1 / 96

Namn Namn Datum

Namn Namn Datum. Grundcertifiering Gris. Dagens program. 09.00 Samling, Registrering och Kaffe 09.30 Certifiering – vad innebär detta? 10.00 Djurens omsorg 11.30 Journalföring och Dokumentation 12.00 Lunch 12.45 Forts. Journalföring och Dokumentation 13.30 Stallmiljö 14.30 Kaffe

apu
Télécharger la présentation

Namn Namn Datum

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Namn Namn Datum Grundcertifiering Gris

  2. Dagens program 09.00 Samling, Registrering och Kaffe 09.30 Certifiering – vad innebär detta? 10.00 Djurens omsorg 11.30 Journalföring och Dokumentation 12.00Lunch 12.45 Forts. Journalföring och Dokumentation 13.30 Stallmiljö 14.30 Kaffe 14.45 Mötet med utomstående 15.30 Avslutning

  3. Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas?

  4. Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. Användning av grundcertifieraderåvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på www.sigill.se Grundcertifiering Gris Certifiering – vad och varför

  5. Andra Kvalitetssystem Certifiering – vad och varför

  6. CertifieringEn oberoende part går i god för att specificerade krav uppfylls CertifikatEtt intyg som styrkts av oberoende part Certifieringsstatus Beskrivning av grisföretagets läge i certifieringsprocessen: under revision, godkänd, avstängd eller utesluten. Ordlista Certifiering – vad och varför

  7. Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; Aranea, HS certifiering, Intertek och SMAK Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC Varför Certifiering? 1 1 Certifiering – vad och varför

  8. Arbetsgång certifiering Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Anmälan Revision ute på gården År 1 År 3 Gården är certifierad Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. År 2 Certifiering – vad och varför

  9. ”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg.” Revisorernas kompetens Certifiering – vad och varför

  10. Situationskarta Suggstall Slaktgris-stall Halmlager Bostad P Teckenförklaring Gödsellagring Rest- stall Ingång till stall Spannmåls-lagring och kvarn Gödselpump/förbrunn Gårdskontor Väg N Utlastning P Parkering S Certifiering – vad och varför

  11. Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas Revisorns besök – stallarna samt dokumentation Genomgång av besöket och eventuella avvikelser Certifikat kommer Kontrollen på gården OK Certifiering – vad och varför

  12. Avisering av besök Certifiering – vad och varför

  13. Avisering av besök Certifiering – vad och varför

  14. 28 dagar Avvikelserapport och åtgärdsplan Skriftlig bekräftelse på åtgärd Eventuellt återbesök Alla punkter godkända vid inledande revision (fr.o.m 1 februari) Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Åtgärda Avvikelser Certifiering – vad och varför

  15. Avstängning 6 till 12 månader Certifiering – vad och varför

  16. Direkt vid revisionstillfället Vid revisionens stängning Mellan revisionstillfällen Tillfällen då avstängning kan tillämpas: Certifiering – vad och varför

  17. Överklagan på beslut Klagomål gällande:- information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Överklagan av revisionsbeslutet Certifiering – vad och varför

  18. Sker skriftligen till certifieringsbolaget Tidpunkt Ange datum för utträde Planera produktionen – ej certifierade produkter Utträde ur Grundcertifiering Gris Certifiering – vad och varför

  19. Producentpärm Broschyrer Kursen www.svenskapig.se www.grundcert.se Hjälpmedel Certifiering – vad och varför

  20. Omsorg om djuren Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.

  21. 1.5 Utrymmeskraven Exempel = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m2 varav minst ¾ ”fast golv”) Minsta totalarean = 6 m2 Minsta liggarean = 4 m2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket Omsorg om djuren

  22. Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Utrymmeskrav Källa: L100 Omsorg om djuren

  23. Boxar för växande grisar, 10-130 kg 1.5 Utrymmeskrav Exempel ströad liggbox:Totalarea för box med10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m²Varav liggarea:0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Källa: L100 Omsorg om djuren

  24. 1.2 Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5):”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,” Omgångsuppfödning 3 kap, 17 §, L100 Omsorg om djuren

  25. 3.11 Skydd för utegrisar Omsorg om djuren

  26. Alla har inte haft inspektion Brister eller föreläggande Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder 1.4 Djurskyddsinspektion Omsorg om djuren

  27. 3.1 ”Läkemedelsanvändning skall ske med återhållsamhet och enbart då behov föreligger” ”Veterinär skall genomföra en undersökning och bedömning av enskilt djur eller djurgrupp innan förskrivning och tillhandahållande av läkemedel sker om inte annat anges /…/” Villkorad Läkemedelsanvändning(D9 - Grundparagrafer) Omsorg om djuren

  28. 3.1 Villkorad behandlingLäkemedelsanvändning utan föregående veterinärundersökning i anslutning till behandlingen av det individuella djuret eller djurgruppen Uppföljande behandlingLäkemedelsanvändning efter det att veterinär vid varje tillfälle kliniskt har undersökt enskilt djur eller djurgrupp Omsorg om djuren

  29. 3.7 Infördes 1 juni 2010. Del av Villkorad läkemedelsanvändning Anmälningsplikt mot länsstyrelsen Djurskyddsdeklarationen Omsorg om djuren

  30. 1 kap 5 § Tillsyn och skötsel”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen.Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.” 3.3 Daglig tillsyn Omsorg om djuren

  31. 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 § Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. 3.8 Strömedel för sysselsättning Omsorg om djuren

  32. 7.3 Hygieniskt foder, smittspridning Omsorg om djuren

  33. 1 kap. 14 § ”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid.” Allmänna råd till 1 kap. 14 §”För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.” 3.5 Hantering sjuka djur Omsorg om djuren

  34. 3.5 Sjukstall eller sjukbox • Lugn och ro för den som är sjuk • Minskat smittryck hos övriga • Lättare att övervaka och ge medicin till djuret • Lättare att bedöma prognos! • L 100 säger, bör finnas en sjuk plats/25 djur. • Ska vara lättillgänglig • Lätt att hålla ren • Möjlig att tömma • Hålla optimal miljö Omsorg om djuren

  35. Skada eller sjukdom med dålig prognos Behandling har skett men utan effekt Djurskydd!!! 3.6 Avlivning, när? Omsorg om djuren

  36. Bedövning med bultpistol (eller el-tång) tillsammans med avblodning Smågrisar under 14 dagar får avlivas genom slag i huvudet Kulvapen: Endast tillåtet om licens finns för vapnet för detta ändamål. Risk för tex. rikoschetter 3.6 Avlivninggodkända metoder för djurhållare Omsorg om djuren

  37. 3.6 Avlivning • Hur och när • Avlivningsrutin • Regelbunden genomgång i besättningen Omsorg om djuren

  38. 4.1 Avel på friska djur Omsorg om djuren

  39. 5.1 Suggor ska hållas lösgående 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling. Omsorg om djuren

  40. 5.1 Fixering av suggan Minskade fixeringen smågrisdödligheten? % mortality Litters Ref. Pen Crate n 15.3 16.1 160 Gravås, 1982 18.7 18.7 72507 Gustafsson, 1982 12.0 12.4 228 Collins et al., 1987 10.7 12.7 1533 Bäckström et al. 1992 12.1 12.1 63661 Weber et al. 2007 Weaned at 4 weeks 9.5 9.1 38 Oliviero et al., 2008 Omsorg om djuren

  41. 6.3 Smågrishörna Foto: Kalle Hammarsten Omsorg om djuren

  42. 6.4 Avvänjning minst 4 veckor 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. Omsorg om djuren

  43. 3.2 Kirurgiska ingrepp Endast kastration är tillåtet att utföras av lekman. Foto Marie Sterning, SLU Omsorg om djuren

  44. 6.1 Kastrering Foto Marie Sterning, SLU Omsorg om djuren

  45. 3.9 Svanskupering Omsorg om djuren

  46. 6.2 Tandslipning Omsorg om djuren

  47. 3.10 Drivning av djur • Elpådrivare får ej användas • Lugn pådrivning • Tillräckligt utrymme • Tydlig drivväg Omsorg om djuren

  48. 10.1 Utlastningen • Ingen direkt kontakt mellan bil och besättning, djuren ska slussas ut • Stängda dörrar in till stallar under utlastning • Utlastning i besättningens periferi • Rena och lättframkomliga vägar för externa transportfordon • Gäller alla djurkategorier - Lite stress! • Inga djurbilar i närheten av stallavdelningars luftintag • Inga transportörer i stallet Inget förråd! Omsorg om djuren

  49. 10.2 Endast friska djur till slakt Skicka inte djur till slakt om: • de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp • de inte stödjer på samtliga ben • de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. • de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen Omsorg om djuren

  50. Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.

More Related