SET i förskolan Grundutbildning dag 2

1. Preventions och Utvecklingsenheten SET i förskolanGrundutbildning dag 2 Siggi Òlafsson www.prevu.goteborg.se

2. Dagens program • SET i förskolan – boken • Muselina • Nisse • Teori • Social Learning Theory • Modellinlärning • Neuropsykologi, inlärning • Förhållningssätt

3. Muselina • Muselinas familj • Mamma Musa, pappa Musse, syster Musan plus en massa muskusiner • Musfamiljen bor i ett uthus på en gård hos… • Människofamiljen, mamma Britt, pappa Jon, Pojken Johan, flickan Lina • Katten Nisse – stor och farlig jagar möss

4. Muselinas sagor (1-3år) • De fyra grundkänslorna arg, ledsen, glad, rädd • Ytterligare fyra känslor sur , blyg, nyfiken, busig • Åtta samlingar/saga till varje känsla + aktiviteter till varje känsla

5. Nisses sagor • Nisse är en kattunge bor på en gård som sköts av en husbonde och en matte • Nisses familj mamma Cita, pappa Petrus • Hunden Hamilton bor på granngården • Nisse har många kompisar

6. Nisses sagor • De fyra grundkänslorna arg, ledsen, glad, rädd • Yttrligare fyra känslor förvånad, trotsig, likgiltig, misstänksam • En saga till varje känsla + sex samlingar till varje känsla

7. Introducera en Känsla • Använd sagorna eller hitta på egna sagor där ni väver in saker som hänt eller som ni gjort i förskolan • Sätta ord på känslan • Upptäcka var känslan känns • Upptäcka hur ser det ut när känslan upplevs • Obs, alla känslor är tillåtna och bra, även arg och skam • Viktigt att skapa en lugn känsla hos barnen varje gång ni avslutar ett pass, exp. massage, avslappning eller musik

8. ”Samlingar” • 1 – 5 barn • 5 – 15 min (rörelse) • Två gånger i veckan för barnet • Att läsa en saga och prata om den efteråt • Använd gärna fingerdockor

9. Vardagssituationer • Emotionell vägledning • Leken • Situationer (övergångssituationer) • Språket • Pedagogen som modell

10. Social Inlärningsteori • Bandura’s Social Learning Theory posits that people learn from one another, via observation, imitation, and modeling. The theory has often been called a bridge between behaviorist and cognitive learning theories because it encompasses attention, memory, and motivation. Originator: Albert Bandura. Key Terms: Modeling, reciprocal determinism. Social Learning Theory • Reciprok determinism • Enligt behaviorismen är det miljön som bestämmer en individs beteende. Bandura ansåg att den här synen på beteende var alltför simplistisk och påpekade att miljön givetvis påverkade en individs beteende men att beteendet också kan påverka ens miljö. Människan är enligt Bandura ingen viljelös maskin utan har förmågan att planera, tänka och förutse resultaten av sina handlingar. Hon kan i sitt inre forma symboliska representationer såväl av olika beteenden som av tänkbara konsekvenser. Detta ledde till slutsatsen att omgivningen och beteendet orsakar varandra, något som han kallade för reciprocal determinism, dvs. reciprok determinism. • Senare började han se en individs personlighet som interaktionen mellan tre saker: Miljö, beteende och individens psykologiska processer. De psykologiska processerna består av vår förmåga att hålla bilder i minnet samt språket. På grund av Banduras betoning av kognitiva processer, anses han vara kognitivismens fader.

11. Modellinlärning - Observationsinlärning • Uppmärksamhet – Om du skall kunna lära dig någonting måste du vara uppmärksam. Allt sådant som stör uppmärksamheten, bland annat trötthet, sjukdom, nervositet m.m. leder till att du kommer att lära dig mindre. Modellen som används är också av betydelse. En modell som drar uppmärksamheten till sig är bättre, allt från fysiska markörer till status och prestige. • Kvarhållande i minnet – förmågan att minnas det du har uppmärksammat, är också av betydelse för modellinlärningen. • Motorisk reproduktion – Förmågan att översätta det som du kommer ihåg i faktiskt beteende. Du måste alltså kunna reproducera beteendet. Vår förmåga att imitera ett beteende förbättras också med erfarenhet. Vår förmåga förbättras även när vi bara föreställer oss att vi gör någonting. • Motivation – är också viktig. Du måste ha en god anledning till att reproducera ett beteende. Bandura tar upp ett antal skäl, bland annat tidigare betingning, utlovad och vikarierande förstärkning.  Han menar dock att sådana saker inte så mycket orsakar beteende men de visar snarare vad man har lärt sig.

12. Självstyrning • Med självstyrning menas förmågan att kontrollera ens beteende enl. Bandura • Självobservation – Vi tittar på oss själva, vårt beteende och håller ögonen på det. • Bedömning – Vi jämför det vi ser med en norm eller standard eller någon annan. • Självrespons – Om du gör bra ifrån dig i jämförelse med dina standarder, kommer du att ge dig själv beröm, annars straffar du dig själv. Beröm och straff kan vara att göra/inte göra något eller känslor av stolthet eller skam. Självuppfattningen är betydelsefull här, det som kallas för självförtroende. Om man under åren och uppväxten har fått en hel del beröm och har man presterat väl, kommer man att få en positiv självuppfattning. För mycket självstraff kan enligt Bandura leda till: • kompensation – överlägsenhetskomplex, t ex grandios självuppfattning • inaktivitet – apati, trötthet, depression • eskapism – droger, tv, alkohol, fantasier, och till och med självmord. • Banduras råd och rekommendationer • Känn dig själv. • Ha inte så höga standarder. • Använd dig av självberöm i stället för självstraff (positiv förstärkning).

13. Hjärnans utveckling & SEL • Förnuft utan känsla skapar ett tomt tänkande • Känslor utan förnuft skapar urspårade känslor Följande bilder härrör bland annat ur arbeten av följande personer… R.J. Davidson, C.A. Kushé, M.T. Greenberg, S.Tomkins och D. Goleman

14. Glädje Ilska Rädsla Ledsnad Överraskning Avsky Intresse Skam Basala känslor

15. Inre motivation och lust att lära • Förutsättning för ett kreativ och lustfylld arbetssituation är trygghet. Gäller såväl barn som vuxna • Utan trygghet ingen lust eller motivation, försvaren tar över och är primär. • Motivation och Lust är mål, inte en metod.

16. Handlingsinriktning Varje känsla skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla känslor är impulser till handlingar. Nedärvda och inlärda

17. Hjärnan och känslorna • Hjärnans utveckling • Väktarfunktionen • ”Kortslutning” Neocortex

18. Inlärning Inlärning är nervförgreningar (banor, synapser) Inlärning störs av kurtisol (stresshormon)

19. Amygdala (Reptilhjärnan) Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken beroende på vilken typ av stimulering det gäller. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare och snabbare bana från thalamus. Från amygdala aktiveras område i mitthjärnan, som kontrollerar försvarsreaktioner som orörlighet, flykt och försvar.

20. Lugna ned sig tekniker • Hjälp barn till sätt att lugna ner sig själva på… • Hjälp pedagogen till sätt att lugna ner sig på… • Självprat (Peptalk) • Andas (Fokusering) • Gå undan (Låta tiden gå) • Omformulera positivt (Tankestyrning) • Fler sätt…

21. Tre delar i samspel Handlingar, tankar, och känslor påverkar varandra. Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

22. Förhållningssätt • Hur bemöter vi barnsolika känslor? • Pro och reaktiva strategier • Triangeln • Jag budskap • Fokus på rätt • Beröm och uppmärksamhet • Att förstå negativt beteende

23. Hur bemöter vi barnsolika känslor? För att lära känna våra känslor, måste vi få uppleva dem tillräckligt länge för att hinna känna igen dem

24. Att bemöta känslor • Avvisande • Fördömande • Låt-gå • God vägledning

25. Emotionell vägledning • Uppmärksamma känslan • Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning • Lyssna inkännande och bekräfta känslan • Hjälp till att sätta ord på sina känslor • Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet Gottman

26. Proaktiv pedagogik • Att hjälpa barn med kommande utmaningar, ligga steget före. • Att hjälpa barn med färdigheter som de annars inte utvecklar. • Grundläggande strategi för allt arbete, däribland barns sociala och emotionella inlärning • Möter utmaningar vi kan förutse

27. Reaktiv pedagogik • Möter barns behov efter att problemen syns. • Missar de områden som inte blir problem. • Bör vara en reaktion, inte en grundläggande strategi. • Måste finnas för att möta överraskningar och problem.

28. Förhållningssätt Sparsamt! Hantera Negativa beteenden Rikligt! Problemlösningsstrategier Förebygga Negativa beteenden Rikligt! Förstärkning av positiva beteenden

29. Jag budskap • Ett sätt att uttrycka något man själv tycker och tar ansvar för sina känslor • Barnet berättar hur de känner och varför • Jag – budskap ökar förståelsen för varandra

30. Fokus på rätt område Fokus på ”fel” sätter igång stressreaktioner Fokus på ”rätt” ökar användningen av ”rätt” - Det som vattnas växer… uppmuntra rätt beteende…

31. Kollektiv beröm Proximalt beröm Självberöm Individuellt beröm Belöningar Visa uppskattning Bekräfta känslan Positiva konsekvenser Bekräfta prestationer, insatser, hjälpsamhet Var konkret i ditt beröm, små beröm, förklara Spontan och uppriktig beröm är effektivast Bygg på kännedom om vad eleven presterar En sak i taget, beröm och korrigering separeras Beröm ofta... Uppmärksamhet & Beröm 80/20 principen

32. Att förstå det negativa beteendet • Används för att få uppmärksamhet • Utlopp för frustration • Avsaknad av utvecklingsmässig förmåga • Försvar för att undvika • Den tycker det är roligt i sig att bete sig illa • För att få makt över andra • Den har ännu inte lärt sig bättre sociala färdigheter • Dens omgivning stödjer beteendet

33. Mer om…  • www.edutopia.org/richard-davidson-sel-brain-video • www.birgittakimber.se • www.prevu.goteborg.se • www.fhi.se Uppslagsverk för barn och unga