Faktapass 3 – Studera/lära

1. Faktapass 3 – Studera/lära Studera/lära Exempel på delaktighet och kommunikation, brukarsamverkan Hinder och drivkrafter

2. Exempel: delaktighet/kommunikation Upplands-Väsby: Energiprojekt med skolorna Etappvis genomgång av samtliga skolor (energironder) med inhyrd konsult Utbildning om energi för lärare och elever. Driftspersonal samt lärare och elever bjuds in att delta i energironderna. Åtgärdsplan upprättas gemensamt.  Projektet startade 2012, utvärdering skedde i slutet av 2013 i det första området. Projektet ska ge PR, öka uppmärksamheten på arbetet med EES och öka/bredda engagemanget. Kommunen ser dock redan nu vissa svårighet med att hålla energiområden/åtgärder inom ramen för vad man har medel till, genomgångarna håller på att bli för dyra (konsulthjälp tar för många timmar) när man går in på det för djupt.

3. Exempel delaktighet/kommunikation Upplands-Väsby: Workshopar för kommunens anställda Genomförande av minst två workshopar per år. Riktas till olika delar av verksamheten (kommun/bolag). Till exempel ledde en workshop inom äldreomsorgen fram till att man tog fram checklistor för minskad energianvändning i äldreboenden. Workshoparna är ett bra medel för att öka engagemanget och nå alla personalgrupper.

4. Exempel delaktighet/kommunikation Nora kommun: Uppstartsmöten Uppstartsmötena genomfördes vid början av arbetet med EES. I kommunen har man inte har så stor vana att samarbeta mellan avdelningarna. Genom dessa möten blev det tydligare vad man gör i respektive förvaltning. Strategin kom till stånd genom att man vid dessa tillfällen upptäckte att man gjorde upphandlingar på olika sätt. Personal och ledningen har fått upp ögonen och framförallt på ledningsnivå har man ökat engagemanget för arbetet.

5. Skapa mötesplatser Svalöv kommun: Kommunhusets cafeteria är en viktig mötesplats för kommunens anställda. Energiarbetet kommuniceras aktivt eller passivt i denna lokal. Varje månad då tjänstemännen har gemensam fika berättar Energigruppen något om sitt arbete. Det är ett enkelt, men effektivt sätt att nå många tjänstemän. Det görs också små utställningar om energieffektivisering. Här ska bland annat energikartläggningen av kommunhuset presenteras. Genomgångarna ger en snabb effekt och ökat uppmärksamhet samt ökat engagemang för energifrågor. Kommunen anser att det i deras lilla organisation finns bra förutsättningar att nå många genom ett mer personligt möte. Vilka mötesplatser finns i in er egen kommun?

6. Ta hand om eldsjälar och lyfta en yrkesgrupp Landstinget Kronoberg: Kunskapslyft för driftspersonalen och driftsoptimeringar Utbildning av driftspersonalen och bildandet av ett internt nätverk för ”praktikerna” samt en energigrupp.   Genom utbildningen har man kunnat lyfta fram det personliga engagemanget i det dagliga arbetet. Under tiden för EES har driftspersonalen i vissa verksamheter utvecklat arbetsmetoder tillsammans med brukarna, exempelvis att brukarna talar om när de ska på 3 dagars utbildning och huset står tomt så man kan minska ventilationen under den tiden.

7. Hinder Källa: En utvärdering av 24 styrmedel, Sweco

8. Hinder och drivkrafter Det finns tre typer av hinder: Ekonomiska Beteendehinder Organisatoriska hinder

9. Ekonomiska hinder Ekonomiska analyser inkluderar inte alla kostnader/nyttor till en investering Bristande tillgång till kapital Korta payoffkrav kan ha sitt ursprung i riskaversion Brist på information leder till att kostnadseffektiva investeringar inte blir av Skilda incitament – den som ansvarar för en verksamhet ansvarar inte för energikostnaden Ogynnsamma val: energikostnaden förbises på grund av andra kriterier

10. Hinder: Beteende Beslut tas ”på känn” istället för pga rationella val Felriktat information – information måste vara specifik och personlig samt enkel Trovärdighet och förtroende för informationskällan Bromklossar – Individer som är motståndare till förändringar (rädsla, kompetensbrist, brist på samhörighetskänsla?) Värderingar – miljövärderingar kan ge energieffektiva investeringar högre prioritet

11. Hinder - Organisation Låg status för energifrågor i ledningen Kultur: organisationen kan uppmuntra investeringar/åtgärder/beteenden genom att utveckla en kultur som strävar efter miljömässiga förbättringar

12. Drivkrafter Bättre attityder, ökad kunskap, bättre beteenden och ökad medvetenhet (Spridningseffekt genom medarbetare som för kunskap/beteenden vidare). Ekonomiska besparingar Bättre miljö/klimat och bidrag till ett hållbart samhälle Energibesparingar Bättre arbetsmiljö Bättre samverkan/kommunikation Påverkan på leverantörer

13. Om syftet med stödet… ”Syftet med stödet bör vara att säkerställa ett strategiskt arbete även efter avskaffande av stödet. Men fokus tenderar att hamna på besparing av kWh, snarare än arbetssätt.” Ur: En utvärdering av 24 styrmedel, Sweco

14. Dialog

15. Frågeställningar Hur undanröjer vi hinder? Vilka drivkrafter behöver förstärkas och hur förstärker vi dom? Hur skapar man en kultur, där miljö-/energitänk är en del av vardagen?