Akademiskt skrivande 2

1. Akademiskt skrivande 2 Samhällsvetenskapliga fakulteten vt-2011 Carina Carlund carina.carlund@svenska.gu.se

2. Vetenskapliga dokument • Uppsats • Rapport

3. Vad är en vetenskapligt upplagd uppsats eller rapport? • En avrapportering av ett forskningsarbete • Resultatet blir en vetenskaplig text

4. Vetenskaplig text Det vetenskapliga sättet att skriva är anpassat för att bygga upp en argumentation som stödjer de egna forskningsresultaten. Det är viktigt att i argumentationen integrera andras forskning i det egna resonemanget. Vetenskapligt arbete är aldrig fristående utan bygger på arbete av tidigare forskare.

5. Internationella spelregler • Känna till konventionerna • Följa de regler som är förhärskande Allt för att underlätta kommunikationen

6. Plagiering Om du t ex inte hänvisar till annan forskning med referenser på ett korrekt sätt kan du riskera att plagiera. Det är därför viktigt att du lär dig hur du kan använda andras texter och hur du ska hänvisa till dessa genom att ange referenser. Refero är ett webbaserat läromedel som visar hur du kan använda andras texter i din text och på så vis undvika att plagiera. http://www.ub.gu.se/ref/Refero/tutorial/presentation.php

7. Varför ange referenser? • En uppsats är en del i den vetenskapliga kommunikationen och ska följa reglerna för vetenskapligt arbete. • Man inte tar åt sig äran för andras arbete. • Genom att ange referenser visar man att man känner till den forskning som gjorts inom kunskapsområdet och relaterar den till sin egen forskningsfråga. • Trovärdigheten ökar. • Läsaren har möjlighet att ta fram källorna för vidare studier.

8. När behöver man inte ange referens? • I varje ämne finns det kunskap som betraktas som allmänt känd av personer verksamma inom fältet t ex fakta, metoder och teorier. • Varierar från kurs till kurs, beroende både på vilket ämne man läser och vilken nivå man befinner sig på. Till exempel måste man ange referens för uppgifter om hjärnans olika signalsubstanser om man går en pedagogikkurs medan det kan anses som allmänt känd kunskap på en avancerad kurs i neurobiologi.

9. Att referera • Bättre att sammanfatta eller skriva om en text med egna ord istället för att ordagrant citera. • Läsa originaltexten, förstå vad författaren menar, sammanställa informationen och sedan med egna ord uttrycka sig så att läsaren förstår.

10. Att referera Ange källan dels genom • en texthänvisning i direkt anslutning till referatet dels genom 2. en fullständig referens i referenslistan.

11. Referatmarkörer För att tydligt visa vilka tankegångar som är de egna och vilka som är hämtade från någon annan är referatmarkörer viktiga. Exempel Enligt Johansson (2003)… Johansson (2003) menar…

12. Exempel på referat • Günzburg och Salmons (2000) anser att fördelarna med xenotransplantationer är så stora att det rättfärdigar fortsatt forskning trots de risker som finns. För att minimera risken för spridning av nya virussjukdomar föreslår de ett omfattande övervakningsprogram av behandlade patienter. • tydliga referatmarkörer (...anser att.../...föreslår de...) som visar vad som hämtats från källan.

13. Fler referatmarkeringar Författaren säger, tror, tycker, anser, påstår, nämner, syftar på, förklarar, försäkrar, konstaterar, menar, hävdar, diskuterar, betonar, påtalar, insisterar, berättar, påpekar, framhåller, nämner, redovisar, skriver, beskriver ….

14. Att citera - hur gör man? Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm, Prisma. Text med löpande citat:Enligt Säljö används språket för att "lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv" (2000, s. 34). Text med blockcitat:Människor kan med hjälp av skriftspråket ta tillvara kunskaper, och detta gör mänskligt språk unikt i förhållande till djurens språk. Enligt Säljö (2000) kan vi dela erfarenheter med varandra när vi använder samma ord för en företeelse. Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv. Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form och vikt hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika sammanhang. (Säljö 2000, s. 34)

15. När ska man citera? • Sällan • Endast välja korta slagkraftiga och unika citat som understryker det man vill säga.

16. När ska man ange sidhänvisning? Vid referat bör man ge sidhänvisningom man hänvisar till en viss sida eller vissa sidor i ett verk, däremot inte om referatet avser hela verket. Vid ordagrant citat ges alltid sidhänvisning Exempel: Språket är en mekanism för att bildlikt uttryckt lagra kunskaper, insikter och förståelse hos individer och kollektiv. Genom att tolka en händelse i begreppsliga termer, kan vi jämföra och lära av erfarenheter. Begrepp som färg, form och vikt hjälper oss att se likheter och skillnader mellan objekt och vi kan lära oss något om hur vi skall förhålla oss till dem i olika sammanhang. (Säljö 2000, s. 34) .

17. Referenser och referenssystem Texthänvisningen kan bestå av • en parentes som innehåller författarens efternamn och utgivningsår och eventuellt även sidnummer • en siffra (notsystem).

18. Exempel på några system som ofta används: • APA – används framförallt inom beteende- och samhällsvetenskaper • Harvard – används inom flera olika discipliner • IEEE – används inom teknikområdet • MLA – används inom litteraturvetenskap • Oxford – används inom historia, juridik och teologi m.fl. vetenskaper, där man utnyttjar många opublicerade källor • Vancouver – används framförallt inom medicin och biomedicin

19. Val av referenssystem • Eftersom olika discipliner använder olika referenssystem är det viktigt att använda ett som är vedertaget inom ditt ämne och använda det konsekvent i hela texten. • Kontrollera med din lärare vilket system som rekommenderas inom ditt ämne.

20. Precision i kommunikationen • Klara och precisa formuleringar ”tankens klarhet” • Stor vikt vid valet av termer och definitioner • Stor vikt vid konstruktioner av tabeller och figurer • Komprimering i framställningen

21. Uppsatsens/rapportens 3 delar • Problem ”det här är mitt problem” • Metod ”så här gjorde jag” • Resultat ”det här blev mitt svar”

22. Hur gör man? Råd som är tillämpbara på alla sorters skrivande på universitet och högskolenivå • Rapporter • Pm • Projektarbeten, examensarbeten

23. Internationellt accepterad grundstruktur • Titelblad • Sammanfattning • Innehållsförteckning • Introduktion till problemområdet • Litteraturgenomgång • Metodbeskrivning • Resultatbeskrivning • Diskussion • Referenslista • Bilagor

24. Titelblad • Ansiktet utåt • Kortfattad titel som ger en tydlig beskrivning av innehållet - gärna journalistiskt snärtigt formulerat • Underrubrik till titeln att föredra framför lång titel Exempel: For f**k sake, gimme some attitude!!! - en kvantitativ studie om attityder kring kondomanvändning och klamydia hos killar Studentuppsats 2010

25. Sammanfattning (Abstrakt engAbstract) • Är fristående och skrivs sist men står först • Är en kortfattad beskrivning av arbetet som ska spegla innehållet (halv A 4-sida) • Skrivs i löpande text utan styckeindelningar • Skrivs i tempus preteritum/imperfekt

26. Sammanfattningens innehåll • Introduktion • Syfte • Metod • Resultat • Vad som framhålles i diskussionen LÄSAREN SKA KUNNA FÅ EN UPPFATTNING OM UPPSATSENS INNEHÅLL SAMT EN KONKLUSION AV DE VIKTIGASTE SLUTSATSERNA.

27. Innehållsförteckning • Bör vara detaljerad och tydlig • Syfte att ge en översikt över innehållet • Samma rubriker som inne i uppsatsen • Genom rubrikval ska det klart framgå vad som är huvudavsnitt respektive delavsnitt • Sidhänvisning vid varje avsnitt

28. Introduktion till problemområdet • Problembeskrivning • Studiens bakgrund • Utgångspunkter för studien Det gäller att ringa in problemområdet SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR Rubrik: Introduktion, Bakgrund eller Inledning

29. Exempel på syfte Exempel: SYFTE Syftet med denna kvantitativa undersökning är att se vilka attityder killar, som går tredje året på gymnasiet ca 17-19 år, har kring ämnena kondomanvändning och klamydia med ett risktagningsperspektiv. Studentuppsats 2010

30. Litteraturgenomgång problemområde Sammanfattning och analys av den kunskap som finns inom området Inhämtande av kunskap genom litteraturgenom-gång Precisert problem

31. Metodbeskrivning Metodsektionen omfattar en detaljerad beskrivning av tillvägagångssättet i försöket att lösa problemet eller besvara frågan. • Hur har du gått tillväga? • Vilken litteratur har du valt? • Hur har du gjort dina val? • Med vilket perspektiv (vilka glasögon) har du läst, analyserat och tolkat?

32. Metodexempel METOD Genom att välja en kvantitativ metod vill man presentera en så ”sann” bild utav något som möjligt (Elofsson, 2005). Då vårt syfte och frågeställning är tänkt att mäta attityder, för en större mängd respondenter, är kvantitativ metod den metod som lämpar sig bäst. Studien kommer att utgå med både deduktiv och induktiv ansats. Med deduktiv ansats utgår man i analysen från teori/tidigare kunskap på området (Larsson, 2005). Med induktiv ansats väcks forskarens nyfikenhet på grund av ett intresse till ett fenomen eller ämne (Svenning, 2003). Utifrån detta går det att visa en generell bild av fenomenet/ämnet samtidigt som nya frågor väcks. Forskaren får på så sätt nya infallsvinklar till fenomenet/ämnet och kunskapen växer. Denna studie utgår från en abduktiv ansats vilket innebär att man då blandar dessa två tekniker. Studentuppsats 2010

33. Resultatbeskrivning • Resultatsektionen omfattar momenten datasammanställning och tolkning och deras relation till utgångsproblemet eller frågeställningen. • Enbart resultat utan personliga synpunkter

34. Diskussion Slutligen ska uppsatsen mynna ut i ett diskussionsavsnitt där såväl • en metoddiskussion som • en resultatdiskussion ingår • förslag till framtida forskning inom problemområdet

35. Referenslista • Innehåller alla de arbeten som man citerat eller refererat till i den löpande texten • Referenserna måste vara fullständiga och korrekta för att möjliggöra en entydig identifiering av originalkällan • Som huvudregel står referenserna i alfabetisk ordning. I vissa referenssystem därefter även i kronologisk ordning.

36. Bilagor eller Appendix • Varje bilaga har en titel • Numreras med början från 1. • Frågeformulär, enkäter, använda test, intervjufrågor etc presenteras i olika bilagor i originalutseende såsom de använts i den aktuella undersökningen.

37. Var finns mer information? • Om du vill läsa mer om akademiskt skrivande finns det många olika böcker, både ämnesanpassade och generella. • Fråga på biblioteket • Kontrollera med din lärare om din institution har en skrivguide där du kan få fler tips. • Du har också god nytta av att läsa vetenskapliga texter inom ämnet, t.ex. vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom dem får du en inblick i hur konventionen ser ut för just ditt ämne.

38. källor till information • www.ub.gu.se • Sök refero, antiplagieringsguiden • Sök gupea, uppsatser, gupea studentuppsatser

39. Kontakt med Språkhandledningen • carina.carlund@svenska.gu.se • julia.prentice@svenska.gu.se • margit.nelson-wareborn@svenska.gu.se • soren.andersson@svenska.gu.se