Disposition i AT-material

1. Disposition i AT-material • Vad är försäkringsmedicin? • Försäkringar och Försäkringskassans organisation • Bakgrund: Försäkringskassan och omvärlden • Grundläggande termer, ersättning, omfattning och om Fk:s arbetssätt • Avstämningsmöte, en del i Fk:s utredningsarbete • Regler: Läkaren är inte skyldig sjukskiva om han inte anser det befogat, PDL §16 • Vilka omfattats av sjukförsäkringen? • DFA-kedjan, ICF och om observerbar funktionsnedsättning • Försäkringskassans handläggare beslutar om ersättning • Sjukdom som begrepp i lagen • Om avslag, indragning och överklagan • FMR:s roll och om FMR-handledning

2. Fortsättning disposition av AT-material • Rehabkedja, sjukpenning på fortsättningsnivå och normalnivå samt fler dagar med sjukpenning på respektive nivå • Arbetslivsintroduktion, vad ingår och hur gick det • Arbetsgivarens ansvar • Rehabilitering, samordnad rehabilitering och olika aktörers ansvar • Förstadagsintyg, df:s skyldigheter och om sjukskrivningsproblem • Förebyggande sjukpenning • Sjukersättning • Beslutsstödet (separat fil) • DFA specialbilder (separat fil) • Övriga försäkringar (separat fil) • Lagregler överkurs (separat fil)

3. Välkommen till utbildning i försäkringsmedicin för AT-läkare

4. Vad är försäkringsmedicin? Läkarens arbetsvillkor Samverkan andra samhällsaktörer INTYG REHABILITERING LIV och HÄLSA i SAMHÄLLET Patient – Läkare MÖTE Försäkrings-juridiskt beslut om Rätt till ersättning Behov av rehabilitering Syftar till att återupprätta passformen mellan arbetets krav och individens, på grund av sjukdom, begränsande förmåga Kontakt med vården när något känns tungt, oroande eller smärtsamt. Det kan vara en normal, naturlig reaktion och behöver inte vara ett medicinskt problem. Medicinskt adekvata åtgärder Ibland fattar läkare beslut om att ”sjukskriva” som del av vård och behandling.

5. Försäkringsmedicinsk definition ”Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.” Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2008

6. Sverige NL Norge Sjukfrånvaro i olika länder i % av alla anställda som har varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom i en vecka eller mer.

7. Ersättningsdagar i mars 2013

8. Ersättningsdagar i mars 2013 På 60-talet var ännu norrlänningarna friskast i Sverige. - De var nog folk "av hårdare virke", förklarade DN då.

9. Diagnoser och sjukskrivning

10. Försörjda i olika ersättningssystemHelårsekvivalenter i olika ersättningssystem 1970-2010 Tusentals personer Källa: A-dep Utfall tom 2006

11. Begrepp • Karensdag sjukfallets första dag utan ersättning • Sjuklön från arbetsgivaren • Sjukpenning från Försäkringskassan • Rehabiliteringsersättning för rehabilitering • Aktivitetsersättning långtidssjuka yngre i 19 - 30 års ålder • Sjukersättning >30 år, före detta ”förtidspension”

12. Regler … • Dag 1: Karensdag • Dag 2-14: Sjuklön för anställda Sjukpenning om arbetslös • Dag 8: Läkarintyg till arbetsgivaren, om arbetslös till Försäkringskassan • Dag 15: Sjukpenning från Försäkringskassan Läkarintyg till Försäkringskassan • Vid behov: Fördjupad utredning- SLU, TMU

13. Ersättning och omfattning • Ingen ersättning under karensdagen • 80 procent utbetalt av lönen under sjuklöneperioden • 80procent utbetalt efter 2 v och under första året av inkomsten men max beräknat på 27 800 kr/mån (7,5 x basbeloppet Från 130101 ) • Kvartsstegs nivåer för ersättning härefter

14. Tidsförlopp vid sjukskrivning Sjukanmälan från a.g till Fk för sjukpenning Sjuklön Om tveksamt informeras pat inom 3 dagar. Brev om komplettering till läkare. Beslut inom 30 dagar. 1 2 15 Tid Tidigbedömning Avslag Karens Beviljad ersättning

15. Tidig bedömning Ansökan SA Fortsatt bedömning A R B E T S F Ö R Telefonutredning • Resultat: • Plan för återgång i arbete/ • Planering för fortsatt hand- • läggning • Personligt möte • SASSAM-kartläggning Arb.givar utlåtande Oklarhet -ytterligare utredning krävs, ex SLU/TMU Avstämningsmöte Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen SA- prövning Förnyad Utredning SE

16. Avstämningsmöte • Efter förslag från Läkarförbundet 2002 • Utgör del i Försäkringskassans utredningsarbete • Klarlägga förutsättningar fördeltids/heltidsarbete • Lägga grund för plan för återgång i arbete • Försäkringskassan beslutar om avstämningsmöte • Patienten är skyldig att delta… • Minst tre parter; patient, Försäkringskassa, arbetsgivare och behandlande läkare

17. Att skilja på intyg och utlåtande- en praktisk indelning(SOU 1994:71) Beskrivning av sakförhållanden, såsom status, vård och behandling. • Intyg • Utlåtande Bedömning av sakförhållandens inverkan på viss situation - såsom arbetsoförmåga.

18. Patientdatalagen(PDL 2008:355)- har ersatt patientjournallagen 2008 07 01 • 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården. (Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.) • Man är alltså skyldig att yttra sig om vård och behandling, men inte att göra några bedömningar…

19. Patientdatalagen(PDL 2008:355)- har ersatt patientjournallagen 2008 07 01 • 16 § Den som enligt 3 § är skyldig att föra patientjournal ska på begäran av patienten utfärda intyg om vården.(Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.) • Man är alltså skyldig att yttra sig om vård o behandling, men inte att göra några bedömningar… Läkaren är inte skyldig att sjukskriva om han/hon inte anser det befogat…

20. Vad krävs för att få sjukpenning? • Man behöver en försäkringstillhörighet (FTH)... • Sjukpenning förutsätter en ”SGI” SjukpenningGrundande Inkomst om: - Grundregel: Skall ha påbörjat ett arbete med varaktighet på minst 6 mån i Sverige - Skall ha en inkomst om minst 24 procent av basbeloppet (ca 10.000 kr/år) • I vissa situationer kan man bli av med sin SGI, det vill säga att man kan bli ”nollklassad”.

21. Sjukdom Sedan behövs en sjukdom vars konsekvens gör att man inte kan arbeta Ingångskriteriet i försäkringen, enligt svensk definition… Funktionsnedsättning på ”organnivå” Aktivitetsbegränsning och resurser på ”individnivå” Läkarens bedömning Bedömning av förmåga till arbete vid sjukdom Försäkringskassan

22. DFA-kedjan - Beskrivning av Individen Anger vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.(Fält 4 i LI) Beskriver och graderar konsekvenserna av den funktionsnedsättning som sjukdomen ger på individnivå.(Fält 5 i LI) Diagnos(Fält 2 i LI) Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Exempel: En deprimerad person kan ha mer eller mindre svårt att vara uppmärksam, lära nytt och förstå instruktioner. Eller påbörja, genomföra och avsluta en uppgift, hantera stress, förändring och andra psykologiska krav. Ge praktiska exempel. Observerade undersökningsfynd. Koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter, trötthet, nedsatt uthållighet. Depression Nedsatt rörlighet i ländryggen eller smärtande rörlighet i ländryggen. Vid akut lumbago kan det vara att ändra kroppsställning, att behålla en kroppsställning, lyfta, stå framåtböjd, vrida eller sitta. Akut lumbago

23. Sättet att beskriva kommer ur WHO:s klassifikation ”ICF” För ”sjukskrivning” Funktionshinder och funktionstillstånd För ”restarbetsförmåga”

24. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning blir i medicinsk praktik jämförbart med observerat: Status Röntgen, CT, MR fynd Fynd i lab och kliniskt fysiologiska undersökningar Testresultat (reliabla och validerade men…)

25. Definitioner av ICF-hindersida Aktivitetsbegränsningär svårigheter som en person kan ha vid genomförande av en handling eller aktivitet. Delaktighetsinskränkningarär problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer.

26. Vad/vem styr normeringen? • En bedömning av arbetsförmågan kräver ofta tolkningar som inrymmer värderingar om var gränsen går för vilka påfrestningar man normalt bör tåla för att kunna försörja sig - trots sjukdom!

27. Sjukpenning och Försäkringskassan • Det krävs att en handläggare på Försäkringskassan beslutar om rätt till sjukpenning… …som lagens uttolkareav vad man normalt bör tåla för att kunna avkrävas att arbeta, trots besvär.

28. Sjukdom som begrepp i lagen?

29. Vad brister i lagen om begreppet sjukdom? Vaddå? Det finns ju ingen definition av sjukdom i Socialförsäkringsbalken… Men väl förarbetena i Socialvårdskommittens betänkande 1944(SOU 1944:15) Varje onormalt kropps- eller själstillstånd, vilket icke sammanhängde med den normala livsprocessen

30. Vad är inte medicinsk grund? ”Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.”(27 kap 3§ SFB)

31. 1995 Men… ” Sjukdomstillstånd som utlösts av arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden ska dock kunna ge rätt till sjukpenning.” (Ur Vägledning 2004:2, ver 14, sid 24)

32. Socialstyrelsens beslutsstöd – övergripande principer ”Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har ett ansvar för att inte bidra till en glidning och vidgning av sjukdomsbegreppet”

33. 2009: ca 2,5 procent 2010: ca 2,5 procent 2011: ca 2,6 procent 2012: ca 2,1 procent Avslag

34. Beslut om att inte längre betala ut sjukpenning – cirka 2 procent före 2008 07 01 1,6 procent i augusti 2012 40 procent återgår i tidigare jobb 20 procent byter arbete Resterande är fortsatt utan ersättning eller övergår i annat försörjningsstöd

35. Överklagan av beslut Omprövning av annan tjänsteman Omprövningsenheten Förvaltingsrätt – omvänd bevisföring!Begära ”muntlig förhandling”? Kammarrätt – prövningstillstånd Högsta Förvaltnings Domstolen (f.d. Regeringsrätten)- prövningstillstånd Fk:s tjänsteman skyldig hjälpa till med ”besvärshänvisning” Alltid 2 mån på sig att överklaga efter beslut!

36. Försäkringsmedicinsk rådgivare Internt arbete på försäkringskassan 60 procent Översätter medicinska uppgifter till juridisk användbar information Har en rådgivande roll Fattar inga beslut om ersättning Arbetar med grupphandledning av Försäkringskassans tjänstemän Kan yttra sig skriftligt om befintliga medicinska underlag Undersöker inte patienten/den försäkrade Externt utbildningsarbete 40 procent Universitet, AT/ST, specialistläkare med flera

37. Den svenska sjukförsäkringen Sjukpenning på normalnivå Max 1 år 80 procent ersättning. En”omställningsförsäkring” Sjukpenning på fortsättningsnivå 1,5 år till med 75 procent Fler dagar med sjukpenning på normalnivå vid allvarlig sjukdomIngen tidsgräns 80 procent Sjukersättning = ”permanent förtidspension” 64 procent

38. Rehabiliteringskedjan- anger fasta tider för vilken bedömningsgrund arbetsförmågan ska prövas mot. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** • 80% anses ej klara normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden • 13% har fortsatt sjp för särskilda skäl • 7% får ingen sjukpenning efter 180 dgr

39. Rehabiliteringskedjan- anger fasta tider för vilken bedömningsgrund arbetsförmågan ska prövas mot Finns risk att den sjuke inte kan återgå i jobb hos sin vanliga arbetsgivare före dag 181 så erbjuder Försäkringskassan kontakt med Arbetsförmedlingen direkt. Kan omplacering till annat arbete göras av arbetsgivaren mån 4-6? Dag 91-180: Rätt till sjukpenning om man inte kan sköta något jobb hos sin arbetsgivare. Två frågor?

40. Rehabiliteringskedjan Dag 181-365: - Bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden.- Eller omman med stor sannolikhet kan återgå till arbete hos arbetsgivaren före dag 365

41. Om Rehabkedjan Särskilda skäl dag 180-364Endast vid stor sannolikhet för återgång i arbete: Väldefinierade diagnoser Välgrundad bedömning för att behandling med stor sannolikhet, enl. vetenskap eller beprövad erfarenhet, leder till arbetsåtergång Tidsplan

42. Två tidsmaskiner är igång… 1. Tidsbegränsning: Sjukpenning på normalnivå 364 dagar inom ramtiden 450 dagar Därefter får sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut för ytterligare 550 dagar • 2. Rehabiliteringskedjan: • Anger vad arbetsförmågan skall prövas mot. • Innebär att tidigare sjukskrivningsperioder kan läggas ihop. Man börjar då nästa gång direkt en bit in i rehabiliteringskedjan.

43. Sjukpenning på fortsättningsnivå Efter 1 år med sjukpenning max 1½ år (550 dagar) till. För de som inte klarar att ta ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden Sänkt ersättning till 75 procent Efter ansökan Fler dagar på fortsättningsnivå efter 550 dagar i undantagsfall.

44. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå • Ingen maximal tid… • Bibehållen ersättning på 80 procent • Om allvarlig sjukdom – definierat enligt Socialstyrelsen

45. Fler dagar med sjukpenning på normalnivå- vid allvarlig sjukdom Huvudkriterium: • Ett väl avgränsat sjukdomstillstånd eller en skada, baserat på verifierbara undersökningsfynd eller definitioner. Tillståndet ska ha adekvat varaktighet trots att behövliga insatser gjorts.

46. Härutöver ska något av följande villkor gälla: • Mycket omfattande funktionsnedsättning. • Betydande funktionsnedsättning och progredierande tillstånd med sannolik risk för omfattande försämring av funktion inom det närmsta året. • Efter lång tids sjukdom/skada, fortsatt behov av omfattande och krävande behandling. • Betydande risk för död inom 5 år.

47. Se upp – olika begrepp • Försäkringskassan • Arbetsförmåga för sjukpenning, bedöms mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden. • Arbetsförmedlingen • Anställningsbarhet, beroende av utbildning, kunskap, språk, ålder, ort m.m.

48. Hos Arbetsförmedlingen när sjukpenningdagarna tagit slut - Intensifierat stöd - Effektivt mottagande - Koncentrerad utredning och kartläggning - Aktiviteterna utgår från individens behov och förutsättningar - Som längst under tre månader - Därefter finns Arbetsförmedlingens övriga insatser Arbetslivsintroduktionens innehåll

49. Arbetsgivarens ansvar • Att betala sjuklön - om befogat enligt sjuklönelagen. • Arbetsgivaren har sedan 1992 ett ansvar för arbetsmiljön och rehabilitering för sjuka anställda. • Det berör i första hand stöd för att personen skall kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren, dvs arbetsplatsinriktad rehabilitering, såsom anpassning och omplacering. • För detta krävs att arbetsgivaren utreder förhållandena runt den sjuke anställde.

50. Rehabilitering Samlingsbegrepp för alla åtgärder av: • medicinsk • psykologisk • social • arbetslivsinriktat • arbetsplatsinriktad