Safe Community i internationellt perspektiv – med särskild inriktning mot boende

1. Safe Community i internationellt perspektiv – med särskild inriktning mot boende Presentation vid Konferens:“Bo säkert – Bo tryggt”, arrangerad av “Bostaden I Samverkan”, och Linköpings Universitet /Leif Svanström/

2. Avlidna pga. skador år 2008, Sverige. Olycksfall (Icke-avsiktliga skador) 3500* Självmord 1200 Våld 100 Medicinska komplik etc 250 Oklara orsaker 250 TOTALT 5300 *2001: 2800

3. Personskador (Faktiskt och skattat för 2008) (Avlidna pga skador 2008:5300, varav ofall 3500) Således: Dags att ägna boendet och bostaden ett stort intresse framgent!

4. Vad är en Safe Community (Säker och trygg kommun)? - En kommun, landsting eller stad . Som arbetar med säkerhetsfrämjande arbete, skade-, vålds- och självmordsförebyggande arbete. Men också med förebyggande av konsekvenser av naturkatastrofer. Deras arbete omfattar alla åldersgrupper, bägge könen och alla områden och är dessutom del av ett internationellt nätverk av “utnämnda” program.

5. Resultat av Safe Community program. Falköpings program var först- efter tre års arbete uppvisades total skadenedgång med 23%- hemolycksfall 27% Norska Harstadsprogrammet visade nedgång med 26% när det gäller fallolyckor hos äldre. Motalaprogrammet visade nedgång med 16% (1988-1990) Liknande resultat i Canada, USA, Australien, Nya Zealand, andra nordiska program etc.

6. Resultat av några program riktade till bostäder (USA). hembesök i bostadsområden med råd i kombination med utbildning och massmedias stöd resulterade i miljöförändringar hos mer än 50% av familjerna i hemmiljön (Colver et al 1982). I ett program delades brandvarnare fritt till alla hushåll. 8-12 månader efter kampanjen användes dessa av 81% av hushållen (Gorman R et al 1985). I staten Washington i U S A infördes en lag 1983 om att nya varmvattenberedare ej får vara högre än 40C. Vid uppföljningen 5 år senare hade 77% av hushållen varmvattentemperaturer som var lägre än 54. I området reducerades hetvattenskadorna från 5,5% per år under 1970-talet till 2,4% per år efter införandet av lagen.

7. Resultat av några program för äldre i hemmen Hembesök och registrering av säkerhetsrisker i hemmen för att bedöma och i behövliga fall föreslå förändringar i hemmiljön eller tydliggöra personliga riskfaktorer kan utgöra effektiva interventioner för att reducera fallolyckor. Kan genomföras av sjuksköterskor, socialarbetare, arbetsterapeuter och inom ramen för frivilliga organisationers verksamheter som t ex pensionärsorganisationer. Tinette et al. (1994) reducerade fallolyckor med 21% i ett sådant program

8. Resultat av några program för äldre i hemmen Svanström et al (1996) har visat resultat från befolkningsorienterade interventioner med kvasiexperimentell design. I en interventionskommun, Lidköping, kunde man visa en reduktion av fallolyckor med 6,6% per år för kvinnor och 5,4% per år för män under en interventionsperiod från 1987-1992. Kontrollområdena i Skaraborgslän visade bara en mindre minskning och Sverige som helhet har uppvisat en ökande trend under samma tidsperiod.

9. Safe Communities- sammanfattningsvis Hur arbetar man? Man kombinerar ”top-down” med ”bottom-up” strategier- i 8 steg: Epidemiologisk kartläggning Selektion av riskgrupper och -miljöer Skapande av tvärsektoriella arbetsgrupper Gemensam planering av aktionsprogram Genomförande av programmen Utvärdering av programmen Modifiering av programmen Sprida erfarenheterna till andra

10. Hur har det gått med spridandet av erfarenheterna under 35 år?

11. Specifika Indicatorer för miljöer etc. There is one set of indicators for Safe Community development but also subsets of indicators. These were developed for further development of the Safe Community movement and improving the quality of safety promotion: Safe Traffic; Safe Sports; Safe Homes; Safe Elderly; Safe Work Place; Safe Public Places; Safe Schools; Safe Waters and Safe Children.

12. Indicators for Safe Housing(see separate file)

13. The Safe Communities Network Designated Members NorwayAlvdal BergenFredrikstadHarstadHøyanger Klepp KvamLarvik Os Rakkestad Sogn &FjordaneSkiSpydebergStovner Trondheim Vågå Årdal ChinaAnzhen Balizhuang Dongzhimen Financial Sub-districtHoney Lake Hongqiao Huaihai Huaiyin Huamu Jingan Jianwai Jing Ge Zhuang Kangjian Lu´an Maizidian Qianjiaying Wangjing Xiaoguan Xinjiangwancheng Yayuncun Youth ParkYuetan Zhangjiang (Hong Kong) Kwai Tsing Sai Kung Sham Shui Po Tai Po Tuen Mun Tung Chung Tsuen Wan (Province of Taiwan) Alishan Dungshr Fongbin Neihu Shihkang Shoufeng Zhongzheng South KoreaCheonan Jeju Songpa Suwon WonjuJapanKameokaTowadaVietnamCam Thuy Duc Chinh Hoa LongLang Co Loc SonDa Trach Dong Tien Xuan Dinh AustraliaCairns Casey DenmarkHume CityLatrobeMackay/WhitsundayManlyMelbourneMosman Mount IsaNoarlungaNorthcott Palmerston PittwaterRyde Townsville Warringah DenmarkHorsensFinlandHyvinkää KouvolaEstoniaRaplaNetherlandsRotterdamAustriaVorarlbergPolandTarnowskie Góry Serbia Backi PetrovacNovi Sad Czech RepublicKromeriz Bosnia (B&H)Konjic IranArsenjanBardaskan District 22Kashmar Israel RaananaSouth Africa Eldorado Park Broadlands Park & Nomzamo CanadaBrampton Brockville CalgaryWood Buffalo Rainy River Sault Ste. Marie USAAnchorageDallas Madison, Dane County Itasca Omaha Springfield Peru San Borja ChilePeñaflor SwedenArjeplogBoråsFalköpingFalunKatrineholm KrokomLidköping LudvikaMariestadMotalaNacka Skövde Smedjebacken StaffanstorpTidaholmTörebodaUddevalla New ZealandChristchurch New Plymouth North Shore Porirua Taurange WaimakaririWaitakere Wellington Whangarei 31 October 2009

14. The Affiliate Safe Community Support Centres (ASCSC), Safe Community Certifying Centres (SCCC) and Safe Schools Certifying Centres (SSCC) • Sweden • Swedish Association for Safe Communities (SCCC) • Canada • • Safe Communities Canada (ASCSC;SCCC) China• China Occupational Safety & Health Association (ASCSC) • Occupational Safety and Health Council, Hong Kong (ASCSC;SSCC) • Taiwanese Community Safety Promotion Center (ASCSC;SSCC) • Czech Rebublic • Centre for Injury Prevention (ASCSC) South Korea • Center for Injury Prevention and Community Safety Promotion (ASCSC;SCCC;SSCC) • USA • • National Safety Council (ASCSC) • • Peaceful Resources Center (ASCSC;SSCC) • Injury Prevention Research Center (ASCSC) • Serbia • National Center for Injury Prevention and Safety Promotion, (ASCSC) • Uganda • Injury Control Center (ASCSC) • South AfricaCentre for Peace Action (ASCSC;SCCC) Bangladesh• Centre for Injury Prevention and Research (ASCSC) • Colombia • • Instituto CISALVA (ASCSC;SCCC) • Australia • • Royal Children´s Hospital Safety Centre (ASCSC) • • Australian Safe Communities Foundation (SCCC) New Zealand • Safe Communities Foundation (ASCSC;SCCC;SSCC) 30 October 2009 These Affiliate Centres are supporting the WHO CC in the development of the Safe Communities Program and providing advice and assistance in the field of injury prevention and safety promotion to the communities in their country and internationally. The Certifying Centres also take care of the certifying function of the WHO CC.

15. World Health Organization:TIME FOR ACTION GLOBAL STATUS REPORT ON ROAD SAFETY 2009 (1): ”Vägtrafikskador kvarstår som ett globalt folkhälsoproblem”

16. Vad är 0-visionen i trafikområdet? ”Sveriges 0-vision : Inga döda eller allvarligt skadade i trafiken” World Health Organization;World Health Day 2004 - road safety: ”År 1997, antog Sveriges Riksdag 0-visionen- en modig ny vägtrafiksäkerhets policy, baserad på fyra principer:”

17. 1. Etiskt ställningstagandet:Mänskligt liv och hälsa skall vara överlägset alla andra ställningstaganden, som rörlighet och annat i trafiken. Det är oacceptabelt att trafiken skördar livoch orsakar skador med stort lidande

18. Nollvisionen (2):Ett delat ansvar mellan systemutformare och trafikant. Det är systemutformarens ansvar att se till att ingen dödas eller skadas svårt så länge trafikanten tar sin del av ansvaret,dvs att följa trafikreglerna. Om trafikanten inte följer trafikreglerna återgår ansvaret tillsystemutformaren att se till att så blir fallet.

19. Nollvisionen bygger på fyra fundament(3a):En princip om att mänskliga misstag inte skall leda till död eller svår skada. Begår man ett misstag skall vägtrafiksystemet vara så utformat så att man inte kommer till allvarlig skada.

20. Nollvisionen bygger på fyra fundament(3b):Det handlar om förlåtande miljöer, tex på vägen eller i bilen, men det handlar också om en väl avvägd balans mellan vägens utformning och de hastighetsgränser som sätts. Systemet skall dessutom dimensioneras utifrån de mest sårbara trafikanternas förutsättningar.

21. Nollvisionen bygger på fyra fundament(4):Trafiksäkerhetsarbetet skall mot denna bakgrund prioritera skadeförebyggande arbete,inte olycksförebyggande. Det är acceptabelt att olyckor inträffar så länge de inte leder till svåra skador eller död.

22. På väg mot en nollvisionen när det gäller boendet?

23. Rättviksbostäders: ”Noll-vision Innan Du bestämmer Dig för att hyra en bostad av oss, vill vi vara tydliga på vad som gäller för Dig som hyresgäst. En liten bakgrund. Vi har hyrt ut bostäder till skolungdom under några år. De flesta har skött sig alldeles utmärkt. Men några har (med föräldrarna på armslängds avstånd) tagit tillfället i akt och festat och därmed stört grannarna. En del har inte kunnat värja sig för kompisar, som vill ha lite roligt och därmed orsakat störningar. Vi har också märkt, att vissa ungdomar haft svårt att förstå vad hänsyn och omtanke innebär i praktiken. Därför gäller följande regler hos oss: Du kommer inte att kunna ha fest i lägenheten. Detta sagt mot bakgrund att många inte klarar att hantera situationen (ex kamraterna tror att det är öppet hus). Får Du ett klagomål, så kallas DU till ett samtal, samtidigt som vi ber föräldrarna att höra av sig. Då får Du möjlighet att försvara Dig, vi kan reda ut ev missförstånd osv. Nästa klagomål som kommer, omsätts omedelbart i en uppsägning. Det är detta som vi kallar noll-visionen, d v s vi tolererar inget bus utan värnar (förstås) om de skötsamma hyresgästerna. Alla skall ha lugn och ro. Känner Du nu på Dig, att detta är villkor som Du inte kan acceptera - då skall Du inte fundera på att bli hyresgäst hos oss. Om Du däremot accepterar villkoren, så kan vi lova Dig ett alldeles utmärkt och trivsamt boende. För innerst inne tror vi att de flesta förstår, men en del tror att gränserna är till för att töjas på. Noll-visionen säger att vi töjer inte på gränserna. Undertecknade accepterar "Noll-visionen" och har därmed rätt att hyra bostad hos RättviksBostäder AB. Rättvik den / 200 . Förälders namn 1......................................... Skolungdom 1………………………………… Förälders namn 2......................................... Skolungdom 2……”………………………………

24. På väg mot en nollvisionen när det gäller boendet!Några principer!

25. 1. Etiskt ställningstagandet:Mänskligt liv och hälsa skall vara överlägset alla andra ställningstaganden, som rörlighet, ekonomi och annat i boendet. Det är oacceptabelt att bostadsmiljön skördar livoch orsakar skador med stort lidande.

26. Nollvisionen (2):Ett delat ansvar mellan bostadssystemutformare och boende. Det är systemutformarens ansvar att se till att ingen dödas eller skadas svårt så länge den boende tar sin del av ansvaret,dvs. att följa reglerna. Om den boende inte följer reglerna återgår ansvaret tillsystemutformaren att se till att så blir fallet.

27. Nollvisionen bygger på fyra fundament(3a):En princip om att mänskliga misstag inte skall leda till död eller svår skada. Begår man ett misstag skall boendesystemet vara så utformat så att man inte kommer till allvarlig skada.

28. Nollvisionen bygger på fyra fundament(3b):Det handlar om förlåtande miljöer, tex i bostaden eller närmiljön, men det handlar också om en väl avvägd balans mellan bostadens utformning och de gränser som sätts för mänskligt beteende. Systemet skall dessutom dimensioneras utifrån de mest sårbara boendes förutsättningar.

29. Nollvisionen bygger på fyra fundament(4):Boendesäkerhetsarbetet skall mot denna bakgrund prioritera skadeförebyggande arbete,inte olycksförebyggande. Det är acceptabelt att olyckor inträffar så länge de inte leder till svåra skador eller död.

30. Tora, Kata, Magda, Doris, Sonja, Emma, Alva & Malte Kommer de att växa upp i en säker boendemiljö? October 2009