Ben och fotsår

1. Ben och fotsår Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus

2. Venösa bensår – utgör ca 50-70% Djup ventrombos ger klaffskador! Muskelpump

3. Pittingödem • Pigmentering i huden • Atrophie blanche • Lipodermatoskleros • Venöst eksem • Venösa sår vanligen vid eller ovanför mediala malleolen • Ofta ytliga rena sår

8. Venös insufficiens skall utredas för att ta reda på om det rör sig om ytlig, djup eller perforant insufficiens • Ev operativ åtgärd annars kompressionsbehandling • Aktivera patienten och rekommendera högläge i vila

9. Arteriellt sår – utgör ca 18% Höga blodfetter Högt blodtryck Diabetes Rökning Ökad risk för åderförkalkning!

10. Blek, sval fot med nedsatt behåring • Reaktiv hyperemi • Förlångsammad kapillär återfyllnad • Smärtor i högläge • Ej palpabla fotpulsar • Såren sitter ofta distalt • I såren ofta nekros, djupare sår som blottlägger senor

13. Arteriell insufficiens utreds med mätning av ankel/armtryck,<0,8 • Vid värden <0,5 alltid remiss till kärlkir för bedömning • Falskt förhöjt vid stela kärl!

14. Diabetessår • Ökad risk för åderförkalkning, nedsatt cirkulation och sår • Diabetesneuropati ger nedsatt motorisk och sensorisk förmåga vilket leder till abnorm fotarkitektur (Charcot!) och oförmåga att skydda foten från felbelastning och trauma

15. Sår distalt på häl, fotrygg eller tå • Neuropatiska sår på tryckställen t ex i fotsulan över metatarsalhuvud • Risk för djupa infektioner

18. Diabetessår utreds med tåtrycksmätning • Neuropati testas med monofilament • God blodsockerkontroll, avlastning i form av ortopedtekniskt utprovade skor och infektionskontroll

19. Hydrostatiska sår

20. På grund av vår upprätta gång utsätts det venösa kärlsystemet i benen för stort tryck, sår på underbenen är mer svårläkta även hos dem som ej har venös/arteriell insufficiens • Svårläkta sår kan uppstå till följd av mindre trauma • Bensvullnad pga hjärtsvikt eller lymfödem kan också ligga bakom hydrostatiska sår

21. Behandlas med kompressionslindning!

22. Småkärlssår Orsak?

23. Allergisk vaskulit, inflammatorisk reaktion i kärlväggen = ses som purpura i huden • Utlösande orsak kan vara läkemedel, virus eller bakterie • Palpabel purpura bilat underben, kan ej tryckas bort

25. Reumatisk vaskulit, troligen autoantigen Oftast ett lokaliserat svårbehandlat sår

26. Pyoderma gangränosum, vaskulit av okänd genes • Börjar ofta som varblåsa/böld • Kan sitta var som helst på kroppen • Brukar läka på po steroider

30. Hypertensivt sår, debuterar hastigt, sitter ofta på nedre delen av underbenet och är smärtsamt

31. Några ovanliga fall…

32. Necrobiosis lipoidica, granolumatös inflammation i läderhudens kollagen • Ca 50% av patienterna har diabetes • Ofta på underbenets framsida

35. Tumörer, basaliom och skivepitelcancer kan likna bensår eller uppstå i ett kroniskt sår. Biopsi!

38. OBS! Många svårläkta sår är ”blandsår” där det både finns inslag av arteriell och venös insufficiens • Ofta multisjuk äldre person, immobiliserad • Smärtlindring, omvårdnad och nutrition! • Se hela patienten – inte bara såret

39. Tack för att ni lyssnat!

40. Källor: Ben och fotsår; Mats Bjellerup, Sår; Christina Lindholm, Läkemedelsboken 11/12, Riktlinjer för behandling av ben- och fotsår i Uppsala län. • Bilder: dermis.net mfl