1 / 31

Diagnos och identifiering av dyslexi - vetenskapliga, pedagogiska och personliga perspektiv Mats Myrberg

Barn med l

fiachra
Télécharger la présentation

Diagnos och identifiering av dyslexi - vetenskapliga, pedagogiska och personliga perspektiv Mats Myrberg

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Diagnos och identifiering av dyslexi - vetenskapliga, pedagogiska och personliga perspektiv Mats Myrberg

    2. Barn med ls- och skrivsvrigheter p 1940-talet Pojke, knapp 10 r, remitterades fr ls- och skrivsvrigheter. Normal talutveckling. Normal syn och hrsel. IQ (Terman-Merrill) =107. Han har mycket lngsamt lstempo, stakar sig och upprepar orden ofta. Akustisk perception och minne: Klarar att eftersga fyra meningslsa stavelser och sex siffror. Skrivningen vimlar av visuella fel, med mnga omkastningar och felskrivningar som han ej frmr korrigera.

    3. IQ-diskrepansmodellen har varit standardverktyg fr diagnostisering under lng tid:

    4. Frst i slutet av 1970-talet brjade dyslexiforskningen ta fart med viktiga bidrag frn nordiska forskare: Hans Gjessing Ingvar Lundberg ke Olofsson Mogens Jansen Mogens Dalby

    5. och nu r Norden ett hett omrde inom dyslexiforskningen Heikki Lyytinen, Juha Kere, Pekka Niemi, Carsten Elbro, Ulrika Wolff, Stefan Samuelsson och mnga fler

    6. Svenska Dyslexistiftelsens definition av Dyslexi Dyslexi r en strning i vissa sprkliga funktioner, srskilt de fonologiska, (fonologi avser sprkets ljudmssiga form) som r viktiga fr att kunna utnyttja skriftens principer fr kodning av sprket.

    7. definition av Dyslexi Strningen ger sig frst och tydligast tillknna som svrigheter att uppn en automatiserad ordavkodning vid lsning. Men den kommer ocks tydligt fram genom dlig stavning.

    8. definition av Dyslexi Den dyslektiska strningen grsom regel igen i slkten, och man har anledning anta en genetisk disposition som kan medfra neurobiologiska avvikelser.

    9. Avvikande hjrnaktivering:

    10. Om en enggstvilling har dyslexi r sannolikheten att den andra ocks har det vl ver 80% Exakt hur uppkomstmekanismerna ser ut p molekylrgenetisk niv r inte klarlagt. Utlsande orsaker till att barn med dyslexianlag fr ls- och skrivsvrigheter kan skas bde i uppvxtmiljn och i skolan. Gynnsam milj kan vga upp ogynnsam biologi.

    11. Arv och milj i samverkan

    12. . Jackie Stewart?

    13. Personliga perspektiv (Klla Dyslexi Frbannelse eller mjlighet. Fhrer & Magnusson, 2010) Mamma identifierar, stttar och driver p fr att f problemet utrett MEN . man fr tyvrr ofta vnta p skolans och samhllets insatser I ttan hade Karolin fortfarande inte blivit utredd fr sin ls- och skrivsvrigheter trots att mamman redan i tvan eller trean pratat med skolan om sina farhgor. Lxor och frberedelser fr prov tog hundra r Det var det enda jag gjorde. Mamma hjlpte mig hur mycket som helst.

    14. Nr man passerat lgstadiet ska man kunna lsa: Alla andra r intelligenta, men jag r dum i huvudet fr jag klarar ju inte av nnting. . Jag var s pass gammal s jag skulle ju kunna lsa. D fick man ju den dr dumstmpeln d.

    15. Vuxenutbildningen The new deal Jag har gjort mnga tester genom ren, men folk har aldrig testat mig ordentligt. Dom har aldrig nmnt dyslexi. Dom har bara sagt ls- och skrivsvrigheter, s att jag har aldrig ftt ngon diagnos. Inte frrn i vuxen lder. Jag fick en intensivkurs p fjorton dar dr vi pratade om dyslexi och hjlpmedel och liknande. P dom dr fyra mnaderna lrde jag mig mer om lsning och skrivning n jag hade lrt mig under hela min skolgng. Det var en otrolig befrielse att vara i den dr gruppen Alla med samma problem. Ingenting var liksom farligt p nt vis.

    16. Egna kompensationsstrategier: Och jag lste hgt faktiskt, alla lxor. Det gr jag nstan fortfarande om det verkligen ska fastna. ..diskutera det hon lser med ngon. ..frflytta sig med fantasins hjlp skriv fusklappar. gr tidslinjer planera i god tid lyssna och skriva ned stdord

    17. Utveckla en egen identitet: Det var ju bandy som existerade! Sljden blev en fristad dr hon kunde andas ut. fick jag //extra std i SO p hgstadiet av// en underbar mellanstadielrare Jag ville gra ngot t dyslexin. Jag hade gtt runt i cirklar och inte tagit tjuren vid hornen. Jag knde att jag kommer inte frbi om jag inte gr nnting t det. I stllet fr stdundervisning i en grupp dr hon inte riktigt passade in fick Jane frslag p nya bcker av sin lrare. Hon gav mig lsupplevelser..

    18. Matteuseffekten igng tidigt - smre lsfrdigheter leder till lgre lsintresse, som leder till smre lsfrdigheter.

    19. Diagnos och utredning mste leda till problemlsning // Testresultatet// mste generera en problemlsningsprocess och den behver inte ndvndigtvis bara leda till att man identifierar problem hos individen som sdan. Det kan vara i klassrummet, i relation till de krav som stlls, den praxis som man bedriver, skolans upplggning och struktur. Man mste identifiera problem p alla mjliga niver som kan hjlpa oss att frst varfr det hr r ett bekymmer. Och att frneka problemet r bisarrt minst sagt.(Konsensusprojektet, 2006)

    20. Det krvs mer n att utreda elevers ordavkodningsproblem fr att motverka Matteuseffekten! 3T-modellen: Hur lser eleven? -Timglaset Vad lser eleven? - Trappan Varfr lser eleven? - Triangeln

    21. Timglaset Hur lser jag? .

    22. Arbetsminnet - getingmidjan i timglaset:

    23. .

    24. IALS-niv 1 ej skert skrivkunniga

    25. IALS-niv 3- medborgarkrkortet

    26. Triangeln Varfr lser jag?

    27. Ett processdiagnostiskt arbetsstt Det r en av de processer som jag kallar fr processdiagnostiskt frhllningsstt, allts att du som lrare skapar dig en bild av individens, elevens, frutsttningar, men det r inte s att du skaffar fram ngon psykolog som diagnostiserar utan du agerar med alla tecken i klassrumsomgivningen - vad r det som r speciellt fr det hr barnet och arbeta med utgngspunkt i det. Man har massor av diagnostiska teckeni alla klassrum. Hur elever lyckas, vad de gr, vad de gr rtt p och vad de gr fel p, hur de hanterar olika typer av uppgifter. (Konsensusprojektet, 2006).

    28. Frvntad ls- och skrivutveckling frn 7 till 9 r

    29. Strikt tillmpning av den alfabetiska principen (Lovisa, 6,5 r)

    30. Mognadsteorins konsekvenser.

    31. Skriftsprkets innersta mening

More Related