Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering

1. Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering Presentation av Lars Berg (lars.berg@sos.se), medicinalråd, Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen, Sverige vid dagskonferensen ”Enhetlig nasjonal registrering av skader og olykker - Er det mulig?” den 6 mai 2003, Gardermoen

2. Epidemiologiskt Centrum - information om skador • Dödsorsaksregistret • Patientregistret • EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) + TRAFIK • [Konkreta frågor om information om skador kan ställas till Anders Åberg (anders.aberg@sos.se) eller Anders Karlsson (anders.karlsson@sos.se), EpC kring dessa register]

3. Innehåll i EpC:s register • Dödsorsaksregistret - alla avlidna svenska medborgare. ICD-10 • Ålder, kön, hemkommun, underliggande dödsorsak, skadediagnos • Patientregistret - vårdtillfällen (personer) vid svenskt sjukhus. ICD-10 • Ålder, kön, sjukvårdsadministrativa uppgifter, hemkommun, yttre orsak, diagnoser, operationer

4. Innehåll … forts • EHLASS + Trafik - Skadade personers förstagångsbesök hos läkare vid sjukhus eller jourcentral. • Motsvarar i stort NCECI (nordisk klassifikation av yttre orsaker till skador), svensk version • Skadeplats, situation (fritid, skoltid, arbetstid etc.), aktivitet vid skadetillfället, sport (idrottsgren) • Mer detaljerad information om skademekanism och trafik

5. EHLASS - nuläge • Ca 60 sjukhus i Europa varav 9 i Sverige (6 % av befolkningen) • Startade i Sverige 1995, data med hög kvalitet sedan 1998 • Förutom hem- & fritidsolycksfall också arbete, trafik, våld • EU-medel upphört • NCECI skall användas

6. Framtid • Integreras i patientregistret • Utökas till 15% befolkningstäckning • Representativt urval avseende ålder, kön, geografi, näringsstruktur mm • Nationell finansiering krävs

7. Varför samla in detaljerade data på central nivå? Exempel på avnämare • Centrala myndigheter • Konsumentverket-Säkra produkter, standardiseringsarbete • Folkhälsoinstitutet- Indikatorer för utvärdering av folkhälsomålen, projekt alkohol och våld • Räddningsverket- Utreda olycksfall i olika miljöer

8. Exempel på avnämare … forts 2 • Statliga utredningar • Pyroteknikutredningen • Kamphundsutredningen • Landsting (utan egen skaderegistrering) • Specifika frågeställningar t ex trafik, brännskador • Kommuner • Jämföra egen lokal skaderegistrering med ”rikssiffror”

9. Exempel på avnämare … forts 3 • Industri/ Kommersiella intressen • EpC-Konstfack - samarbete för att utveckla info till produktdesigners • Statens provningsanstalt - utveckling av ögonskydd för innebandyspelare • Fastighetsägarförbundet - hissolycksfall • Massmedia • Ofta något som är ”på tapeten”, • t ex idrottsskador, hästolycksfall, cykling, snöras från tak, inlines

10. Exempel på avnämare … forts 4 • Internationellt • T ex barn och mynt, höga barnstolar, inlines, olycksfall med grill, elektricitet • Organisationer • Svenska kennelklubben - hundbett • Farmar-BUS - skador bland barn i lantbruksmiljö

11. Exempel på avnämare … forts 5 • Utbildning • Specialarbeten, examensarbeten • Forskare • Allmänhet

12. Förutsättningar för bra data • Enhetliga klassifikationer • Gemensam kodningspraxis • Samarbete avseende kvalitet • Representativitet • Gemensam användning av data

13. Patientregistret • Fr.o.m. 2001 inrapporteras både • sluten vård och • öppen vård vid sjukhus (dvs. exklusive primärvård) till patientregistret

14. Inrapporteringen av uppgifter för 2001 till patientregistret • Till patientregistret skall sjukvårdens huvudmän årligen rapportera: • uppgifter om patienter som skrivits ut från sluten sjukvård • uppgifter om inneliggande patienter per 31 december inom geriatrisk och psykiatrisk vård • uppgifter om sådan öppen vård som tidigare vanligen meddelades i sluten vård

15. Inleverans och bortfall ... • Av tabellen nedan framgår tidpunkt för inleverans och bortfallet för några av patientregistrets mest centrala uppgifter avseende utskrivna patienter: • personnummer, diagnos och yttre orsak till skada eller förgiftning samt personnummer för inventeringar inom geriatrisk och psykiatrisk vård. • Anmärkningsvärt stort bortfall är markerat med rött.

16. Tabell del 1

17. Tabell del 2

18. Bortfall och kvalitet • Den årliga underrapporteringen för de senaste åren uppskattas till mindre än en procent för somatisk korttidsvård. • Personnumret saknas eller är felaktigt för knappt en procent av vårdtillfällena de senaste åren, varav merparten avser barn eller utomlandsboende. • Huvuddiagnos saknas för c:a en procent av vårdtillfällena. • 3,75 procent av vårdtillfällena med skador eller förgiftningar saknar under större delen av 1990-talet uppgift om yttre orsak. Från 1997 har detta bortfall ökat. • Variabler som sjukhus, klinik, kön, ålder, in- och utskrivningsdatum är så gott som kompletta.

19. Skador i öppenvård vid sjukhus 2001

20. Kapitel XX - yttre orsaker till sjukdom och död • Detta kapitel medger klassificering av händelser, omständigheter och förhållanden i den yttre miljön som orsak till skada, förgiftning och andra ogynnsamma effekter • ” … kodnummer från kapitel XIX, Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker, alltid bör åtföljas av en kod från kapitel XX” …

21. Översikt kapitel XX V01-V99 Transportolyckor W00-X59 Andra yttre orsaker till olycksfallskada - fall, mekaniskt, drunkning, kvävning, elektricitet, rök, naturkraft, förgiftning, överansträngning, ospecificerat X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling X85-Y09 Övergrepp av annan person Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande och krigshandling Y40-Y84 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder - droger, missöden vid medicinsk och kirurgisk vård Y85-Y89 Senaeffekter av yttre orsaker till sjukdom och död Y90-Y98 Bidragande faktorer som har samband med yttre orsaker till sjukdom och död, vilka klassificeras annorstädes

22. Platskod • Följande fjärdepositionsuppdelning kan användas tillsammans med kategorierna W00-Y34 (med undantag för Y06.- och Y07.-), för att ange platsen för den yttre orsakens inverkan, där denna uppgift är relevant. .0 Bostad och bostadsområde .1 Institutionellt boende .2 Skola, annan institution och offentlig lokal .3 Idrotts- och sportanläggning .4 Gata och väg .5 Butiks-, handels- eller serviceområde .6 Industriområde, byggarbetsplats .7 Lantbruksområde .8 Andra specificerade platser .9 Plats, ospecificerad

23. Aktivitetskod • Följande kod kan i tillämpliga fall användas för i femtepositionsuppdelning av kategorierna V01-Y34 för att ange aktiviteten hos den skadade personen vid tiden för den yttre orsakens inverkan. 0 Idrott, sport, motion 1 Lek och annan fritidsverksamhet 2 Förvärvsarbete 3 Annan sysselsättning 4 Vitalaktivitet såsom vila, sömn, måltid och personlig hygien 8 Andra specificerade aktiviteter 9 Aktivitet, ospecificerad

24. Matris 1

25. Matris 2 och 3

26. Förenklad registrering möjlig för trafikskador (V01-V79) Följande avsnitt kan förenklas: V01-V09 Fotgängare skadad i transportolycka V10-V19 Cyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V20-V29 Motorcyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V30-V39 Förare eller passagerare i trehjuligt motorfordon skadad i transportolycka V40-V49 Förare av eller passagerare i personbil skadad i transportolycka V50-V59 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i transportolycka V60-V69 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i transportolycka V70-V79 Förare av eller passagerare i buss skadad i transportolycka

27. Ett exempel - Fotgängare skadad i transportolycka (V01-V09) Anmärkning: Vid förenklad användning av detta avsnitt i patientstatistik används endast koden V09.-. Texten till denna kod har därför modifierats något. Kategorierna V01-V06 i ICD-10 har satts med mindre stil. Syftet med detta är att återspegla strukturen i ICD-10 samtidigt som användningen i Sverige underlättas. Följande fjärdepositionsuppdelning är avsedd att användas för kategorierna V01-V06: .0 Fotgängare skadad i olycka, ej trafik .1 Fotgängare skadad i trafikolycka .9 Fotgängare skadad i olycka, ospecificerat

28. V01-V06 eller V09.0 - .9 Istället för denna indelning …... V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss V05 Fotgängare skadad i kollision med tåg V06 Fotgängare skadad i kollision med annat icke motordrivet fordon Används indelningen nedan ….. V09 Fotgängare skadad i transportolycka V09.0 Fotgängare skadad i olycka med motorfordon, ej trafik V09.1 Fotgängare skadad i icke specificerad olycka, ej trafik V09.2 Fotgängare skadad i trafikolycka med motorfordon V09.3 Fotgängare skadad i icke specificerad trafikolycka V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka

29. Detaljeringsgrad • Finland - har valt ett urval av kapitel-XX-koder (ca 300 st) • Danmark - använder NCECI, men ofta på mindre detaljerad nivå • Sverige - har diskuterat minskat krav på rapportering av kapitel-XX-koder för öppen vård vid sjukhus

30. Problem • Möjligheten till förenklad trafikskade-rapportering finns, men skapar oklarhet • ATC-kod vid förgiftningar är ett alternativ, men skapar oklarhet • Kapitel XX är svåröverskådligt (ca 27.000 kombinationer!) • Skadeplats och aktivitet - räcker detaljeringsgraden?

31. Valideringsstudier • Valideringsstudier på användningen av kapitel XX i patientregistret i Sverige har inte gjorts • Intrycket är att vissa delar fungerar bra, andra sämre

32. Användning av skadestatistik • Skadestatistik • EpC • Räddningsverket (NCO=nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor) • Folkhälsoinstitutet • Forskning • baserat på registerutdrag och samkörda registerutdrag (Karolinska Institutet m.fl.)

33. Indelning vid rapportering • Indelning i skador och olyckor sker ofta utifrån grupperingar (se matris 1-3) • transportsätt • fall • drunkning • brand • förgiftning • osv.

34. Exempel - fall

35. Ett par aktuella rapporter • Olyckor i siffror - En rapport om olycksutvecklingen i Sverige • Räddningsverket, Karlstad, 2002 (ISBN 91-7253-173-8) • Barns skador i Sverige - Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell-, läns- och kommunnivå 1987-2000 • Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen, Stockholm, 2002 (SOU 2002:99) (ISBN 91-38-21781-3)

36. Framtid • Förhoppningsvis resurser fr.o.m. 2004 för en nationellt skadeinformationssystem • dödsorsaksregistret (kapitel XX) • patientregistret • sluten vård (kapitel XX) • öppen vård vid sjukhus (kapitel XX) • urval 15% av befolkningen med utvidgad öppenvårdsregistrering (NCECI)