1 / 29

Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013

Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013. Vice riksbankschef Per Jansson. DI. DI:s ”Skuggdirektion”. SVT. Ledare, Aftonbladet. Ha perspektiv på penningpolitiken!. Resultat av inflationsmålspolitiken Alltför nitisk inflationsbekämpning?

fia
Télécharger la présentation

Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Perspektiv på penningpolitikenSNS7 juni 2013 Vice riksbankschef Per Jansson

  2. DI DI:s ”Skuggdirektion” SVT Ledare, Aftonbladet

  3. Ha perspektiv på penningpolitiken! • Resultat av inflationsmålspolitiken • Alltför nitisk inflationsbekämpning? • Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”? • Hur stora är riskerna? • Är reporäntan effektiv? • Finns bättre verktyg tillgängliga? • Utblick internationellt / framåtblick

  4. Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen!Årlig procentuell förändring Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata. Källa: SCB

  5. Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankareFaktisk och förväntad inflation, procent Anm. Inflationenavser KPI. InflationsförväntningarnakommerfrånProsperasenkätfrågor till penningmarknadsaktörer. Källor: SCB och TNS SIFO Prospera

  6. Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högreÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källa: SCB

  7. Alltför nitisk inflationsbekämpning? • Under perioden 1995-2012: KPI-inflation 1,4 procent • Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet • Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!

  8. Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll”Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken

  9. En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013. Källor: SCB och Riksbanken

  10. Onödig arbetslöshet? • ”38 000 fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013) • Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt • Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta… • KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent

  11. Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt • Ett svårt kontrafaktiskt experiment • Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat • Går att landa i 12 000 personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)

  12. Resultat av inflationsmålspolitiken • Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi • Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk • KPIF-inflationen tillräckligt nära målet • Beräkningar av kostnader ska tas med ganska stor nypa salt

  13. Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder • ”Nytt mål”, ”bostadspolitik” • Inget nytt mål! • Överdriven skuldsättning hot mot makro- och prisstabiliteten • Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!

  14. Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet Anm. RealräntaberäknadsommedelvärdeavRiksbankensreporänteprognos minus KPIF-prognosfördetkommandeåret. Procent, kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken

  15. Hushållens skuldkvot är jämförelsevis högSkuld i procent av disponibel inkomst Källa: OECD

  16. Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfallArbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100 Anm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten. Källa: OECD

  17. Inget nytt mål! Inflation Arbetslöshet (u) Efter prognosperioden Efter prognosperioden u* 2% Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utveckling Snabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras

  18. Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfund Mervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.” IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”

  19. Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder? • Hur stora är riskerna? • Är reporäntan effektiv? • Finns bättre verktyg tillgängliga?

  20. Hur stora är riskerna? • Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda” • Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem • Stora förväntade kostnader  värt en viss ”försäkringspremie”

  21. Sverigeannorlunda?Realahuspriseriolikaländer Källa: Reuters EcoWin Index, 1996 Q1 = 100

  22. Stora tillgångar ingen garantiFinansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst Källa: OECD

  23. Förmögenheten i hög grad illikvidAndel av disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken

  24. Är reporäntan effektiv? • ”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna • I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka

  25. Är reporäntan effektiv? (forts) • Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.” • Riksbankens strategi • Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv kommunikation • Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för mycket”

  26. Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt?Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010 Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics ochSwedbank, SCB och Riksbanken

  27. Finns bättre verktyg tillgängliga? • De som säger det går händelserna i förväg • Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår • Olika syn på makrotillsynens uppgifter • Makroinstabilitet utan hot mot finansiell stabilitet? • Hushållens skulder riskerar ”falla mellan stolarna” • Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela

  28. Väl i linje med internationella debatten • ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot vinden” • Ändrad syn efter krisen • Större vikt vid förebyggande åtgärder • Riksbankens ambition att väga in risker väl i tiden • Olika utgångsläge i olika länder • Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp efter” • Sverige, Norge, Kanada exempel på länder som ”lutar sig mot vinden”

  29. Ett formativt skede • För den ekonomiska politiken i stort, men särskilt för penningpolitiken • Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker • Mer fokus på robust istället för optimal politik • Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion

More Related