SEMIOTIK

1. SEMIOTIK GRUNDBEGREPP

2. Den semiotiska skolan • Den semiotiska skolan • Semiotik, som betyder ”läran om tecken och betydelser, intresserar sig främst för mottagaren och dess • uppfattningar av exempelvis en bilds betydelse. Man ser kommunikation som textläsning och • bildförståelse som något inlärt, att tecken kräver ett mentalt arbete för att förstås.

3. Semiotiska grundbegrepp • Tecken och symboler • Inom semiotiken är ett tecken något som kan tolkas. Ett tecken består av två oskiljbara enheter: • 1. Innehåll (det uppenbara, vad och hur vi ser ,exempelvis en gul cirkel rakt framifrån mot en vit • bakgrund) • 2. Uttryck (det associativa, exempelvis att en individ associerar en gul cirkel med solen, värme, • blomma eller dylikt om vi anser att något är attraktivt eller inte) • Ordet symbol kommer av grekiskan ”symballein” vilket betyder kasta samman, foga samman. Det • finns egentligen inget enhetligt bruk av termen ”symbol” utan användningen av termen varierar inom • matematik, logik, teologi för att nämna några discipliner. Det finns dock en tanke om en minsta • gemensamma nämnare, nämligen att symbolen är något närvarande som representerar något • frånvarande, exempelvis att ett kors representerar Kristus.

4. Definition av tecken • Ett tecken har olika betydelse i olika kulturer, i olika språk och hos olika människor. Vad vi menar • med eller hur vi uppfattar ett tecken bestäms av vår: • ● kultur (svensk, västerländsk, kristen och så vidare) • ● sociala och samhälleliga ”plats” (förälder, barn, överklass, arbetarklass, invandrarklass med • mera) • ● av vår mentala föreställning av tecknet (våra erfarenheter och personliga eller privata • association)

5. Definition av tecken IIPierce • Kategori 1. Ikon • Förklaring • En ikon är ett tecken som • liknar sitt objekt på något sätt, • det vill säga den ser ut (eller • låter) som tecknet (det • betecknade).

6. Definition III • 2. Index • Ett tecken med ett direkt • och existerande samband • med ett objekt är ett index • (rök är ett index på eld).

7. Definition IV • 3. Symbol • En symbol är ett tecken • vars samband med ett • objekt är en fråga om • konventioner, • överenskommelser eller • regler. Ord, siffror och • noter är exempel på • symboler. Det finns inget • som egentligen säger att • den romerska siffran V ska • stå för fem utan det har vi • bestämt genom • konventioner och regler i • vår kultur.

8. Konventioner och koder • Konventioner och koder • För att förstå tecken och symboler behövs gemensamma kulturella och sociala överenskommelser, så • kallade konventioner (sedvanor). Utan konventioner uppstår inte kommunikation, tecknen förblir • privata. Ett samhälle utan konventioner fungerar och existerar överhuvudtaget inte. Vår erfarenhet av • liknande tecken gör det möjligt för oss att reagera på ”rätt sätt” och på det sätt fungera i ett socialt och • samhälleligt sammanhang. För att studera konventioner i ett samhälle är det nödvändigt att studera • samhällets kultur, sociala struktur, historia, språk med mera.

9. Kontext • Bilder och i synnerhet massmediebilder förekommer sällan ensamma, utan presenteras oftast i ett • sammanhang tillsammans med exempelvis text, musik eller tal. En bild på en bil har alltså ingen • entydig betydelse. Innebörden skiftar beroende på hur bilden är framställd, i vilket sammanhang den • har kommit till och i vilket sammanhang den presenteras. En bild på en bil kan alltså representera • olika saker och få en fundamental annorlunda betydelse beroende på kontext (sammanhang). För att • studera kontextens betydelse har man inom bildforskning fastställt olika typer av kontexter.

10. Inre kontext • Tecknets inre kontext syftar på tecknets inre beståndsdelar. Man brukar inom semiotiken tala om • teckens denotativa (det uppenbara) och konnotativa (associativa) betydelse. • ● Denotation (det uppenbara) Tecknets • grundbetydelse. Denotativa tecken är ”fenomen som är • uppenbart synliga och kan beskrivas” En bild på en bil denoterar (betecknar) begreppet bil. • ● Konnotation (det associativa) Tecknets • kulturella association. Konnotativa (betecknande) • tecken är symboliska och har associativa betydelser. En bild på en bil kan konnotera kraft, fart, • lyx, framgång, miljöförstöring med mera.

11. Yttre kontext • Yttre kontext syftar på omgivningen närmast tecknet, exempelvis musik, text andra bilder och den • miljö som bilden presenteras i.

12. Sändarkontext • Sändarkontext syftar på de betydelser som vi införlivar i tecknet/meddelandet beroende på de • egenskaper som vi tillskriver sändaren. En bild eller meddelande på första sidan i en väl ansedd • morgontidning tolkas generellt med högre tillförlitlighet än i en liten lokaltidning med annan politisk • och ideologisk inriktning.

13. Mottagarkontext • En människa som betraktar ett tecken är alltid under inverkan av sin individuella bakgrund samt • omgivande sociala och språkliga situation i tolkningsögonblicket, det vill säga kultur, erfarenheter, • uppfostran med mera.

14. Exempel på den kulturella kontextens betydelse • Trolig betydelse • Stillbild • En ikon med en människa där man uppfattar kön eller en • kroppsdel på den avbildade som är vanligt hos oss • uppfattas ofta som stötande i t.ex. arabvärlden och vissa • delar av Asien.

15. Exempel • Affärsöverenskommelse • Ett tydligare exempel på ovanstående kommentar.

16. Exempel • Framåtpil • I Asien uppfattas en ikon med en pil som pekar från • vänster till höger inte alltid som att den pekar framåt.

17. Exempel • Kamera av • Ikoner med kors eller kryss kan i Asien uppfattas som • stötande eller förvirrande.

18. Exempel • Information • För att förstå innebörden av denna symbol måste man • förutom att vara bekant med det romerska alfabetet godta • och förstå tecknets konvention dvs. att bokstaven står • som symbol för information.

19. Exempel • Musik på/Ljud på • För att förstå innebörden av detta tecken krävs att man är • bekant med vårt västerländska musiknotationssystem och • överenskommelsen av symbolens funktion.

20. Exempel • Inspelning • Även när det gäller färger så uppfattas innebörden olika • beroende på kulturell kontext exempelvis så uppfattas • färgen röd som en positivt färg i Kina medan den i väst • ofta varnar för någonting.

21. Historiens påverkan på symboler • Hänvisning: Följande stycke är baserade på delar av Carl G. Liungmans bok "Ideogram och • symboler" (1999) • Den västerländska kulturen är inte likartad beträffande tolkning av symboler. En symbols betydelse är inte absolut, utan skiftar beroende på den kulturella sammanhanget och historiska tid den presenteras i. Symbolernas betydelse skiftar beroende vem eller vilka som lägger beslag på tecknet (subkulturer, ideologiska organisationer etc.). Ett teckens innebörd vid ett visst tillfälle är alltså en produkt av • tecknets bakgrund, exempelvis den allmänna historiska bakgrunden

22. , • . Det tydligaste exemplet torde • vara hakkorset. Hakkorset symboliska innebörd skiljer sig markant i dagens Europa jämfört med tiden • före1935. Den historiska bakgrunden har under historiens lopp ändrats och tecknets innebörd är därför • annorlunda. • Hakkorset används för övrigt i den buddistiska kulturen med innebörden pånyttfödelse och välgång. Exempelvis återfinns den ofta på statyer på Buddha. Hakkorset förekom även i den precolumbianska • Amerika (innan européerna kom) , och i Kina där den stod för "wan" som motsvarar siffran10 000. I • Europa förekom den först i Grekland och återfinns även i länder som England och i Finland. • Hakkorset har starka associationer till kraft och energi och förekom därför inom exempelvis • elindustrin. Elmaskintillverkaren Asea, numera ABB, använde tidigare hakkorset i sin logotyp och • Hakkorset används fortfarande som tecken för elektriska kraftverk i en del kartor. • Fler¨ockuperade symboler i häftet-