370 likes | 2.04k Vues
P?rmbajta. Hyrje ( Shqyrtim literature )Analiz? e gjendjes s? shkoll?s e marr? n? studimProfili i nevojave t? prinditProfili i nevojave t? nx?n?sitProfili i nevojave t? m?suesitRekomandimeBibliografiShtojc?Metodologjia: Pyet?sor Fokus grup Anketime.
E N D
1. UNIVERSITETI I TIRANSFAKULTETI I SHKENCAVE SOCIALEDEPARTAMENTI PSIKOLOGJI-PEDAGOGJIMASTER I NIVELIT T PAR - DREJTIM DHE ADMINISTRIM ARSIMI Punuan: Blerta SALIAJ
Silvana PRIFTI
Valentina HYSKO
Erjona SULA
Lindita BERBERI
6 maj 2010
2. Prmbajta
Hyrje ( Shqyrtim literature )
Analiz e gjendjes s shkolls e marr n studim
Profili i nevojave t prindit
Profili i nevojave t nxnsit
Profili i nevojave t msuesit
Rekomandime
Bibliografi
Shtojc
Metodologjia:
Pyetsor
Fokus grup
Anketime
3. Hyrje(shqyrtim literature) Varfri do t thot: m tepr sesa t kesh pak para,
t jesh i paprivilegjuar n lidhje me t gjith sektort e jets.
Kush sht i varfr?
N do vend varfria ka nj pamje t ndryshme.
N vendet e BE-s me 764 euro n muaj
N vendin ton me 50 $ (4891 leke) (INSTAT-UNDP-WB)
Varfria ekonomike reflektohet n problemet sociale me t cilat ballafaqohen sot t moshuarit e vetmuar, pensionistt, fmijt e rrugs, t paaftt, t rinjt e papun dhe me sjellje kriminale, viktimat e drogs, grat kryefamiljare, fmijt e prfshir n format e kqija t puns, braktisja e shkolls, etj
4. Profili i Varferis (LSMS 2002) Individt e varfr jetojn n familje t mdha dhe t reja
Zonat e thella n Veri dhe n Veri-Lindje te vendit jan m t varfra
T varfrit kan koeficient t ult t regjistrimit n shkolla
Shkalla e papunsis ndr t varfrit sht pothuaj dyfishi i jo t varfrve
Te varfrit prfitojn m pak nga shrbimet shendetsore
Te varfrit harxhojn m shum se gjysmn e buxhetit t tyre pr ushqim (67%) dhe m pak pr produkte joushqimore(17%).
5. Grupimi i nevojave sipas Moslow-t Nevojat fiziologjike (ushqim, uj, ajr dhe gjum)
Nevoja pr siguri (nevojat pr struktura, rregull, siguri, parashikueshmri)
Nevoja sociale ( nevojat pr miq dhe shok, nj familje q t mbshtet, identifikimi n nj grup)
Nevoja pr vlersim ( t jen t respektuar dhe t ken vetbesim dhe vetrespekt, tu kushtojn vmendje, t gzojn reputacion te t tjert )
Nevoja pr vetaktualizim (nevojat pr t vrtetn, drejtsi, liri)
6. Analiza e gjendjes s shkolls Gjon Buzuku N vitin 2009-2010 numri i nxnsve sht 1549 nxns, 45 klasa ku 802 prej tyre i prkasin Ciklit t Ult dhe 747 nxns i prkasin Ciklit t Lart
8. Nxnsi Numri i nxnsve me nivel t ult ekonomik sht 203, 13%
Shum fmij t varfr e fillojn jetn me nj disavantazh
Niveli i disavantazhit mund t prkeqsohet nga mungesa e stimulimit ose e nj mjedisi t sigurt n shtpi
9. Faktort q ndikojn te fmijt Pozicioni gjeografik, periferik
Familje t ardhura nga zona rurale me t ardhura t pakta
Niveli i ult arsimor i prinderve
(4-8 vite shkollimi)
Familje me probleme sociale
Probleme punsimi e strehimi
Kushtet e banimit n lagje
10. Msuesi 61 msues, 52 jan femra dhe 9 jan meshkuj
Jan t moshave t ndryshme gj q sjell grshetimin e eksperiencs dhe dshirs s mir pr t arritur rezultate t larta me nxnsit
Ata tregonin kujdes t veant pr ti br t ndihen t pranuar nga shoqria e klass
11. Organizata pr mbrojtjen e t drejtave te fmijve Pr shkak t numrit t madh t familjeve me t ardhura t pakta t ksaj shkolle, i sht ofruar shrbim dhe ndihm nga shoqata t ndryshme q kan n qendr fmijn, mbrojtjen e t drejts kryesore pr tu arsimuar dhe pr tu ndier i pranuar n shoqri e kudo.
Nj ndr to q ka pasur nj bashkpunim ka qen shoqata FBSH.
12. Aktort e shkolls Msuesi, Prindi dhe Nxnsi
Vlersimi i nevojave t tyre ka ndikim t madh n arritjet e fmijve
Nga matrica e nevojave pr mbshtetjen e nxnsve nga familje t varfra kemi hartuar tre pyetsor me an t t cilve do analizojm nevojat q ata kan me qllimin e vetm pr t ngritur e prmirsuar rezultatet e fmijve t tyre n msime.
13. Analiza e nevojave t prindrve pr t mbshtetur fmijt e tyre n msime
14. Roli i familjes n progresin e fmijs Familja prcaktuesja e shanseve t fmijs pr tia dal mban n rrugn e tyre drejt autonomis sociale.
Fmija produkt i familjes
Prindrit ushtrojn ndikim fizik, psikologjik dhe social mbi fmijt e tyre.
15. Analiza e pyetsorit t prindrit
S pari: rivlersim t shpejt t gjendjes s familjeve duke i krkuar:
t dhna pr numrin e pjestarve t familjeve
pr vitet e arsimimit t prindrve
t dhna mbi t ardhurat
16. Analiza e pyetsorit t prindrit U morn n studim (100 familje)
20% e tyre i prkasin familjeve q jetojn nn minimumin jetik
68% e tyre kishin numr t madh pjestarsh dhe merrnin ndihm ekonomike (asistenc prej 3000 leksh).
86% e prindrve kishin arsim tetvjecar dhe katr klas
28% e tyre kishin probleme t
rnda mjeksore.
17. Rezultatet e pyetsorit
89% e prindrve konsiderojn se plotsimi i nevojave pr ndihm ekonomike, punsim, strehim ndikojn n mnyr t drejtprdrejt n rritjen e rezultateve fmijve
Nevojat pr asistenc pedagogjike (ndihm nga msuesi) sipas tyre sht e rndsishme dhe e realizueshme nga prania e orve shtes pas msimit
12% e tyre e kan konsideruar
prioritare.
18. Rezultatet e pyetsorit 46% e tyre kane konsideruar nevoj t rndsishme prfshirjen e tyre n programet dhe aktivitete shkollore, pr t qene m t pranishm n jetn shkollore t fmijs.
88% e tyre e paraqiti si nevoj kryesore trajnimin e prgatitjen e tyre pr t ndihmuar fmijt n programet shkollore.
nevoja pr strehim n 98% e tyre ishte nevoja m e rndsishme
19. Nevojat m t rndsishme
20. Institucionet prgjegjse q duhet t ndihmojn n plotsimin e nevojave t prindrve
Shteti
Njsia bashkiake
Shkolla
Zyra e punsimit
Qendra shndetsore
Shoqata t ndryshme (23% e prindrve mbanin lidhje me shoqatat)
21. Renditja e nevojave t nxnsve
Renditja nga 1-5 sipas rndsis
Shkaqet e nevojave
Mnyra e shprehjes s nevojs
Koha q kur ekziston nevoja.
Kush mund tua plotsoj nevojn
22. Renditja e nevojave t nxnsit Veshje
Banes/strehim
23. Renditja e nevojave t nxnsit Shoqri
Siguri/mbrojtje
Ndihm
shendetsore
24. Prmbledhja e pyetsorit
25. Ana Grafike e PyetesoritPer 10 nxenes.
26. Nevojat me te rendesishme
27. Analiza e nevojave t msuesve
28. Msuesit evidentojn faktort e nevojave: gjendja finaciare;
mosinteresimi i familjeve;
statusi social(divorci i prindrve, vdekja e nj prindi);
niveli i ult arsimor i prindrve;
migrimi nga zona rurale (mossigurimi i punsimit);
frekuentim i rregullt por me vshtirsi n prgatitjen e msimeve;
frekuentim me hope n shkoll;
rrezik braktisje pr shkak t varfris s familjeve t tyre.
29. Nevojat e msuesve pr ndihmn e nxnsve nga familje t varfra
30. Nevoja pr baz materiale
pr kta fmij si: pajisja me libra , fletore, mjete t ndryshme shkollore pr nisjen dhe zhvillim normal t procesit msimor.
31. Ulje e numrit t nxnsve n klas Numri i madh i nxnsve n klas krijon vshtirsi pr msuesit pr tu marr m shum me kta fmij.
Pra nevoj e tyre sht zvoglimi i numrit t nxnsve n klas q t mund t krijojn nj klim bashkpunimi m t ngusht pr kt kategori nxnsish.
32. Rishikim i kurrikulave Programi i rnduar lndor nuk i favorizon kta msues t gjejn hapsira kohore pr ta trajtuar m me kujdes kt grup fmijsh.
Udhzim i MASH-it pr zhvillimin e orve prforcuese, m qllim ndihme pr nxnsit, nuk sht e mjaftueshme pr kt grup nxnsish pasi ata kan nevoj pr asistenc t msuesve pr pothuaj do dit e n t gjitha lndt (krijimi i boshllqeve, mosprgatitje n shtpi, etj)
33. Mbshtetja nga prindrit T ndihmojn fmijt n shtpi.
Bashkpunimi shkoll-prind.
Shkolla duhet t ndrtoj dhe planifikoj veprimtari pr afrim dhe bashkpunim m t mir. (Bashkpunimi me prindrit e fmijve t varfr sht shum i rndsishme, por shum pak arrihet).
34. Trajnimi i msuesve N fushn e metodologjis s msim-dhnies, fushn e filozofis gjithprfshirse, komunikimit msues-prindr dhe t trajtimit t nxnsve me probleme sociale.
Trajnimi i msuesve sht nevoj prioritare (20% e tyre ishin trajnuar nga nj shoqat pr t trajtuar me nj specifik t veant kta fmij,por kjo nuk sht e mjaftueshme).
35. Mbshtetje nga shkolla n bashkpunim me DAR, Bashki, OJF etj pr politika t posame pr kt kategori fmijsh.
Bashkpunimi me bordin e shkolls, si ur lidhse me komunitetin i cili i njeh m s miri problematikat e ktyre familjeve.
Prezenca e nj punonjsi social.
(Mungesa e nj fondi t veant nga bashkia, bashkpunimi me OJF-t q shprehin interes pr kt kategori fmijsh, do t ishte m frytdhnse n ndryshim t gjendjes)
36. N baz t pergjigjeve t dhna i kemi renditur tre nevojat baz si m posht
37. Rekomandime Studime t rregullta pr varfrin e ndikimin e saj n rezultatet shkollore.
Politika mbshtetse pr familjet n nevoj q kan fmij pr t arsimuar
Rivlersim i Sistemit Arsimor
T vijohet zhvillimi profesional pr msuesit
Politikat integruese dhe prfshirse
Politikat mbshtetse e shkolls
Krijimi i nje portali (interneti) pr shtjet e fmijve me qllim shprndarjen e njohurive.
38. PYETJE FALEMINDERIT!