1 / 37

UNIVERSITETI I TIRAN S FAKULTETI I SHKENCAVE SOCIALE DEPARTAMENTI PSIKOLOGJI-PEDAGOGJI MASTER I NIVELIT T PAR - DREJ

P?rmbajta. Hyrje ( Shqyrtim literature )Analiz? e gjendjes s? shkoll?s e marr? n? studimProfili i nevojave t? prinditProfili i nevojave t? nx?n?sitProfili i nevojave t? m?suesitRekomandimeBibliografiShtojc?Metodologjia: Pyet?sor Fokus grup Anketime.

dee
Télécharger la présentation

UNIVERSITETI I TIRAN S FAKULTETI I SHKENCAVE SOCIALE DEPARTAMENTI PSIKOLOGJI-PEDAGOGJI MASTER I NIVELIT T PAR - DREJ

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. UNIVERSITETI I TIRANS FAKULTETI I SHKENCAVE SOCIALE DEPARTAMENTI PSIKOLOGJI-PEDAGOGJI MASTER I NIVELIT T PAR - DREJTIM DHE ADMINISTRIM ARSIMI Punuan: Blerta SALIAJ Silvana PRIFTI Valentina HYSKO Erjona SULA Lindita BERBERI 6 maj 2010

    2. Prmbajta Hyrje ( Shqyrtim literature ) Analiz e gjendjes s shkolls e marr n studim Profili i nevojave t prindit Profili i nevojave t nxnsit Profili i nevojave t msuesit Rekomandime Bibliografi Shtojc Metodologjia: Pyetsor Fokus grup Anketime

    3. Hyrje (shqyrtim literature) Varfri do t thot: m tepr sesa t kesh pak para, t jesh i paprivilegjuar n lidhje me t gjith sektort e jets. Kush sht i varfr? N do vend varfria ka nj pamje t ndryshme. N vendet e BE-s me 764 euro n muaj N vendin ton me 50 $ (4891 leke) (INSTAT-UNDP-WB) Varfria ekonomike reflektohet n problemet sociale me t cilat ballafaqohen sot t moshuarit e vetmuar, pensionistt, fmijt e rrugs, t paaftt, t rinjt e papun dhe me sjellje kriminale, viktimat e drogs, grat kryefamiljare, fmijt e prfshir n format e kqija t puns, braktisja e shkolls, etj

    4. Profili i Varferis (LSMS 2002) Individt e varfr jetojn n familje t mdha dhe t reja Zonat e thella n Veri dhe n Veri-Lindje te vendit jan m t varfra T varfrit kan koeficient t ult t regjistrimit n shkolla Shkalla e papunsis ndr t varfrit sht pothuaj dyfishi i jo t varfrve Te varfrit prfitojn m pak nga shrbimet shendetsore Te varfrit harxhojn m shum se gjysmn e buxhetit t tyre pr ushqim (67%) dhe m pak pr produkte joushqimore(17%).

    5. Grupimi i nevojave sipas Moslow-t Nevojat fiziologjike (ushqim, uj, ajr dhe gjum) Nevoja pr siguri (nevojat pr struktura, rregull, siguri, parashikueshmri) Nevoja sociale ( nevojat pr miq dhe shok, nj familje q t mbshtet, identifikimi n nj grup) Nevoja pr vlersim ( t jen t respektuar dhe t ken vetbesim dhe vetrespekt, tu kushtojn vmendje, t gzojn reputacion te t tjert ) Nevoja pr vetaktualizim (nevojat pr t vrtetn, drejtsi, liri)

    6. Analiza e gjendjes s shkolls Gjon Buzuku N vitin 2009-2010 numri i nxnsve sht 1549 nxns, 45 klasa ku 802 prej tyre i prkasin Ciklit t Ult dhe 747 nxns i prkasin Ciklit t Lart

    8. Nxnsi Numri i nxnsve me nivel t ult ekonomik sht 203, 13% Shum fmij t varfr e fillojn jetn me nj disavantazh Niveli i disavantazhit mund t prkeqsohet nga mungesa e stimulimit ose e nj mjedisi t sigurt n shtpi

    9. Faktort q ndikojn te fmijt Pozicioni gjeografik, periferik Familje t ardhura nga zona rurale me t ardhura t pakta Niveli i ult arsimor i prinderve (4-8 vite shkollimi) Familje me probleme sociale Probleme punsimi e strehimi Kushtet e banimit n lagje

    10. Msuesi 61 msues, 52 jan femra dhe 9 jan meshkuj Jan t moshave t ndryshme gj q sjell grshetimin e eksperiencs dhe dshirs s mir pr t arritur rezultate t larta me nxnsit Ata tregonin kujdes t veant pr ti br t ndihen t pranuar nga shoqria e klass

    11. Organizata pr mbrojtjen e t drejtave te fmijve Pr shkak t numrit t madh t familjeve me t ardhura t pakta t ksaj shkolle, i sht ofruar shrbim dhe ndihm nga shoqata t ndryshme q kan n qendr fmijn, mbrojtjen e t drejts kryesore pr tu arsimuar dhe pr tu ndier i pranuar n shoqri e kudo. Nj ndr to q ka pasur nj bashkpunim ka qen shoqata FBSH.

    12. Aktort e shkolls Msuesi, Prindi dhe Nxnsi Vlersimi i nevojave t tyre ka ndikim t madh n arritjet e fmijve Nga matrica e nevojave pr mbshtetjen e nxnsve nga familje t varfra kemi hartuar tre pyetsor me an t t cilve do analizojm nevojat q ata kan me qllimin e vetm pr t ngritur e prmirsuar rezultatet e fmijve t tyre n msime.

    13. Analiza e nevojave t prindrve pr t mbshtetur fmijt e tyre n msime

    14. Roli i familjes n progresin e fmijs Familja prcaktuesja e shanseve t fmijs pr tia dal mban n rrugn e tyre drejt autonomis sociale. Fmija produkt i familjes Prindrit ushtrojn ndikim fizik, psikologjik dhe social mbi fmijt e tyre.

    15. Analiza e pyetsorit t prindrit S pari: rivlersim t shpejt t gjendjes s familjeve duke i krkuar: t dhna pr numrin e pjestarve t familjeve pr vitet e arsimimit t prindrve t dhna mbi t ardhurat

    16. Analiza e pyetsorit t prindrit U morn n studim (100 familje) 20% e tyre i prkasin familjeve q jetojn nn minimumin jetik 68% e tyre kishin numr t madh pjestarsh dhe merrnin ndihm ekonomike (asistenc prej 3000 leksh). 86% e prindrve kishin arsim tetvjecar dhe katr klas 28% e tyre kishin probleme t rnda mjeksore.

    17. Rezultatet e pyetsorit 89% e prindrve konsiderojn se plotsimi i nevojave pr ndihm ekonomike, punsim, strehim ndikojn n mnyr t drejtprdrejt n rritjen e rezultateve fmijve Nevojat pr asistenc pedagogjike (ndihm nga msuesi) sipas tyre sht e rndsishme dhe e realizueshme nga prania e orve shtes pas msimit 12% e tyre e kan konsideruar prioritare.

    18. Rezultatet e pyetsorit 46% e tyre kane konsideruar nevoj t rndsishme prfshirjen e tyre n programet dhe aktivitete shkollore, pr t qene m t pranishm n jetn shkollore t fmijs. 88% e tyre e paraqiti si nevoj kryesore trajnimin e prgatitjen e tyre pr t ndihmuar fmijt n programet shkollore. nevoja pr strehim n 98% e tyre ishte nevoja m e rndsishme

    19. Nevojat m t rndsishme

    20. Institucionet prgjegjse q duhet t ndihmojn n plotsimin e nevojave t prindrve Shteti Njsia bashkiake Shkolla Zyra e punsimit Qendra shndetsore Shoqata t ndryshme (23% e prindrve mbanin lidhje me shoqatat)

    21. Renditja e nevojave t nxnsve Renditja nga 1-5 sipas rndsis Shkaqet e nevojave Mnyra e shprehjes s nevojs Koha q kur ekziston nevoja. Kush mund tua plotsoj nevojn

    22. Renditja e nevojave t nxnsit Veshje Banes/strehim

    23. Renditja e nevojave t nxnsit Shoqri Siguri/mbrojtje Ndihm shendetsore

    24. Prmbledhja e pyetsorit

    25. Ana Grafike e Pyetesorit Per 10 nxenes.

    26. Nevojat me te rendesishme

    27. Analiza e nevojave t msuesve

    28. Msuesit evidentojn faktort e nevojave: gjendja finaciare; mosinteresimi i familjeve; statusi social(divorci i prindrve, vdekja e nj prindi); niveli i ult arsimor i prindrve; migrimi nga zona rurale (mossigurimi i punsimit); frekuentim i rregullt por me vshtirsi n prgatitjen e msimeve; frekuentim me hope n shkoll; rrezik braktisje pr shkak t varfris s familjeve t tyre.

    29. Nevojat e msuesve pr ndihmn e nxnsve nga familje t varfra

    30. Nevoja pr baz materiale pr kta fmij si: pajisja me libra , fletore, mjete t ndryshme shkollore pr nisjen dhe zhvillim normal t procesit msimor.

    31. Ulje e numrit t nxnsve n klas Numri i madh i nxnsve n klas krijon vshtirsi pr msuesit pr tu marr m shum me kta fmij. Pra nevoj e tyre sht zvoglimi i numrit t nxnsve n klas q t mund t krijojn nj klim bashkpunimi m t ngusht pr kt kategori nxnsish.

    32. Rishikim i kurrikulave Programi i rnduar lndor nuk i favorizon kta msues t gjejn hapsira kohore pr ta trajtuar m me kujdes kt grup fmijsh. Udhzim i MASH-it pr zhvillimin e orve prforcuese, m qllim ndihme pr nxnsit, nuk sht e mjaftueshme pr kt grup nxnsish pasi ata kan nevoj pr asistenc t msuesve pr pothuaj do dit e n t gjitha lndt (krijimi i boshllqeve, mosprgatitje n shtpi, etj)

    33. Mbshtetja nga prindrit T ndihmojn fmijt n shtpi. Bashkpunimi shkoll-prind. Shkolla duhet t ndrtoj dhe planifikoj veprimtari pr afrim dhe bashkpunim m t mir. (Bashkpunimi me prindrit e fmijve t varfr sht shum i rndsishme, por shum pak arrihet).

    34. Trajnimi i msuesve N fushn e metodologjis s msim-dhnies, fushn e filozofis gjithprfshirse, komunikimit msues-prindr dhe t trajtimit t nxnsve me probleme sociale. Trajnimi i msuesve sht nevoj prioritare (20% e tyre ishin trajnuar nga nj shoqat pr t trajtuar me nj specifik t veant kta fmij,por kjo nuk sht e mjaftueshme).

    35. Mbshtetje nga shkolla n bashkpunim me DAR, Bashki, OJF etj pr politika t posame pr kt kategori fmijsh. Bashkpunimi me bordin e shkolls, si ur lidhse me komunitetin i cili i njeh m s miri problematikat e ktyre familjeve. Prezenca e nj punonjsi social. (Mungesa e nj fondi t veant nga bashkia, bashkpunimi me OJF-t q shprehin interes pr kt kategori fmijsh, do t ishte m frytdhnse n ndryshim t gjendjes)

    36. N baz t pergjigjeve t dhna i kemi renditur tre nevojat baz si m posht

    37. Rekomandime Studime t rregullta pr varfrin e ndikimin e saj n rezultatet shkollore. Politika mbshtetse pr familjet n nevoj q kan fmij pr t arsimuar Rivlersim i Sistemit Arsimor T vijohet zhvillimi profesional pr msuesit Politikat integruese dhe prfshirse Politikat mbshtetse e shkolls Krijimi i nje portali (interneti) pr shtjet e fmijve me qllim shprndarjen e njohurive.

    38. PYETJE FALEMINDERIT!

More Related