1 / 35

Barns hälsa i Norrbotten

Barns hälsa i Norrbotten. Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007. 1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid). 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser. Modell för barn med allvarlig sjukdom:.

farrell-foyle
Télécharger la présentation

Barns hälsa i Norrbotten

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Barns hälsa i Norrbotten Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007

  2. 1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid) 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser

  3. Modell för barn med allvarlig sjukdom:

  4. Barn med allvarlig sjukdom i framtiden: • Fler nationella vårdprogram • Fler kvalitetsregister • Journal läslig över läns/regiongränser • Sammankoppling journal och kvalitetsregister

  5. Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004

  6. Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002 Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3 Folkhälsorapport2005

  7. Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001 Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7 Folkhälsorapport2005

  8. Hjärta utan vänster kammare Normalt hjärta Illustrationer: GrowingPeople

  9. Förbättringar - exempel • Perinatal mortalitet • Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm) • Leukemi m fl • Hjärtkirurgi • Hjärnhinneinflammation (vaccination) • Astma (nya mediciner) • mm

  10. De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa! De flesta trivs med livet! Men….

  11. Problem som leder till ohälsa • Brister i tidig anknytning • Omsorgssvikt • Livsstil – övervikt, motionsbrist.. • Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska funktionshinder

  12. Andelen 15-åringar som trivs mycket bramed livet, 1985-2001 Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Figur 7:9 Folkhälsorapport2005

  13. Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn tilllågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar Figur 7:15 Folkhälsorapport2005

  14. Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringenfördelat efter socioekonomisk grupp Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17 Folkhälsorapport2005

  15. Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB. Figur 7:16 Folkhälsorapport2005

  16. Barn som är svårt att hjälpa effektivt • Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt) • Barn med sämre ekon/soc familjesituation • Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil • Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc) • Barn med insufficienta föräldrar, ex depression etc • Barn som utvecklat övervikt/fetma

  17. Ekonomiska satsningar/kostnader • Nu Tonåringar med problem Spädbarn

  18. Ekonomiska satsningar/kostnader • Nu • I framtiden?? Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem Spädbarn Spädbarn BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan

  19. Låg livskvalitet Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ II belastningsskador • 1 tim motion/dag • Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag • Högst ½ liter läsk/vecka • Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt 20074-årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006/Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik

  20. Familj Föräldra-grupp Social-tjänst BVC Öppen förskola Psykolog

  21. Familj Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp • För alla • Stärker de svaga • Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder • Livsstilspåverkan tidigt • Förebygger elände som är svårt att ta hand om Psykolog Familjecentralens funktioner

  22. Tidiga samverkande insatser! Familj Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället. Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning. Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil. Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag. Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp Psykolog ________________________ Åke Stenberg nov 2007

  23. Mer om att satsa på de små • Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip, Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001* • Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003 • Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91* • Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer; Broberg, Anders, 2006 • Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999 • Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007* • Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005* • Early Child Development, From Measurement to Action, Världsbanken 2007* *) Fulltextpå Internet

  24. Diabetes ökar –allt snabbare lika för pojkar och flickor Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005

  25. Andelen 6-15-åriga barn som behandlasmed ADHD-läkemedel, 1997-2003 Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10 Folkhälsorapport2005

More Related