390 likes | 872 Vues
Naturen ? V?r Historia?. Trots den snabba utvecklingen i v?rlden ?r v?ra hj?rnor fortfarande en sten?ldersm?nniskas hj?rnaNaturen har sin dygnsrytm och sitt ?rstidsf?rlopp, vi m?nniskor m?r b?st om vi f?r f?lja samma rytm.De gamla romarna delade in m?nniskans liv i tre lika stora delar:Vita Activ
E N D
1. Grn Rehabilitering i Kalmar rtagrdens lkande Trdgrd
2. Naturen Vr Historia Trots den snabba utvecklingen i vrlden r vra hjrnor fortfarande en stenldersmnniskas hjrna
Naturen har sin dygnsrytm och sitt rstidsfrlopp, vi mnniskor mr bst om vi fr flja samma rytm.
De gamla romarna delade in mnniskans liv i tre lika stora delar:
Vita Activa Det aktiva livet
Vita Contemplativa Det reflekterande livet (kura skymning)
Vita Generativa terhmtningens tid
3. Stressreaktioner mobiliserar kroppens resurser fr frsvar eller flykt (fight or flight) p samma stt idag som p stenldern: Pulsen kar
Mag/tarmaktiviteten dmpas
Adrenalinhalten kar
Vad
jagar dig?
4. Och hur lever vi idag? De flesta bor i storstder
Som aldrig sover
Som alltid har tillgng till mat & dryck
Som har fantastiska kommunikationsmjligheter: flyg, tg, bil
Som r stndigt uppkopplade mot omvrlden.
Och bor man p landet frsker man anpassa lantlivet efter storstadens ideal
5. Lngvarig stress, stress utan terhmtningRisk fr Ohlsa Hjrta krl
Hgt blodtryck
derfrkalkning
Hjrtinfart stroke
Mage tarm
Magkatarr
IBS (irriterad tarm)
(Magsr)
Immunsystemet
Hudproblem
Infektioner
Cancer?
Nervsystemet
Trtthet
Smnstrning
Smrta
Konc o minnesstrning
Depression - ngest
6. Vad hnder nr vi kommer ut i naturen? Kroppsligt: Sjlsligt:
Syreupptagning Livgivande sinnesintryck
Temp stabiliseras KASAM
Blodtryck & Puls Koncentrationen
Krlelasticiteten blir bttre Minnet frbttras
Konditionen Humret
Vikt Lugnet tilltar
Immunfrsvaret
Benstommen strks
Smnen frbttras
Aptiten
7. BAKGRUND Idn till rtagrdens lkande trdgrd brjade formas i mars 2006. I juni 2006 startade Grn Rehabilitering i samarbete med Nyckeln Kurscenter p lnssjukhuset i Kalmar, i form av pedagogisk egenvrd i rtagrden. Den frsta gruppen bestod av 6 kvinnor med stressrelaterad utmattning.
I juli, 2006 grundades den ideella freningen rtagrdens Lkande Trdgrd.
I september 2006 erhll freningen 196,500 kr i Lokalt utvecklingsstd frn ESF till en frunderskning om hur rtagrdens verksamhet kunde bli permanent. (Ml 3, insatsomrde 4).
Arbetet i rtagrden var fruktbart, och i mars 2007 startade en ny grupp med 8 deltagare frn Omsorgsfrvaltningen och Nyckelns vntelista.
Under vren 2007 utvidgades rtagrdens areal genom ett avtal med Solmarka grd och markgaren Arbystiftelsen. Det byggdes ett glasvxthus som mteslokal och fr odling.
Den 25 maj var officiell invigning av rtagrdens Lkande Trdgrd.
8. NULGET Under hsten har det startats en grupp i rtagrden fr en rehabiliteringsperiod p 18 veckor.
Arbete pgr med att ska finansiering till verksamheten via EU-medel och av samordningsfrbundet .
9. Rehabiliteringen Grn Rehabilitering bedrivs i form av pedagogisk egenvrd i grupp om ca 8 personer. Gruppens lngd r 18 veckor, tv dagar i veckan, med ett rs uppfljning samt utvrdering av hela perioden.
Ml:Att deltagarna skall uppn ett strre psykiskt och fysiskt vlbefinnande, och att den enskildes livskvalitet drmed skall ka. Detta leder i frlngningen till att man troligen kan brja yrkesarbeta igen.Metod:Naturen som lkande milj mjliggr spontan uppmrksamhet, sinnesupplevelser och naturliga aktiviteter vilket stimulerar lugn och ro- systemet. Detta befrmjar lkningsprocesser i kropp och sjl.
10. Kursen r upplagd i tre steg: Bara vara
Aktiviteten kar
Mer aktivitet och sjlvstndighet
11. Min vg tillbaka
12. Mindfulness & acceptans en vg till frndring Konsten att odla en accepterande och icke-dmande hllning till dig sjlv och din omgivning
13. Mindfulness medvetenhetstrning
att odla frmgan att vara medvetet nrvarande i nuet, i det pgende gonblicket
Meditation
Kroppscanning
Ltt Yoga
Andningsupplevelsen i magen r centralt
Andningsankaret r din frankring i nuet
14. Mindfulness - medvetenhetstrning Gr mycket mera ut p att fokusera, vara i sina upplevelser och beskriva dem n att distrahera och suggerera
Jon Kabat Sinn (USA), Mark Williams (UK), Andrejs Kroese (Norge) fregngare nr det gller mindfulness ohlsa
15. Mindfulness - forskningsstd Grossman et al fann i en review (2004) 64 empiriska studier varav 20 vlgjorda som fokuserar mindfulness baserade interventioner inom hlso- och sjukvrd. Journal of Psychosomatic Research. 57(1):35-43.
RESULTS: Overall, both controlled and uncontrolled studies showed similar effect sizes of approximately 0.5 (P<.0001) with homogeneity of distribution. CONCLUSION: Although derived from a relatively small number of studies, these results suggest that MBSR may help a broad range of individuals to cope with their clinical and nonclinical problems.
16. Mera om acceptans & mindfulness Att leva ett liv, inte vinna ett krig Om acceptans. Anna Kver, Natur & Kultur 2004
Vem r det som bestmmer i ditt liv? Om medveten nrvaro. sa Nilsonne. Natur & Kultur 2004
17. Mindfulness - vning Fokusera andningen
Stt dig rak i ryggen, som du representerar vrdighet
Lgg ena handen p nedre delen av magen
Blunda
Flj din andning andetag fr andetag
Lt allting vara som det r
Upplev utan att vrdera
Nuet r sinnesro
19. Kvantitativ del; instrument SF36 vrldens mest anvnda Health-Related Quality-of-Life (HRQOL) instrument
36 frgor, 8 delskalor frdelade p en fysisk och en psykisk dimension
Fysisk dimension; Fysisk funktion (PF), Rollfunktion fysisk (RP), Smrta (BP), Allmn hlsa (GH).
Psykisk dimension; Vitalitet / kognitiv funktion (VT), Social funktion (SF), Rollfunktion psykisk (RE) och Psykiskt vlbefinnande / Mental Hlsa (MH).
20. Kvantitativ del; instrument HAD (Hospitals Anxiety and Depression scale)
16 frgor frdelat p tv delskalor med 8 frgor fr ngest och 8 fr depressiva symtom.
21. SF-36 grupp 1 & 2
22. HAD grupp 1 & 2
23. Kvalitativ del Audiobandade gruppintervjuer med 11 kvinnor frn de frsta tv grupperna.
Bearbetning genom tematisering med kvalitativ innehllsanalys (Burnard 1993).
24. Vad har varit verksamt fr er terhmtning? Gruppens betydelse, avstigmatisering
Lrt oss nya verktyg att hantera stressen som: mindfulness, kartlggning av stressfaktorer, stt att fylla p orken, stta grnser.
Att f egen tid, lra sig att satsa p sig sjlv lite mer.
Att vistas i en lkande milj i naturen
25. Varfr Grn Rehabilitering? Miljn i sig r lkande
Hitta tillbaka till grundlggande behov
Finna balans mellan vila och aktivitet
Naturen gr inte att stressa
26. Hur ser det ut fr deltagarna? Vid kursens start:
Sjukskrivna 100 % - 12 personer
Sjukskriven 50 % - 1 person
Sjukersttning 1 person
0 % r i ngon form av sysselsttning
I dagslget:
Arbete 100 % - 1 person
Arbete 75 % - 1 person
Folkhgskola 2 personer
Arbetstrning i varierande grad 7 personer
Sjukersttning 2 personer
Sjukskriven 1 person
78,5 % r i ngon form av sysselsttning.
27. VAD NSKAR DU DIG AV EN BRA REHABILITERING?
28. Sammanstllning av grupparbetet Grupp 1
Individuellt upplgg
Bra std, kontaktperson som ser
Inslag av fysisk aktivitet
Viss form av puschning fr att komma igng ngon som knner av situationen
Tillgng till verktyg typ avslappning
Uppbyggnad av sjlvknsla vga stta grnser
ppenhet i samhllet fr den hr typen av rehabilitering och levnadsstt
Grupp 2
God samverkan
Fokus p individen
29. Grupp 3
Rehabilitering i rtt tid
Ngon ansvarig fr rehabiliteringen
Bra med Nyckeln men det behver ocks implementeras i verkligheten
Std frn arbetsgivare och frskringskassa
Kunskapsspridning Dagens seminarium ett bra exempel
Att rehabiliteringen blir ens egen
Grupp 4
Tid att lka
Frstelse hos den man mter bli tagen p allvar
Tidig start p rehabilitering
Samordning mellan frskringskassan och andra aktrer
Holistisk syn p mnniskan
Hjlp till frnyad sjlvbild
Frebyggande och utbildning ven av arbetsplatsen, vrderingar och attityder
Individuell vrd/rehabilitering
Uppfljning regelbundet
Anvnda tidigare utbrnda som resurs
30. Grupp 5
Acceptans fr att det tar tid frn frskringskassa och arbetsgivare
Tidiga insatser
Mnga olika rehabinsatser som kan sttas in tidigare, fysiskt, psykiskt, m.m. som den sjuke sjlv kan vlja mellan
Tidigt aktiva arbetsgivare
Bttre samordning mellan rehab-aktrerna
kade resurser till rehabilitering
Grupp 6
Lngsamhet att det fr ta sin tid
Frstelse
Information/kunskap ven till anhriga
Bttre samarbete mellan sjukvrden och myndigheter
Frebyggande p arbetsplatser, skolor, dagis och liknande
Std att gra rtt val som gr att jag mr bttre
Tillit
Lnga samtal
Strre mjlighet att vlja inte lika accepterade metoder, t ex ridning, hantverk
31. Grupp 7
Samarbete, engagerat kontaktnt
Hjlpsluss, sjukvgledare
Lyhrdhet fr enskilda nskeml
Bttre uppfljning
Ovisshet om framtid blir en press, man nskar motsatsen
Grupp 8
Bra bemtande
Bli lyssnade p
Strre lyhrdhet av lkare fr alternativa behandlingsalternativ
Miljombyte med lugn och ro dr det inte r fr mnga mnniskor med anknytning till naturen
Kravlshet
Korttidsboende p grd
Engagemang frn frskringskassan
Man frvntar sig mer kunskap
Bttre samverkan mellan olika instanser
Ett stort tack till alla er som medverkade vid seminariet!
32. Hur ser framtiden ut? Planering fr tv nya grupper under vren
Mjlighet att erbjuda plats bde fr deltagare med arbetsgivare och deltagare utan arbetsgivare
Friskvrdsdagar fr arbetsplatser, grupper och enskilda
Studiebesk i rtagrden
Frelsningar om Grn Rehabilitering
Fortsatta aktiviteter i freningens regi
33. Besk grna vr hemsida: www.ortagardenslakandetradgard.nu
Bildspelet kan hmtas p:
www.ltkalmar.se/nyckeln/
Tack fr oss och betnk att vart du n gr r du dr!
34. Litteraturlista
Bcker om utmattning:Ur Balans, Alexander PerskiBrnn inte ut dig, Barbro Bronsberg Nina Vestlund
Bcker med anknytning till Grn Rehabilitering:Naturens betydelse i en livskris, Johan OttossonTnkvrda trdgrdar, Pia Smidtbauer, Patrik Grahn, Mats LiedbergNaturkraft, sa och Mats OttossonLkande Trdgrdar, Donald NorfolkJordband och sjlsvingar, Susanne BergmanRimfrost och trgrdsdrmmar, Hannu SarenstrmJord under naglarna och frid i sjlen, Marie Louis PaludanLivsviktigt en grn vg till hlsa, SNF 2006
Stresshantering, egenutveckling:Vart du n gr r du dr, John Kabat-ZinnMinska din stress med meditation, Andries KroeseVem r det som bestmmer i ditt liv?, sa NilssonneAtt leva ett liv, inte vinna ett krig, Anna KverLivs-strategier, Dr Phil
35. Utmattningen Frlust av psykisk energi
Minnesstrning
Tunnelseende
Depression - gldjen borta
36. Utmattningen Kroppsliga symtom
Trtthet - hjrntrtt
Kreativitet initiativfrmga borta
Meningslshet
Sinnenas utarmning
37. Utmattning Inget nytt
Mnga beteckningar
Effektiv behandling har saknats
Lkning i hjrnan tar tid
38. Hlsans mysterium Mat, motion, relationer
KASAM
Kontakten med sig sjlv
Sinnena - upplevelser som strker
Hjrnan tillverkar knslor
39. Trdgrden Vxande Tillblivande Dd
Vrdande Planering Hopp
Nring Lngtan Skrd