1 / 25

Fullmäktige

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Revisionsgranskning av: Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv - fokus på flickornas situation Oktober 2010 Jan-Erik Wuolo Lars-Börje Sehlberg Andreas O Jönsson. Fullmäktige. Landstingsrevisionen Lars Hedberg (s) ordf

fidelina
Télécharger la présentation

Fullmäktige

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Barn och ungdomars hälsa i NorrbottenRevisionsgranskning av: Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv- fokus på flickornas situation Oktober 2010 Jan-Erik WuoloLars-Börje SehlbergAndreas O Jönsson Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  2. Fullmäktige Landstingsrevisionen Lars Hedberg (s) ordf Vanja Berglund (s) v ordf Vilhelm Haara (c) Birgit Sandahl (m) Anders Åknert (v) Els Jakobsson (fp) Anders Sundström(ns) P-O Planting (kd) Jan Bergström (mp) PwC: Carina Olausson Jan-Erik Wuolo Hans Rinander Fredrik Markstedt Lars-Börje Sehlberg Andreas Jönsson Solveig Sundberg Fullmäktiges beredningar/utskott Landstings-/kommun- styrelsen Divisioner, Förvaltningar Verksamheter 2

  3. Diagnosen ADHD = Attention Deficit Hyperactivity Disorder Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ADD = Attention Deficit Disorder Uppmärksamhetsstörning Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  4. Bakgrund • Varför granskades detta? • Bakgrund till SBU-rapport 2005: av de barn och unga som beviljades vårdbidrag för ADHD var 85 % pojkar • SBU-rapporten: • - Förekomst av ADHD 3-7 % bland barn • Hyperaktiva barn märks mer, i motsats till passiva (ADD) • - Pojkar är i större utsträckning hyperaktiva • - Svårare att upptäcka flickor i tidig ålder • - Lärare upptäcker i större utsträckning pojkar än flickor medan föräldrar upptäcker pojkar och flickor i samma utsträckning • - Diagnos upp till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  5. Medverkande 6 revisorsgrupper i en samverkansgranskningKalix, Haparanda, Övertorneå, Gällivare, Kiruna och LandstingetGemensamt granskningsområdeTre infallsvinklar- Landstinget: När sätts diagnos, vård och behandling samt kvalitetsregistrering Kommunerna: Kompetens, rutiner och stödinsatser i skolan Samverkan skolan och BUP Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  6. JämställdhetStuderas ofta avseende kvinnor och män, mera sällan avseende barn och ungdomar - pojkar och flickor.T ex SKLs rapportering har ett vuxenperspektiv.Revisorerna i de fem kommunerna och landstinget valde en unik inriktning och avseende revision av jämställdhet. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  7. RevisionsfrågorLandstinget Kommunerna • Är landstingets vård och behandling • avseende barn och ungdomar med • ADHD ändamålsenlig ur ett • jämställdhetsperspektiv? • Sätts diagnos för flickor och pojkar tidsmässigt lika? • Får flickor och pojkar läkemedels-behandling i lika stor utsträckning? • Har flickor och pojkar samma tillgång till barnpsykiatrisk expertis? • Deltar BUP i nationella kvalitets-registreringen BUSA • Finns en tillräcklig samverkan mellan BUP och skolan? • Är BUN.s arbete avseende barn och • ungdomar med ADHD ändamålsenligt ur ett jämställdhetsperspektiv? • Är organisationen ändamålsenlig? • Finns tillräcklig kompetens för arbetet med barn och unga med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv? • Finns rutiner avs. ADHD, är de kända och i vilken utsträckning tillämpas rutinerna? • Finns en tillräcklig dialog och samverkan med landstingets BUP?

  8. Utgångspunkter för Kommunerna • Rapporterna från SBU och landstinget visar på skolans mycket viktiga roll för en tidig upptäckt • De individuella behoven styr anpassningar och stöd inom skolan oavsett kön, men; • Risk att flickor får mindre stöd. Pojkar uppmärksammas i större utsträckning? • Vilken effekt får det på sikt för elevens framtida möjligheter och välmående? Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  9. Utgångspunkter för Kommunerna • Tidig upptäckt • Upptäcks flickor och pojkar i samma utsträckning? • Kompetensutveckling • Anpassning • Resursbehov • Relation med, och stöd för, föräldrar • Elevhälsans organisation • Samverkan med NLL/BUP Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  10. Iakttagelser i de fem kommunerna • Behov av kontinuerlig kompetensutveckling inom området • Flickor med ADHD/ADD inte upptäcks i samma utsträckning som pojkar • Normen för flickor innebär en risk att flickor med låg aktivitetsnivå inte upptäcks • Svårigheter längre upp i skolsystemet om upptäckten inte sker tillräckligt tidigt • Elevernas individuella behov är styrande för anpassningar och vilka insatser som görs oavsett diagnos eller kön • Dialog och samverkan med specialistnivån (BUP/Barnhab) har förbättrats Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  11. Iakttagelser i de fem kommunerna • Kompetens, medvetenhet och bemötande är avgörande för relationen med föräldrarna • Öppenhet och goda relationer med föräldrar viktigt • öppenhet från familjernas sida ökar medvetenheten och förståelsen hos såväl övriga elever som övriga föräldrar • Användande av begreppet barn som utmanar istället för barn med svårigheter viktig • Samlad statistik eller uppföljning kring behoven saknas • behoven varierar över tid Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  12. Rekommendationer…Tydliggöra det totala behovet strukturerad uppföljning och kontroll avseende hur många barn/elever som har eller misstänks ha ADHD helhetsgrepp för att prioritera/fördela resurserna på ett mer effektivt sätt över samtliga skolenheter Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  13. Rekommendationer…Initiera satsning görs i större utsträckning på kompetensutveckling kopplat till flickors problematik dialog förs om användandet av begreppet barn som utmanar istället för barn med svårigheterbegreppet utmanar leder till ett förändrat förhållningssätt och perspektiv i mötet med barn mindre skuldbeläggning Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  14. Rekommendationer…Dialogen med landstinget intensifieras erfarenhets- och kunskapsutbyte förbättra informationsflödet mellan skola och specialistnivå Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  15. Utgångspunkt för revisionen;Landstinget mål och arbete avseende jämställd vård • NLLS övergripande målsättning är att erbjuda kvinnor och män likvärdig vård och medborgarservice. • Landstingsplanen: Landstingets ska verka för en jämställd och jämlik hälsa samt erbjuda kvalitativt likvärdig vård och fördela vården på jämlikavillkor. • Projektet NLLJämt • Lokala verksamhetsplanerna för BUP/barnhab, fann inga mål eller annan styrning avseende området jämställd vård. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  16. - Ålder 0 - 5 år 6 - 12 år 13 - 18 Flickor och 2 % 46 % 52 % Pojkar (436) Flickor (98) 3 % 38 % 59 % Pojkar (338) 2 % 48 % 50 % Resultat från journalgenomgång och intervjuer 98 patienter (23 %) var flickor och 338 var pojkar (77 %). Det är 3,5 gånger fler pojkar än flickor. Denna stora skillnad antyder att flickor med ADHD-problematik inte upptäcks i lika stor omfattning på basnivån, framförallt skolan. Därmed blir de heller inte kända av BUP/barnhab och riskerar att inte få den vård och de stödinsatser som de behöver Åldersfördelning för diagnossatta barn-ungdomar aktuella inom BUP/barnhab 2008-2009 Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  17. Den vanligaste diagnosen för både flickor och pojkar är ADHD. Flickorna får i något större utsträckning diagnosen ADD jämfört med pojkarna. 17

  18. Flickorna får sin diagnos senare än pojkarna. Medelvärdet visar två år senare och typvärdet åtta år senare än pojkarna. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  19. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  20. Läkemedelsbehandling • SBU : Pojkar i Sverige behandlas fyra gånger oftare med läkemedel än flickor. • Från revisionens journalstudie: • - 94 procent av pojkarna och • - 96 procent av flickorna hade eller hade haft behandling med läkemedel. • (Avser flickor och pojkar som under 2008-2009 varit diagnostiserade för någon form av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.) Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  21. Uppföljning - deltagande i kvalitetsregistret BUSA (BehandlingsUppföljning av Säkerställd ADHD) • Anslutningen nationellt bedöms inte tillräcklig av SoS för att registret ska kunna användas för uppföljning och kvalitetsutveckling. • BUP- NLL har börjat rapportera in uppgifter till BUSA men är än så länge i en uppstartfas. • Krångliga administrativa rutiner förenade med rapporteringen, enligt BUP/barnhab. • Vissa föräldrar är negativa till att låta registrera sina barn i BUSA. • Oavsett ovan behöver BUP löpande ta fram verksamhetsstatistik som grund för uppföljning av vården av barn och ungdomar med ADHD. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  22. Tillgång till specialister inom BUPDet kan inte ses några skillnader mellan pojkars och flickors tillgång till de specialistkompetenser som finns inom BUP. Men, allmänt finns problem med tillgången till barnpsykiatriker och legitimerade psykologer.Ses inte inom BUP/barnhab några skillnader avseende kunskapen om flickors respektive pojkars ADHD-problem som kan vara till nackdel för flickorna Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  23. BUPs samarbete med skolan • Samarbete av stor betydelse för att förbättra tidig upptäckt av barn och ungdomar med ADHD-problem och särskilt flickorna. BUP/barnhab kan bidra med sin specifika kompetens via utbildning, handledning och konsultstöd. • BUP/barnhab behöver utveckla dialogen med skolan om vilka åtgärder som bör vidtas och som kan bidra till bättre anpassningar i skolan och en mer jämlik vård . • Viktigt med samarbete när stödåtgärder ska sättas in i skolan och hemmiljön efter BUPs/barnhabs utredningar och bedömningar. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  24. Sammanfattande iakttagelser avs landstinget • Landstingets vård avseende barn och ungdomar med ADHD är i flera avseenden är jämställd. • Men det är inte tillfredsställande att flickor får sin diagnos senare än pojkarna. • BUP har ett ansvar att i sitt samarbete med basnivån/ skolan bidra med sin kompetens för att flickor ska kunna upptäckas tidigare. Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

  25. Slut Barn och ungdomar med ADHD ur ett jämställdhetsperspektiv

More Related