1 / 28

VÄXTER

VÄXTER. VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT. FRÖVÄXTER. Fröväxter. FRÖVÄXTER. Fröväxt – växter som sprider sig med frön (istället för sporer) Hit hör Alla växter som har blommor Gräs (har blommor, men svåra att se) Lövträd (har blommor, men svåra att se)

deiter
Télécharger la présentation

VÄXTER

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. VÄXTER Fröväxter

  2. VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT Sporväxter

  3. FRÖVÄXTER Fröväxter

  4. FRÖVÄXTER Fröväxt – växter som sprider sig med frön (istället för sporer) Hit hör Alla växter som har blommor Gräs (har blommor, men svåra att se) Lövträd (har blommor, men svåra att se) Barrträd (har kottar med frön i stället för blommor) Fröväxter

  5. FRÖET Innehåller en ”matsäck” som plantan kan leva av tills den fått sina första blad Fröväxter

  6. KÄRL Fröväxter har rötter, stam och blad med kärl i Rötter – suger upp vatten och näringsämnen ur marken Kärlen – transporterar vidare till resten av växten Fröväxter

  7. VÄXTENS MAT Växter kan tillverka sin egen mat Växten kan tillverka socker i sina gröna blad med hjälp av solljus. Detta kallas för fotosyntes. Sockret är maten som växten behöver för att växa Fröväxter

  8. BLOMMANS UTSEENDE Pistillens märke Ståndarknappmed pollenkorn Ståndare(manliga könsorganet) Kronblad Fröämne med ägg Nektar Foderblad Pistill(kvinnliga könsorganet) Fröväxter

  9. POLLINERING Pollen = spermier, fröer = bebisar Pollinering –När ståndarens pollenkorn förs över till pistillen Därefter sker befruktning och ett frö bildas Vid fröbildning måste pistillens märke fånga ståndarmjöl från blommor av samma art Korspollinering – Pistillen får pollen från en annan blommas ståndare Självpollinering – Pistillen får pollen från den egna blommans ståndare. Undviks genom: Ståndare och pistill mognar vid olika tidpunkt Växten har antingen han- eller honblommor Fröväxter

  10. TYPER AV POLLINERING Djurpollinering (ofta insekter) Vindpollinering Fröväxter

  11. DJURPOLLINERING Ofta genom insekter som söker mat Pollen överförs på deras ludna kroppar Insekter föredrar blommor med speciell färg, form eller doft → underlättar överföring till samma blomart Blommorna har ofta en söt saft, nektar. Fröväxter

  12. VINDPOLLINERING Sprids med vinden Vindpollinerade blommor är ofta små och saknar färgglada kronblad. Pistillernas märken är ofta stora och klibbiga (fångar lättare upp pollen) Slösaktig metod (svårt att träffa rätt, mycket pollen går åt) Ofta hängen (hassel har ca 5 miljoner pollenkorn per hänge) Orsakar ofta allergier Fröväxter

  13. SJÄLVPOLLINERING Befruktar sig själva (blir en kopia) Inte alltid så lyckat T.ex. maskrosor Fröväxter

  14. BEFRUKTNING Pollenkorn Pistillens märke Pollenslang Pistill Fröämne Äggcell Fruktämne Spermie Fröväxter

  15. FRÖET Efter befruktning har ett frö bildats Kan börja gro när det hamnar i jorden Lever första tiden av sin ”matsäck”, frövita Fröet bildar rot och stam Första bladen kallas hjärtblad. Då kan växten själv bilda socker som behövs för att fortsätta växa (fotosyntes) Övervintring Övervintrar som frön som gror till våren Fröställningar som sticker upp ovanför snön Tjocka rötter eller lökar i jorden Tappa bladen (träd) Fröväxter

  16. HUR FRÖN SPRIDS Vatten: Förs med vattnet vidareVattennära växter, t.ex. näckros och al Vind Djur (via avföring när djur äter frukter eller bär) Fröväxter

  17. KRYPTOGAMER (SPORVÄXTER) Fröväxter

  18. KRYPTOGAMER • Växter som saknar ståndare och fruktblad • Viktigaste grupperna: • Ormbunksväxter • Mossor • Svampar • Alger • Lavar

  19. SPORVÄXTER • Saknar blommor och från • Förökar sig med sporer • Innehåller klorofyll → tillverkar själv mat och syre • Typer av sporväxter: • Ormbunksväxter • Mossor

  20. SPORVÄXTERORMBUNKSVÄXTER Fröväxter

  21. ORMBUNKSVÄXTER • Tre grupper: • Ormbunkar • Fräkenväxter • Lummerväxter • Har rötter, stam och blad som transporterar vatten och näring • Sporer utvecklas i sporgömmesamlingar på bladens undersidor. • Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning • Ny ormbunke växer (de har könsceller!) som sedan utvecklas vidare till nya plantor. • Ca 70 arter i Sverige (50 är ormbunkar) • Stenkol är rester av gamla ormbunksväxter

  22. ORMBUNKSVÄXTER • Stensöta med blad med sporgömmesamlingar och jordstam • Fräkenväxten kärrfräken med sporax • Lummerväxten revlummer med ax i toppen med sporgömmen.

  23. ORMBUNKAR • Sporer i sporgömmor på bladens undersida Stensöta

  24. LUMMERVÄXTER • Långa och smala barrliknande blad. • Sporer i täta ax i grentopparna Revlummer

  25. FRÄKENVÄXTER • Långa smala blad i kransar runt stjälken. • Sporer i täta ax i grentopparna. Åkerfräken

  26. SPORVÄXTERMOSSOR Fröväxter

  27. MOSSOR • Har blad och stam men ej rötter och kärl • Kan inte suga upp vatten från marken. Det gör att dom är beroende av luftens fuktighet. • Bladen tar upp vatten och näring från dagg och regn → mossor är känsliga för luftföroreningar. • Växer tätt som mjuk matta. Vattnet stannar kvar under. • Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning. • Växer långsamt • Mossor är viktiga: Täcker bar mark och bevarar fuktigheten i marken. Kammossa Björnmossa

  28. MOSSOR Björnmossa med mössa och sporkapsel med lock. Kammossa. Bålflikar av lungmossa.

More Related