Stress, ångest och depression i graviditeten

1. Stress, ångest och depression i graviditeten Påverkan på graviditetsförloppet Påverkan på förlossningen Påverkan på barnet

2. Hur påverkas barnet av mors känslor • M:s känslor påverkar barnet direkt genom hormonella o neurala transmittorer, vilket skapar förändring i blodcirkulation, hpa axel elle immunsystem • M:s känslomässiga tillstånd kan bidra till grav. komplikationer, vilka kan påverka B:s utveckling (ex stress kan sänka immunförsvaret öka risken för preeklampsi o prematur födsel

3. Komplikationer/riskfaktorer hos barnet kan skapa stress el negativa känslor hos M o få negativ effekt på barnets utveckling o på graviditetsförloppet (ex. neg. besked om vikt avvikelse hos B) • Negativa känslor för B el. grav kan leda till en störd syn på barnet o påverka anknytningen o förmågan att handskas omsorgsfullt med grav. minskar(alk. rökn. riskbeteende)

4. Utveckling av stress forskning Folktro djurförsök, humanstudier Utveckling inom teknik o biokemi. Gjort det möjligt att obs och mäta fostrets o nyföddas reaktion på stress Nya studier på barnets utveckling Stressforskning bidragit till ökad förståelse mellan psykologi och fysiologi

5. Djurstudier av prenatal stress • Sömnstörning Minskad lust • Inlärd hjälplöshet/mindre omsorgs beteende • Förändring av dygnsrytm • Ökad stimulering av HPA axeln vid senare stress hos honorna, ångest stress • Minskad uppmärksamhet • Förändringar i hjärnans struktur

6. Studier på människor • Upplevd stress/ångest hos modern under graviditeten har många och varierade långtidseffekter på barnets utveckling o på senare utveckling av psykopatologi Barnets neuropsykologiska utveckling börjar före födelsen

7. Metoder för studier av stress på fostret • mäta blodflödeshastigheten i fosterartärer: • Biokemiska och endokrinologiska studier via fostervatten, navelsträngsblod och neonatal blodprovstagning • Mått på kortisol kan användas som en bio markör för stress under hela graviditeten

8. Ångest och direkt foster påverkan • Förhöjd nivå av kortisol • Sänkt blodflödeshastighet i livmoderartärerna och i navelsträngsartären i slutet av graviditeten • Sänkt blodflödeshastighet i hjärnartärerna • Starkt samband mellan ångest och fosterbeteende v 27: Barnet har en ökad vakenhet och ökad hjärtvariabilitet i tillstånd av aktiv vakenhet

9. HPA axeln • Påverkas av stress och depression • Nivån av kortisol i kvinnans blod är högre prenatalt vid ångest/stress och depression och dygnskurvan är utslätat • Går via placentan över till barnet • Kan leda till en negativ effekt på fosterhjärnan

10. Kortisol och fosterhjärnan • Väsentlig för fosterutvecklingen • Stora mängder har negativ påverkan på endokrint fungerande och beteende • Bromsar celltillväxt och migration • Ger onormalt hög täthet i vissa cns områden och abnorma lägen av cellkropparna

11. Effekter på fostret av ökad kortisol vid prenatal stress • Stimulerar tillväxt vid akut stress men hämmar vid långvarig stress • Hämmar ämnesomsättningen • Hämmar tillväxten • Påverkar immunsystemet via interleukiner som påverkar sömn aptit minne och kognitiva funktioner

12. Programmering av barnets stress respons system i utero relevant för • Neurologisk utveckling • metabola sjukdomar • Immunförsvar, etc • dvs ej specifikt till ett organ el medecinsk specialitet • betonar forskning på underliggande mekanismer

13. Fler system påverkas • Dansk studie(tegethoff 2011)som visar att stress påverkar flertal system utöver beteende och mental utveckling: • som matsmältnings och andningssystem • dvs påverkan inte är begränsad till barns psykiska hälsa • Långtidseffekter på barnet även efter justering för postnatal påverkan

14. Stress i graviditeten påverkar • Graviditets o förlossnings komplikationer • Störst risk för de med både depr o ångest • För tidig födsel • Låg födelsevikt hos barnet (SGA)

15. Prenatalstress påverkan på barnet • Ångest • Adhd (uppmärksamhet o impulsivitet) • Beteendestörningar (aggression) • Förändrad funktion av HPA axeln • Kognitiv påverkan • sömnproblem Mixed handedness • Immunfunktion/ autoimunasjukdomar • Neurologiska sjukdomar

16. Effekten långvarig • Effekten på barnet kan observeras upp till tonåren för beteende och fysiologi • Kan modereras av kvaliteten på omsorg • . Därför viktigt med tidig intervention studier behöver därför också innehålla studier av den tidiga omsorgsmiljön

17. Timing- sensitiva periodersvårt att studera • Svåra störningar sker tidigt (schitzofreni) • Beteende mässiga och emotionella problem sker senare i graviditeten • Olika kritiska perioder för formande av olika organ och system • Formandet av synapser och receptorer i hjärnan sker från 4:e grav. månaden och även fram under första året

18. Effekt av akut stress somnaturkatastrofer/bombattacker • Störst inverkan på barnet tidigt i graviditeten • Kan leda till senare affektiv sjukdom hos barnet • Kan leda till spontan aborter • Effekt på barnet större prenatalt än postnatalt (finsk studie)

19. Prenatala- vs postnatala effekter • Stressad M i graviditeten är oftast stressad även pp Kvaliteten av tidig omsorg kan antingen minska eller öka effekten av prenatalstresss • Trygg anknytning minskar kopplingen mellan prenatalstress och senare ångestproblematik och kognitiv utveckling hos barnet

20. Könsskillnader • Fler pojkar vänsterhänta, fler adhd , språk o skolproblem. Hyperaktiva p får mer uppmärksamhet, ledning än hyperaktiva flickor. • Pojkar känsligare för cns påverkan • Kan bero på långsammare kortikalisering av cns hos pojkar • Flickor får ett accelererande stresspådrag i tonåren pga ett känsligare HPA system

21. Orsak till stressen hos M med ångest/prenataldepression • vissa stressorer påverkar/ andra inte • Mest påtagliga är Svåra livshändelser ( speciellt sista året) Interpersonell stress/ Partnerkonflikt De som upplevt misshandel eller sex våld Stress som har med graviditeten att göra • Avsaknad av socialt stöd/immigrant status

22. Mängd streess • Ej nödvändigtvis kliniska nivåer eller psykisk diagnos • Utan också vid relativt låga nivåer • Variationsvidden av mängden o nivå av stress som påverkar barnet är påtaglig • Finns över hela ångest spektrat

23. Påverkan varierar • Inte alla barn påverkas av prenatalstress Olika barn kan påverkas på olika sätt, beroende på genetisk sårbarhet och tidpunkten för stressen • Tidpunkten för fosterpåverkan kan variera för olika typer av störningar • Vissa barn som är mer sårbara för stress, kan också vara de som är mer recilienta • Gene- environment interaction

24. Sambandprenatalångest-pp depression • Prenatalångest påverkar sambandet mellan prenataldepression och ppdepression • Behandling av prenatalångest skyddar mot pp depression. Stöd för tidig intervention • Prenataldepression nära kopplat till psykosociala faktorer: ekonomi, isolering, svåra livsomständigheter

25. Varför är prenatal stress assoc med fler störningar • Programmering av fostret • .Stress hos modern kan programmera avkomman för att hantera en framtida farlig och stressfull miljö i syfte att överleva Förändringar under sensitiva perioder i utvecklingen kan orsaka långvariga förändringar i struktur och funktion. Ex.SGA • .

26. Förutsägbar adaptiv respons • Fostrets utveckling förändras på ett sätt som förbereder och anpassar barnet till den miljö som det kommer att befinna sig i efter födelsen. Det får information om miljön genom modern via: näring hormoner o andra substanser som förs över via placentan • Detta har spelat en viktig roll i människans evolution

27. Forskning behövs för att finna orsakssamband • Cortsol påverkan • Programmering av HPA systemet, Limbiska systemet och prefrontala cortex • Epigenetiska förändringar • Mer forskning behövs för att förstå hur den prenatala ångest hos modern påverkar störningen hos barnet • Alltid både arv och miljö