Vård & Stödsamordning

1. Vård & Stödsamordning Med brukarens glasögon Vad organisationerna ser Hur får vi ihop det?

2. Vad han eller hon ser eller behöver hjälp att se

3. Brukarens: jag vill Organisationernas: vi kan Har vi sett det förut?? Har vi samma bild?

4. Vad formar en människa? Religion, kultur, nationalitet, vänner, släkt? Det är inte det vi möter som formar oss. Det är våra reaktioner på det vi möter, som formar oss. Är vi offer för omständigheternas spel eller är vi produkt av våra egna val? Jag kan förändra Från Offertänkande

5. Brukarens : Jag vill Vilken väg skall jag välja Vart är du på väg? Vet inte Då kan du ta vilken väg som helst Motivera Utforska Planera

6. Alliansskapande arbete Inte kompis!! Samarbete Förtroende och tillit för att kunna åstadkomma ett förändringsarbete

7. Slutmål Vilken takt Delmål Vilken väg är jag beredd att gå Återhämtning Rehabilitering eller habilitering Slutmål kan vara ett gott frisk och drogfritt liv. Men vad är fokus just nu?

8. Vad organisationerna ser. Varje organisation genomlyser för att finna det de skall åtgärda Pst! Man kan finna ett och annat som man inte har kompetens eller befogenhet att åtgärda !!!!

9. Brukarens bästa! Vår ledstjärna! Våra handlingar och beslut styrs av vårt tänkande/regelverk eller struktur Men, kan vi hjälpa folk över gränsen? Det finns något bortom ---- vår organisation

10. Hur är ramverket? Struktur och avgränsningar Varje organisation har sina möjligheter och begränsningar Det är av vikt att definiera och klargöra varje organisations område. Både möjligheter och begränsningar. Vi behöver inte vara gränsöverskridande om vi lär oss att komplettera och koordinera insatser Grundprincip: Förtroende för varandras professionalitet

11. Brukarens ser en hel Organisationen ser en del Vad blir det? EN hel del Brukarens jag vill Organisationernas vi kan

12. Hur får vi ihop det? Vill ni veta vad jag tycker???? DU BÖR! Mitt förslag är! Vi tycker!

13. Steg 1 RemissgruppenSteg 1 Remissgruppen Brukare kommer till CM-teamet via en remissgrupp som består av representanter från Socialtjänst, Socialpsykiatri och Beroendecentrum. När en brukare kommer på förslag till CM-teamet ger representanter från hemorganisationen en kort beskrivning av ärendet. Efter bedömning i remissgruppen får vederbörande en blankett ”Vård och stödsamordningsuppdrag” som fylls i och lämnas till CM-teamet Vi träffas för att samordna MEN Se upp med sammanträdet Sveriges mest pappersproducerande träd

14. Steg 2 Tillsättande av Casemanager Ärendet tas upp i CM-teamet och där beslutas om vem som skall vara Casemanager för brukaren. Vem är lämpligast: Man eller kvinna Skall man vara ensam? Psykiatri eller missbruk?

15. Steg 3 Allians En period av 3 månader då man jobbar med att bygga ett ömsesidigt förtroende samt att kartlägga brukarens ”Problemområden” och Funktionshinder. Man jobbar även med att få en samsyn runt brukarens sociala liv, hur vardagen ser ut och vilka intressen brukaren har. Problemområden: Finns det någon ASI som är gjord de senaste 6 månaderna? Kanske finns det något annat skattningsredskap som nyss är använt? Om inte,så använder vi CAN-skattning (kortversion). Funktionshinder: Vi använder oss av Funktionshinders-bedömning. Sociogram, En vanlig dag och Intervju struktur är tre moduler ur IP som vi använder oss av. De övriga modulerna ur e-arbetsboken är inte obligatoriska men kan vara bra hjälpmedel. Planera Motivera Utforska Allierade för ett förändringsarbete

16. Steg 4 Arbetsallians Kännetecknas av att man önskar en samsyn mellan vad brukaren vill förändra och vad de olika organisationerna kan bistå med. Det är alltså brukarens JAG Vill och organisationernas VI KAN som skall sammanfalla. Arbetsallians är upprättad när; Man har en gemensam förståelse om vad som skall förändras och om vägen dit. Denna förändringsprocess definieras i mål och delmål.

17. Steg 5 Resursgrupp • Deltagarna i resursgruppen ”vaskas” fram i samråd mellan brukare och casemanager. I resursgruppen avgör man vilka som skall jobba med de mål som är aktuella för tillfället. Varje kvartal har man resursgruppsmöte då man gör en avstämning och; • Reviderar mål vid behov. • B. Bestämmer arbete för nästa kvartal. • C. När resursgruppsarbetet fungerar börjar man titta på vem i resursgruppen som kan ta över CM-rollen (Spindeln i nätet tillsammans med brukaren). • D. CM-teamet avslutar. Verksamheten följs kvartalsvis upp med kvalitetsredovisning a lá lilla kvalitetsstjärnan samt SATS – skalan.

18. Brukarens upplevda livskvalitet Hur tycker du att ditt liv är just nu?  Så här fyller du i ! Ett kryss längst ned på strecket representerar sämsta tänkbara livssituation Ett kryss längst upp representerar den bästa tänkbara livssituationen för dig. Sätt et kryss på strecket där du tycker att ditt liv befinner sig just nu. Bästa tänkbara livssituation Sämsta tänkbara livssituation

19. Sjukdomsbesvär Hur besvärad har du varit av dina sjukdomar /ditt beroende den sista månaden. Ditt allmäntillstånd, psykiska besvär och beroende. Ett kryss längst upp betyder extremt besvärligt . Ett kryss längst ned betyder inga besvär alls. Sätt ett Kryss på strecket som motsvara din situation. Extremt besvärligt Komentarer: Inga besvär alls.

20. GAF-skattning Global assessment of function Observera !!! När det gäller GAF skall man göra bedömning utan hänsyn till prognos eller tidigare diagnoser Man skall inte heller automatiskt utgå ifrån att patienten just för tillfället har för sin störning typiska problem. Bedömningen skall inte heller påverkas av om huruvida patientens funktionsnivå påverkas av medicinering eller annan hjälp. Exempelvis kan lyckad medicinering göra att patient med schizofrenidiagnos fungerar bättre än vad man vanligen tänker om schizofrena patienter. Tanken om att hon/han inte skulle klara sig utan mediciner får alltså inte påverka den aktuella GAF- bedömningen.

21. Substance abuse treatment scale Före engagemang: Brukaren är inte i kontakt med Case-manager, psykiatrisk vårdgivare eller missbruks-vårdgivare  Engagemang: Brukaren har tagit kontakt med en anvisad Case-manager eller terapeut men har ingen regelbunden kontakt. Bristen på regelbunden kontakt är ett tecken på brist i alliansen Tidig motivation: Brukaren har regelbunden kontakt med en Case-manager eller terapeut men har inte reducerat sitt missbruk under så lång tid som en månad. Regelbunden kontakt tyder på en arbetsallians Sen motivation: Patienten är i en relation med Case-managern eller terapeuten, diskuterar missbruket eller är med i en grupp och visar upp bevis för att missbruket reducerats i en period om minst en månad (mindre antal droger mindre mängd eller både och). Externa kontroller (t.ex. Antabus) kan vara involverade i reduktionen Tidig aktiv behandling: Patienten är engagerad i behandlingen samtalar om sitt missbruk eller är med i en grupp, har reducerat bruk av droger under minst en månads tid och arbetar emot total avhållsamhet eller kontrollerat användande utan tillhörande problem som ett mål Sen aktiv behandling: Patienten är engagerad i behandlingen och har upptäckt att missbruket är ett problem samt uppnått avhållsamhet(eller kontrollerat användande utan tillhörande problem) mer än sex månader. Tillfälliga misslyckanden, inte dagar av missbruk, tillåts. I avskrivande eller återhämtning: Patienten har inte haft några problem relaterat till missbruk på över ett år och är inte längre i någon typ missbruksbehandling.

22. Rapportering statistik / 2010 Namn………………………………Födelsedatum……………. Brukartillfredsställelse Livskvalitet Sjukdomsbesvär GAF-symtom Gaf-funktion Dagar islutenvård BVC Dagar i slutenvård allmän psykiatri Dagar i slutenvård behandlingshem SATS-skala

23. Hetta Lär dig hantera ytterligheter och försök hitta en bra mix IS That´s life lars.fridborg@orebroll.se