som verkligheten + verktyg bland andra

    2. 2 Vad menas med systematiska bedömningar? – 2 - Formuläret har en färdig struktur, dvs samma frågor ställs till samtliga klienter/brukare (som instrumentet passar) och svaren innehåller alternativ som är fastställda i förväg. Svaren har kvantifierats så att de kan jämföras vid olika tidpunkter. Vad menas med systematiska bedömningar? – 2 - Formuläret har en färdig struktur, dvs samma frågor ställs till samtliga klienter/brukare (som instrumentet passar) och svaren innehåller alternativ som är fastställda i förväg. Svaren har kvantifierats så att de kan jämföras vid olika tidpunkter.

    3. Grunden Transparens Likställighet Objektivitet Oberoende 3 1 - bedömningar kan ju få långtgående konsekvenser för klienten. Både de hjälpsökandes rättsäkerhet och yrkesetiken talar för att man som professionell öppet kan redovisa både vilken information som bedömningen grundar sig på och hur bedömningen gått till. 2 - Det finns också rättviseaspekter som talar för att alla personer bör få sina problem bedömda på basis av ett relevant underlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende var i landet klienten bor eller vilken handläggare som träffar klienten. Dessa krav på transparens, likställighet och objektivitet kan tillgodoses bland annat genom att ett standardiserat bedömningsinstrument används som en del i ett beslutsunderlag. Man brukar då säga att vi gör en systematisk bedömning. En systematisk bedömning innebär att ett beslut vägleds av en tydligare modell där förutbestämda faktorer vägs samman på ett i förväg bestämt sätt, för så många klienter/brukare som möjligt. 1 - bedömningar kan ju få långtgående konsekvenser för klienten. Både de hjälpsökandes rättsäkerhet och yrkesetiken talar för att man som professionell öppet kan redovisa både vilken information som bedömningen grundar sig på och hur bedömningen gått till. 2 - Det finns också rättviseaspekter som talar för att alla personer bör få sina problem bedömda på basis av ett relevant underlag och på ett så öppet och enhetligt sätt som möjligt. Bedömningarna bör vara oberoende var i landet klienten bor eller vilken handläggare som träffar klienten. Dessa krav på transparens, likställighet och objektivitet kan tillgodoses bland annat genom att ett standardiserat bedömningsinstrument används som en del i ett beslutsunderlag. Man brukar då säga att vi gör en systematisk bedömning. En systematisk bedömning innebär att ett beslut vägleds av en tydligare modell där förutbestämda faktorer vägs samman på ett i förväg bestämt sätt, för så många klienter/brukare som möjligt.

    4. Behovs/situations bedömning 4 Men tänker ni, alla klienter är ju olika och vi kan inte göra på samma sätt för alla, det fungerar ju inte Bedömningar göra man hela tiden och man har flera källor för detta. Vad vi alltid försöker att poängtera är att standardiserade bedömningsmetoder alltid endast är en del av hela bedömningsarbetet, oerhört viktigt att komma ihåg detta. Här kan vi ha vanliga samtal, inhämtande av information från tex lärare i den blåaste bubblan, sen har vi andra metoder, vi kan använda tre små hus, nätverkskartor, och rita ledsna och glada gubbar i mittenbubblan. Sen har vi de standardiserade metoderna i den lilla bubblan. Men tänker ni, alla klienter är ju olika och vi kan inte göra på samma sätt för alla, det fungerar ju inte Bedömningar göra man hela tiden och man har flera källor för detta. Vad vi alltid försöker att poängtera är att standardiserade bedömningsmetoder alltid endast är en del av hela bedömningsarbetet, oerhört viktigt att komma ihåg detta. Här kan vi ha vanliga samtal, inhämtande av information från tex lärare i den blåaste bubblan, sen har vi andra metoder, vi kan använda tre små hus, nätverkskartor, och rita ledsna och glada gubbar i mittenbubblan. Sen har vi de standardiserade metoderna i den lilla bubblan.

    5. Olika typer av bedömningar Måluppfyllelse Situation Funktion Behov Diagnos Prediktion 5 Vid alla typer av bedömning är den första frågan man bör ställa sig; Vad ska bedömas? Varför behövs en bedömning just nu? Därefter kommer följdfrågan; Hur skall denna bedömning gå till? Vilken metod skall jag välja för att få ett så bra underlag som möjligt för min bedömning? Det finns flera olika sätt att samla in information om klienten när man gör en systematisk bedömning. Vid alla typer av bedömning är den första frågan man bör ställa sig; Vad ska bedömas? Varför behövs en bedömning just nu? Därefter kommer följdfrågan; Hur skall denna bedömning gå till? Vilken metod skall jag välja för att få ett så bra underlag som möjligt för min bedömning? Det finns flera olika sätt att samla in information om klienten när man gör en systematisk bedömning.

    6. Olika typer av instrument intervjuformulär checklistor frågeformulär skattningsskalor självskattningsformulär observationer av beteenden och situationer 6 Begreppet standardiserade bedömningsmetoder innebär inte att alla sätt att samla in data är likadant. Formen varierar och kan förekomma i form av strukturerade och standardiserade intervjuformulär, standardiserade checklistor, frågeformulär, skattningsskalor, självskattningsformulär samt observationer av beteenden och situationer. Det är dock inte alltid som det är klara gränser mellan dessa termer. Begreppet standardiserade bedömningsmetoder innebär inte att alla sätt att samla in data är likadant. Formen varierar och kan förekomma i form av strukturerade och standardiserade intervjuformulär, standardiserade checklistor, frågeformulär, skattningsskalor, självskattningsformulär samt observationer av beteenden och situationer. Det är dock inte alltid som det är klara gränser mellan dessa termer.

    7. Varför använda bedömningsmetoder systematiskt? 7

    8. 8 1. Vid bedömning av behov av insats, dvs som stöd i beslutssituationen. Vad behöver den här klienten? 2. Vid uppföljning av enskilda klienter/brukare. Hur har insatsen verkat för klienten? Har en förbättring skett? 3. Vid sammanställning av information om en grupp klienter. Vilka klienter kommer till oss och vad har de för problem/styrkor? vad behöver denna grupp av klienter för hjälp. 4. Vid sammanställning av uppföljning av en grupp klienter. Hur har det gått för våra klienter generellt? + Vid rapportering av information från landets kommuner. Hur är läget i landet? Hur ser det ut i olika kommuner? en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med samma typ av problem i en liknande livssituation. Information för att påverka politiker, ge resurser till vissa typer av insatser Den systematiska bedömningen ger även möjlighet att reflektera kring resultatet vad är bra, vad behöver förbättras? Systematisk bedömning kan också vara ett bidrag till ett gemensamt språk, för att underlätta kommunikation om klienten/brukaren och dennes problem mellan olika aktörer t ex socialtjänst, psykiatri, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Ytterligare fördelar kan vara att samverkan och samarbete mellan forskning och praktik ges ökade förutsättningar. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till en nationell statistik. Detta kan också medföra en större överblick över insatsers resultat.1. Vid bedömning av behov av insats, dvs som stöd i beslutssituationen. Vad behöver den här klienten? 2. Vid uppföljning av enskilda klienter/brukare. Hur har insatsen verkat för klienten? Har en förbättring skett? 3. Vid sammanställning av information om en grupp klienter. Vilka klienter kommer till oss och vad har de för problem/styrkor? vad behöver denna grupp av klienter för hjälp. 4. Vid sammanställning av uppföljning av en grupp klienter. Hur har det gått för våra klienter generellt? + Vid rapportering av information från landets kommuner. Hur är läget i landet? Hur ser det ut i olika kommuner? en upprepad bedömning av klienter efter insats ger möjlighet att erbjuda insatser som visat sig vara verksamma för klienter med samma typ av problem i en liknande livssituation. Information för att påverka politiker, ge resurser till vissa typer av insatser Den systematiska bedömningen ger även möjlighet att reflektera kring resultatet vad är bra, vad behöver förbättras? Systematisk bedömning kan också vara ett bidrag till ett gemensamt språk, för att underlätta kommunikation om klienten/brukaren och dennes problem mellan olika aktörer t ex socialtjänst, psykiatri, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Ytterligare fördelar kan vara att samverkan och samarbete mellan forskning och praktik ges ökade förutsättningar. På nationell nivå kan den systematiska bedömningen ge bidrag till en nationell statistik. Detta kan också medföra en större överblick över insatsers resultat.

    9. Nyttan för klienten Blir delaktig Blir tillfrågad om samma livsområden oavsett vem klienten träffar Får information i förväg hur utredningsarbetet går till Får överblick över resurser och behov Får en sammanfattning av vad som framkommit Får en planering som bygger på klientens behov och situation Behöver inte upprepa berättelsen Uppföljning sker av behov och situation över tid Planering kan revideras efter aktuella behov och situation 9 1 - ibland finns en rädsla från socialarbetaren att det är konstigt att komma med ett papper, det har visat sig vara tvärtom, även från barn som varit med 3 – trygghet 4. styrkor och svageter 5 - känsla av att bli lyssnad på1 - ibland finns en rädsla från socialarbetaren att det är konstigt att komma med ett papper, det har visat sig vara tvärtom, även från barn som varit med 3 – trygghet 4. styrkor och svageter 5 - känsla av att bli lyssnad på

    10. Nyttan för socialarbetaren: Involverar alltid klienten Underlättar och bidrar till arbetsallians med klienten Får snabbt god kännedom om klientens situation och behov Relevant kunskap till underlag för bedömning och vårdplan Ger struktur i utredningsarbetet Skiljer på insamlandet av information och reflektionen som sker med klienten Ger underlag till skriftlig dokumentation Används av olika vårdgivare vilket bidrar till gemensamt språk, ökad samverkan 10 2- det blir inte lika hotfullt när man frågar alla samma sak, 3- upptäcker behov som man inte visste fanns 6 – skillnad på myndighetsutövning i form av bedömning i en utredning och vid själva behandlingen2- det blir inte lika hotfullt när man frågar alla samma sak, 3- upptäcker behov som man inte visste fanns 6 – skillnad på myndighetsutövning i form av bedömning i en utredning och vid själva behandlingen

    11. Nyttan för chefen: Sakliga och relevanta beslutsunderlag Ökad möjlighet till insyn och kunskap om klienters behov och situation Rättssäker dokumentation Följa utveckling över tid och justera/utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Uppföljningsverktyg Nyanserad aktuell information om målgruppen Användas i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Sakligt underlag för diskussion i arbetsgrupp, ledningsgrupp och politiker Egen kunskapsproduktion 11 Håller ni med? andra fördelar?Håller ni med? andra fördelar?

    12. Risker inte reflekterar över resultatet – stirra sig blind på siffror att inte kunna metoden tillräckligt bra alltid endast en del av utredningen andra yrkesgruppers begränsade kunskap 12 3 – typ advokater i en vårdnadstvist - familjerättare3 – typ advokater i en vårdnadstvist - familjerättare

    13. Förutsättningar Vilja – nyfikenhet - intresse Acceptans att nya metoder tar tid Chefer Del av arbetet Låt vissa gå före, stödpersoner 13 Det är inte lätt att börja använda en bedömningsmetod, särskilt inte på ett systematiskt sätt. 3- Chefen måste efterfråga 4 - Onsdagsmöten Interna utbildare Det finns ju ett stort problem i den höga personalomsättningen Måste påverka utbildningen!!Det är inte lätt att börja använda en bedömningsmetod, särskilt inte på ett systematiskt sätt. 3- Chefen måste efterfråga 4 - Onsdagsmöten Interna utbildare Det finns ju ett stort problem i den höga personalomsättningen Måste påverka utbildningen!!

    14. Hur kan bedömningsmetoder bidra till bättre insatser för brukarna? 14 Denna är förhoppningsvis utvärderad, vilket förutsatte att bedömningsmetoder av god kvalitet användes – dessa måste testas Beskrivning av klienters behov på förvaltningen – då kan man tillhandahålla rätt insatser för de typer av klienter som man har Denna är förhoppningsvis utvärderad, vilket förutsatte att bedömningsmetoder av god kvalitet användes – dessa måste testas Beskrivning av klienters behov på förvaltningen – då kan man tillhandahålla rätt insatser för de typer av klienter som man har

    15. HOME Home Observation for Measurment of the Enviroment Strukturerad intervju med standardiserade bedömningar i barnfamiljer som utreds av socialtjänsten. Syftar till att bedöma barnets situation i hemmet och föräldrarnas omsorgsförmåga. 15 HOME:s primära syfte är att, i hemmiljö, mäta kvaliteten och kvantiteten av stimulans och stöd som finns för ett barn i dess hemmiljö. Intervjun är ett komplement till den ordinarie utredningen HOME:s primära syfte är att, i hemmiljö, mäta kvaliteten och kvantiteten av stimulans och stöd som finns för ett barn i dess hemmiljö. Intervjun är ett komplement till den ordinarie utredningen

    16. Konstruktionen av HOME Miljö och utveckling Avsaknad av mått Mäta miljö 16 3 huvudfaktorer ledde till konstruktionen av HOME Började utvecklas redan på tidigt 60-tal i USA. Förståelsen av vikten av miljöns bidrag för barns kognitiva utveckling Otillräckligheten av mått av miljön As Bloom (1964) concluded, SES was, (and still is), important when assessing and predicting developmental risks for children. SES is a crude estimate that fails to illuminate differences between environments Behovet av en omfattande bedömning av miljön när man planerar insatser. 3 huvudfaktorer ledde till konstruktionen av HOMEBörjade utvecklas redan på tidigt 60-tal i USA. Förståelsen av vikten av miljöns bidrag för barns kognitiva utveckling Otillräckligheten av mått av miljön As Bloom (1964) concluded, SES was, (and still is), important when assessing and predicting developmental risks for children. SES is a crude estimate that fails to illuminate differences between environments Behovet av en omfattande bedömning av miljön när man planerar insatser.

    17. HOME:s utbredning 17 över 800 artiklar i en mängd olika typer av studier, dels där home används för att mäta insatsers effekter, predicera olika saker och tester av själva HOME.¨¨ predicera kognitiv utveckling kön etniska skillnader riskpopulationer unga föräldrar rekommenderas av DoH i England The applicability of the HOME Inventory is broad. It can be used by different professions in human services who make home visits, e.g. social workers, visiting nurses and therapists. It can be used in cases of young parents or children with special needs. In some countries home visits have been a routine part of public child health procedures whenever therapeutic services were sought for children’s problems that were clearly related to disturbed family practices över 800 artiklar i en mängd olika typer av studier, dels där home används för att mäta insatsers effekter, predicera olika saker och tester av själva HOME.¨¨ predicera kognitiv utveckling kön etniska skillnader riskpopulationer unga föräldrar rekommenderas av DoH i England The applicability of the HOME Inventory is broad. It can be used by different professions in human services who make home visits, e.g. social workers, visiting nurses and therapists. It can be used in cases of young parents or children with special needs. In some countries home visits have been a routine part of public child health procedures whenever therapeutic services were sought for children’s problems that were clearly related to disturbed family practices

    18. Valet av HOME HOME valdes att komplementera BBiC för att: Validerat bedömningsinstrument HOME är det enda instrument som tar upp aspekter av hemmiljön som har direkt påverkan på barnet HOME kan ge ett viktigt bidrag till en djupare bedömning inriktar sig främst på domänen föräldraförmåga i BBiC Väl utfört ger HOME information om frågor och områden som går utöver de som ingår i materialet HOME har ett antal underskalor och kan därför identifiera områden av styrkor såväl som svagheter 18 Även andra domäner får mycket info från intervjuerna Även andra domäner får mycket info från intervjuerna

    19. Olika HOME för olika barn Infant-Toddler (IT) 0-2 år Early Childhood (EC) 3-6 år Middle Childhood (MC) 7-10 år Early Adolescent (EA) Child Care (CC-IT & CC-EC) Disability Adaptions (DA) Development Delay DD-IT, DD-EC, DD-MC Auditory Impairment AI-IT, AI-EC, AI-MC Visual Impairment VI-IT, VI-EC, VI-MC Orthopedic Impairment OI-IT, OI-EC, OI-MC 19

    20. Dimensioner som täcks in 20 här ser ni de olika delskalor som ingår i de åldersgrupper som vi använder oss av. ännu är inte termerna anpassade till BBIC men efter testerna skall sådana anpassningar göras. här ser ni de olika delskalor som ingår i de åldersgrupper som vi använder oss av. ännu är inte termerna anpassade till BBIC men efter testerna skall sådana anpassningar göras.

    21. Hur går det till? Typisk dag för barnet. Detaljerade beskrivningar Specifik tidsperiod Observera interaktion Observera hemmet Följ förklaringarna Mycket information Tar 60-90 min 21 - Görs i hemmet – liknar det samtal som ni har redan idag Genom att gå igenom en typisk dag för barnet, uppmuntras man att söka mycket detaljerade beskrivningar av barnets beteende och händelser. När socialarbetarna får detaljerade beskrivningar av särskilda exempel på beteenden eller händelser, frågar de var andra familjemedlemmar fanns, vad de gjorde och hur de agerade mot varandra. skattningarna baseras på om en händelse inträffat eller om den inte har det under en specifik tidsperiod. i många fall handlar det om under tiden för besöket, men också det senaste året. Under bedömningen observeras interaktionen mellan barnet och den ansvariga för barnet. Både barnet och föräldern är alltså närvarande. observera hemmet, be att få ta en titt i barnets rum det är viktigt att skattningarna följer förklaringarna till frågorna för att bedömningar skall bli konsekventa och jämförbara frågorna och delskalorna ökar säkerheten för att viktiga behovsområden täcks in diskussioner vid enskilda teman ger ofta information som går utöver den som är nödvändigt för att skatta frågan - Görs i hemmet – liknar det samtal som ni har redan idag Genom att gå igenom en typisk dag för barnet, uppmuntras man att söka mycket detaljerade beskrivningar av barnets beteende och händelser. När socialarbetarna får detaljerade beskrivningar av särskilda exempel på beteenden eller händelser, frågar de var andra familjemedlemmar fanns, vad de gjorde och hur de agerade mot varandra. skattningarna baseras på om en händelse inträffat eller om den inte har det under en specifik tidsperiod. i många fall handlar det om under tiden för besöket, men också det senaste året. Under bedömningen observeras interaktionen mellan barnet och den ansvariga för barnet. Både barnet och föräldern är alltså närvarande. observera hemmet, be att få ta en titt i barnets rum det är viktigt att skattningarna följer förklaringarna till frågorna för att bedömningar skall bli konsekventa och jämförbara frågorna och delskalorna ökar säkerheten för att viktiga behovsområden täcks in diskussioner vid enskilda teman ger ofta information som går utöver den som är nödvändigt för att skatta frågan

    22. Komponenter i HOME Det finns tre huvudkomponenter: en intervjuguide för varje ålderskategori förklaringar till skattningarna för varje ålderskategori skattningsformulär (intervjuguiden) 22 HOME använder en kombination av direkt observation och samtal (intervju) med den som har ansvar för barnet vi kommer att titta närmare på dessa varje version innehåller ett antal skalor som i sin tur innehåller ett antal frågor för att bedöma olika aspekter av barnets hemmiljö till dessa frågor finns det förklaringarHOME använder en kombination av direkt observation och samtal (intervju) med den som har ansvar för barnet vi kommer att titta närmare på dessa varje version innehåller ett antal skalor som i sin tur innehåller ett antal frågor för att bedöma olika aspekter av barnets hemmiljö till dessa frågor finns det förklaringar

    23. Exempel på skattningar 23 om vi då tittar på hur en frågorna ser ut i delskalorna. jag har tagit två frågor från varje så att ni får en uppfattning vad det handlar om.om vi då tittar på hur en frågorna ser ut i delskalorna. jag har tagit två frågor från varje så att ni får en uppfattning vad det handlar om.

    24. Exempel på skattningar 24

    25. Förklaringar till skattningar PUNKT 15 Föräldern uppmuntrar barnet att tala och tar sig tid att lyssna   Det här avser att ta reda på om föräldern intresserar sig aktivt för barnets erfarenheter och aktiviteter. Frågar han/hon aktivt vad barnet gjorde när han/hon var på en väns födelsedagsparty tvärs över gatan, eller vad barnet gjorde i skolan den morgonen? För att få tillgodoräkna sig detta måste föräldern aktivt försöka få barnet att tala om sina erfarenheter. 25 hur skall man då göra för att tolka frågorna, det finns utförliga beskrivningar för varje fråga om dettahur skall man då göra för att tolka frågorna, det finns utförliga beskrivningar för varje fråga om detta

    26. Intervjuguiden Om intervjuguiden: Strukturerar intervjun kring en typisk dag Delar in dagen i vissa rutiner Förslag till vägledning och frågor finns på vänster sida Punkter som ska skattas och som troligen kommer upp under diskussionen är listade på höger sida Kan användas tills intervjuaren känner sig säker 26 vi skall snart titta närmare på detta...vi skall snart titta närmare på detta...

    27. Exempel från intervjuguiden Hemaktiviteter 1 Kunde du tillbringa någon tid med ………………..? Vad gjorde ni? Få en beskrivning, t.ex. tittade på teve med barnet eller lekte med honom/henne eller inkluderade barnet i hushållsarbetet. Om leksaker inte nämns och det inte täckts in tidigare: Lekte ni med några leksaker? Vilka andra leksaker har ……………. lekt med den senaste veckan? Vilka leksaker har du lekt med tillsammans med honom/henne? (punkterna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11 och 12) 27 Intervjudelen ger en enkel ram för att strukturera en bedömning med hjälp av HOME-intervjun. Intervjun baseras på samtal med föräldrarna om en vanlig (typisk) dag för barnet. Dagen har delats upp i ett antal nyckelhändelser eller tidpunkter i intervjun, till exempel ’Att stiga upp’, och intervjuaren får viss vägledning och förslag på frågor för att inleda en diskussion om varje del av dagen. Anvisningar till intervjuaren står i vanlig stil och föreslagna frågor i fet stil. Anvisningarna är placerade på vänster sida i texten. Den motsvarande sidan till höger innehåller punkterna i HOME-intervjun som med sannolikhet kommer upp under diskussionen om den aktuella delen av dagen.Intervjudelen ger en enkel ram för att strukturera en bedömning med hjälp av HOME-intervjun. Intervjun baseras på samtal med föräldrarna om en vanlig (typisk) dag för barnet. Dagen har delats upp i ett antal nyckelhändelser eller tidpunkter i intervjun, till exempel ’Att stiga upp’, och intervjuaren får viss vägledning och förslag på frågor för att inleda en diskussion om varje del av dagen. Anvisningar till intervjuaren står i vanlig stil och föreslagna frågor i fet stil. Anvisningarna är placerade på vänster sida i texten. Den motsvarande sidan till höger innehåller punkterna i HOME-intervjun som med sannolikhet kommer upp under diskussionen om den aktuella delen av dagen.

    28. 28 så här det det ut på höger sida, många punkter återkommer under intervjuns lopp så att man har flera tillfällen att fylla i, men man kan ju också gå bakåt och fylla i eller anteckan eller ha det i minnet.så här det det ut på höger sida, många punkter återkommer under intervjuns lopp så att man har flera tillfällen att fylla i, men man kan ju också gå bakåt och fylla i eller anteckan eller ha det i minnet.

    29. Förtjänster Många olika aspekter Djupgående bedömning Barns Behov i Centrum Formen Lätt att använda Identifierar svagheter såväl som styrkor 29 . många aspekter, finns inget liknande Formen, det är ju ett samtal ni har idag, det blir endast mer strukturerat. många aspekter, finns inget liknande Formen, det är ju ett samtal ni har idag, det blir endast mer strukturerat

    30. Begränsningar Mäter inte alla aspekter En informant vid ett tillfälle Enbart HOME-skattningar kan inte användas Mäter inte familjefunktion 30 mäter inte alla faktorer som påverkar ett barns hemmiljö mäter inte alla faktorer som påverkar ett barns hemmiljö

    31. IMS studie Syftet med IMS studie är att pröva HOME Syftet är också att utifrån resultaten av prövningen, om så behövs, revidera formulären så att de anpassas till svenska förhållanden. 31 bakgrunden till att home blivit ett projekt på ims är att flera bbic-kommuner började använda HOME, eftersom det ingick i bbic-arsenalen av bedömningsmetoder. vi blev sedan kontaktade av de som arbetar med BBIC för att testa HOME. bakgrunden till att home blivit ett projekt på ims är att flera bbic-kommuner började använda HOME, eftersom det ingick i bbic-arsenalen av bedömningsmetoder. vi blev sedan kontaktade av de som arbetar med BBIC för att testa HOME.

    32. Upplägg 7 kommuner, 2 stadsdelar i Göteborg Kan vi lita på resultaten – tillförlitlighet Får vi fatt det vi vill veta – validitet Ger det meningsfull information – relevans Fungerar det under svenska förhållanden – anpassning När föreligger ett problem – normering 32 i projektet ingår för närvarande 7 kommuner och 2 stadsdelar i Göteborg. Luleå, Uppsala, Stockholm Spånga, Nyköping, Linköping, Helsingborg och Gunnared och Backa i Göteborg. förhoppningsvis blir det ca 10 till vi kommer att samla in data under det kommande året tills vi har ca 150 intervjuer. För att vi skall kunna använda informationen som framkommer under intervjuerna till forskningsprojektet så får familjerna skriva på en samtyckesblankett. Även om de inte vill vara med i vårt projekt så genomförs naturligtvis intervjun ändå. För att kunna mäta tillförlitligheten hos home så görs hembesöket av två socialarbetare. 1 intervjuar medan den andra lyssnar. Båda fyller i var sitt intervjuformulär oberoende av varandra, sedan kan vi jämföra deras skattningar för att se hur de överensstämmer. Vi vill också ta reda på om HOME verkligen mäter det som det är meningen att mäta – om resultatet från en intervju visar att föräldern kan ha problem med lyhördheten mot barnet, dvs är berömmande, positiv och tillåtande mot barnet, kan vi veta att HOME verkligen indikerar att det finns ett problem här. för att kunna få en uppfattning om detta så ber vi föräldrarna om tillåtelse (skriftligt medgivande) att barnets förskolelärare/dagispersonal/fritidspersonal skall svara på några frågor skriftligt och anonymt. dessa frågor motsvarar de olika frågedimensionerna i HOME. Genom att sedan jämföra svaren kan vi förhoppningsvis få en indikation om HOME har en god validitet. för att testa relevansen för socialtjänsten så ber vi socialarbetarna efter varje intervju som gjort intervjuerna svara på frågor om hur intervjusituationen och om familjen. vi ber också familjen svar på frågor om intervjusituationen. tex om intervjun var ett bra sätt att förmedla information på svåra frågor, tiden, om att barnet var med. utifrån dessa prövningar kan vi komma att förändra HOME till viss del. Antagligen blir det mindre förändringar. Det finns en del frågor som känns omoderna och som kan anpassas till svenska förhållanden. normering – siffrorna på sammanställingen. viktigt för att se om det föreligger ett problem eller ej, vad betyder det att man har ett visst värde. Normering visar de resultat som kommer ur test av grupper av individer. En normering bidrar bland annat till att visa för vilken/vilka grupper ett instrument är tillämpligt. En normerad skala definierar var en persons värde ligger i relation till värden som andra personer uppnått (t ex ett urval av normalpopulationen). Skäl att använda normerade skalor kan vara att utröna om en person placeras under genomsnittet, vid genomsnittet eller över genomsnittet, dvs relationen till ett tröskelvärde, en ”cut-off”-gräns i projektet ingår för närvarande 7 kommuner och 2 stadsdelar i Göteborg. Luleå, Uppsala, Stockholm Spånga, Nyköping, Linköping, Helsingborg och Gunnared och Backa i Göteborg. förhoppningsvis blir det ca 10 till vi kommer att samla in data under det kommande året tills vi har ca 150 intervjuer. För att vi skall kunna använda informationen som framkommer under intervjuerna till forskningsprojektet så får familjerna skriva på en samtyckesblankett. Även om de inte vill vara med i vårt projekt så genomförs naturligtvis intervjun ändå. För att kunna mäta tillförlitligheten hos home så görs hembesöket av två socialarbetare. 1 intervjuar medan den andra lyssnar. Båda fyller i var sitt intervjuformulär oberoende av varandra, sedan kan vi jämföra deras skattningar för att se hur de överensstämmer. Vi vill också ta reda på om HOME verkligen mäter det som det är meningen att mäta – om resultatet från en intervju visar att föräldern kan ha problem med lyhördheten mot barnet, dvs är berömmande, positiv och tillåtande mot barnet, kan vi veta att HOME verkligen indikerar att det finns ett problem här. för att kunna få en uppfattning om detta så ber vi föräldrarna om tillåtelse (skriftligt medgivande) att barnets förskolelärare/dagispersonal/fritidspersonal skall svara på några frågor skriftligt och anonymt. dessa frågor motsvarar de olika frågedimensionerna i HOME. Genom att sedan jämföra svaren kan vi förhoppningsvis få en indikation om HOME har en god validitet. för att testa relevansen för socialtjänsten så ber vi socialarbetarna efter varje intervju som gjort intervjuerna svara på frågor om hur intervjusituationen och om familjen. vi ber också familjen svar på frågor om intervjusituationen. tex om intervjun var ett bra sätt att förmedla information på svåra frågor, tiden, om att barnet var med. utifrån dessa prövningar kan vi komma att förändra HOME till viss del. Antagligen blir det mindre förändringar. Det finns en del frågor som känns omoderna och som kan anpassas till svenska förhållanden. normering – siffrorna på sammanställingen. viktigt för att se om det föreligger ett problem eller ej, vad betyder det att man har ett visst värde. Normering visar de resultat som kommer ur test av grupper av individer. En normering bidrar bland annat till att visa för vilken/vilka grupper ett instrument är tillämpligt. En normerad skala definierar var en persons värde ligger i relation till värden som andra personer uppnått (t ex ett urval av normalpopulationen). Skäl att använda normerade skalor kan vara att utröna om en person placeras under genomsnittet, vid genomsnittet eller över genomsnittet, dvs relationen till ett tröskelvärde, en ”cut-off”-gräns

    33. Vad tycker familjerna? Bra sätt att få berätta om sig själv Viktiga saker kommer fram Inga större problem med frågorna Att intervjun sker i hemmet är bra Tidsåtgången är okey Bra att barnet är med under intervjun 33 vi har fått in ca 70 formulär men vill ha inte allra minst 150 stycken. detta är alltså bara preliminära data men det visar åt vilket håll resultatet kommer att vara. 97 % av de som hittills svarat har tyckt att intervjun har varit ett mycket eller ganska bra sätt att få berätt om sig själv. fyra av fem tycker att de fick berätta om sådant som var viktigt för denne och dess barn fyra av fem hade inga probelm med frågorna. var femte hade alltså det och då handlade det oftast om att det var svårt att komma ihåg om man gjort vissa saker. fyra av fem tyckte det var bra att vara i hemmet under intervjun. endast 5% hade absolut velat vara ngn annanstans intervjun tar oftast en timme men i vissa fall kan det dra ut på tiden, tex om man är ovan att intervjua eller om det finns störande inslag i hemmet. tre av fyra tyckte att tiden var lagom medan var femte tyckte den var för lång. i dessa fall hade inte intevjun ibland dragit ut på tiden. ett fåtal tyckte den var för kort. nästan alla tyckte det var mycket eller ganska bra att barnet var med under intervjun. de kunde ibland tycka att barnet krävde så mycket uppmärksamhet att intervjun blev lidande. vi har fått in ca 70 formulär men vill ha inte allra minst 150 stycken. detta är alltså bara preliminära data men det visar åt vilket håll resultatet kommer att vara. 97 % av de som hittills svarat har tyckt att intervjun har varit ett mycket eller ganska bra sätt att få berätt om sig själv. fyra av fem tycker att de fick berätta om sådant som var viktigt för denne och dess barn fyra av fem hade inga probelm med frågorna. var femte hade alltså det och då handlade det oftast om att det var svårt att komma ihåg om man gjort vissa saker. fyra av fem tyckte det var bra att vara i hemmet under intervjun. endast 5% hade absolut velat vara ngn annanstans intervjun tar oftast en timme men i vissa fall kan det dra ut på tiden, tex om man är ovan att intervjua eller om det finns störande inslag i hemmet. tre av fyra tyckte att tiden var lagom medan var femte tyckte den var för lång. i dessa fall hade inte intevjun ibland dragit ut på tiden. ett fåtal tyckte den var för kort. nästan alla tyckte det var mycket eller ganska bra att barnet var med under intervjun. de kunde ibland tycka att barnet krävde så mycket uppmärksamhet att intervjun blev lidande.

    34. Vad tycker socialsekreterarna? Familjerna oftast anmälda Inte under första mötet Används under faktainsamlingsprocessen Många klienter positiva God bild av vårdnadshavaren En del frågor svåra att svara på Problemsituationer uppstod 34 orsak till anmälan - ansökan om kontaktfamilj, missbruk, misshandel av barn eller partner, psykiska besvär hos förälder, oro för bristande omsorgsförmåga orsaken till utredning var oftast fokuserat på vårdnadshavaren. 70 procent positiva till att bli intervjuade med home, 30 var tveksamma men behövde inte övertygas. socialsekreterarna tyckte i 70 procent av fallen att home gav en god bild av vårdnashavarens omsorgsförmåga. vissa av de som svarade nej var tyckte det till viss del. inväöndingar var sådana som att home gav en för positiv bild eftersom man i vissa fall känner klienten väl och vet att den totala bilden inte är riktigt så positiv. ibland känns det såckså som att klienten ljuger eller inte talar om hela sanningen. en sak som också återkommer är att home har svårt att fånga vhavarens svårigheter att sätta gränser. andra hållet är lättare. ca hälften tycker att det finns vissa frågor som är svåra att svar på. det kan vara hur man tolkar en fråga eller att en situation är svår tex när det gäller skilsmässofamiljer. hur stor skall en reaktion vara för att vara mätbar, datorer finns inte med så om barnen spelar tv-spel hela dagarna fångas inte upp. dagstidning kan läsas via internet. nu är vi ju i ett testningsskede och vi hoppas att vi skall kunna åtgärda de flesta av de svårigheter som tas upp av användarna. I var tredje intervjusituation uppstod problem. de var dock inte kopplade till själva formuläret utan handlade om att det drog ut på tiden och barnet blev ofokuserat, syskon störde eller ens partner. ibland var det problem med tolk, det drog ut på tiden etc. orsak till anmälan - ansökan om kontaktfamilj, missbruk, misshandel av barn eller partner, psykiska besvär hos förälder, oro för bristande omsorgsförmåga orsaken till utredning var oftast fokuserat på vårdnadshavaren. 70 procent positiva till att bli intervjuade med home, 30 var tveksamma men behövde inte övertygas. socialsekreterarna tyckte i 70 procent av fallen att home gav en god bild av vårdnashavarens omsorgsförmåga. vissa av de som svarade nej var tyckte det till viss del. inväöndingar var sådana som att home gav en för positiv bild eftersom man i vissa fall känner klienten väl och vet att den totala bilden inte är riktigt så positiv. ibland känns det såckså som att klienten ljuger eller inte talar om hela sanningen. en sak som också återkommer är att home har svårt att fånga vhavarens svårigheter att sätta gränser. andra hållet är lättare. ca hälften tycker att det finns vissa frågor som är svåra att svar på. det kan vara hur man tolkar en fråga eller att en situation är svår tex när det gäller skilsmässofamiljer. hur stor skall en reaktion vara för att vara mätbar, datorer finns inte med så om barnen spelar tv-spel hela dagarna fångas inte upp. dagstidning kan läsas via internet. nu är vi ju i ett testningsskede och vi hoppas att vi skall kunna åtgärda de flesta av de svårigheter som tas upp av användarna. I var tredje intervjusituation uppstod problem. de var dock inte kopplade till själva formuläret utan handlade om att det drog ut på tiden och barnet blev ofokuserat, syskon störde eller ens partner. ibland var det problem med tolk, det drog ut på tiden etc.

    35. Några citat från socialarbetare Att inte bara förlita sig på sin egen magkänsla utan att förstå att det kan vara andra variabler som kan spela in som inte jag kan se. Det är en brygga mellan mig och familjen, jag får mer på fötterna i min bedömning och möjlighet att ställa frågor som inte alltid är bekväma att ställa. Att ha ett formulär är mer ett sätt för mig att komplettera den erfarenhet och profession som jag har. Det är ju att tillsammans med familjen jag planerat vad utredningen kommer att innehålla, och att man håller sig till det, att familjen är förberedd på det när man träffas. Man har något att luta sig emot, det blir inte lika hotfullt. Det är ett bra sätt att knyta an till familjen och försöka neutralisera bilden av socialtjänsten med ett formulär som man skall hålla sig till, det är något som vi gör med alla. 35 Några citat från intervjuer med socialsekreterare som använt HOME Några citat från intervjuer med socialsekreterare som använt HOME

    36. Erfarenheter från Uppsala Se förälder och barn i samspel Materialet öppet om vad vi vill veta Pedagogiskt Mycket värdefull information Barnet delaktigt Bra för uppföljning Anpassning Omfattande 36 Man ges möjlighet att observera samspel mellan förälder och barn på ett annat sätt än vid ett vanligt hembesök. Det blir mer tydligt för förälder vad socialsekr behöver veta och det ger legitimitet att ställa frågor omkring laddade ämnen. Man får fram positiva sidor hos föräldern. Det ger legitimitet att fråga laddade saker som man inte annars har lätt att ställa Lätta konkreta frågor för föäldrar som har svårt att uttrycka sig. svagbegåvade kan ta till sig Mycket information, komplement till andra metoder, viktiga detaljer man annars kan glömma. sånt som inte kommer med i utredningen men som kan användas som underlag för fortsatta diskussioner om barns behöv och familjeuppfostran. bra när man sedan skall ge uppdrag till hemterapeut anpassas efter bbic termer, vad är good enough, många frågor känns malplacerade i svenska förhållhanden omfattande material- man måste alltid träna!!Man ges möjlighet att observera samspel mellan förälder och barn på ett annat sätt än vid ett vanligt hembesök. Det blir mer tydligt för förälder vad socialsekr behöver veta och det ger legitimitet att ställa frågor omkring laddade ämnen. Man får fram positiva sidor hos föräldern. Det ger legitimitet att fråga laddade saker som man inte annars har lätt att ställa Lätta konkreta frågor för föäldrar som har svårt att uttrycka sig. svagbegåvade kan ta till sig Mycket information, komplement till andra metoder, viktiga detaljer man annars kan glömma. sånt som inte kommer med i utredningen men som kan användas som underlag för fortsatta diskussioner om barns behöv och familjeuppfostran. bra när man sedan skall ge uppdrag till hemterapeut anpassas efter bbic termer, vad är good enough, många frågor känns malplacerade i svenska förhållhanden omfattande material- man måste alltid träna!!

More Related