1 / 28

Mikrobiologi del I

Mikrobiologi del I. Tove Sandberg Vårterminen 2014. Mykologi, maskar, protozoer, chlamydia. Historik. Grundläggande virologi. Grundläggande Mikrobiologi. Den prokaryota cellen. Antibiotika. Morfologi, Gruppering Förökning. Smittvägar, Normalflora. Bakteriegenetik, Mutationer.

Télécharger la présentation

Mikrobiologi del I

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Mikrobiologi del I Tove Sandberg Vårterminen 2014

  2. Mykologi, maskar, protozoer, chlamydia Historik Grundläggande virologi Grundläggande Mikrobiologi Den prokaryota cellen Antibiotika Morfologi, Gruppering Förökning Smittvägar, Normalflora Bakteriegenetik, Mutationer Virulensegenskaper

  3. Mikrobiologisk Historik • Antonie van Leeuwenhoek (1632-1721), mikroskopets fader, använde sig av glaslinser • Louis Pasteur (1822-1895) & Robert Koch (1843-1910) beskrev den första bakteriella inf.sjukdomen hos människan-mjältbrand-Kochs postulat • Ignaz P. Semmelweiss Sjukhushygien, (1818-1865)-dålig handhygien och barnsängsfeber • Lister (1827-1912)-närvaro av små partiklar i luft upphov till förruttnelse i sår-karbolsyra-antisepetikensfader

  4. Kochs postulat Möss infekteras med material från döda husdjur Bitar av mjälten (infekterad) lades i sterilt blodserum Bakterier började växa Infektering av dessa bakterier i friskt djur. Mjältbrandsbakterier (Bacillus anthrax)

  5. Pasteurs svanhalsexperiment vilenski.org/.../ historyoflife/pastuer_image.jpg

  6. Klassifikationav humanpatogenaorganismer • Ektoparasiter (loppor,löss,kvalster) • Maskar • Protozoer • Svampar • Bakterier (Chlamydia,Mykoplasma,Rickettsier) • Virus • Prioner

  7. Taxonomi • Bakterier av ett och samma slag sammanförs till arter (species). Närbesläktade arter sammanförs till släkten (genus), släkten till familjer. • Ex tarmbakterien Esherichia coli (E.coli) tillhör arten coli släktet Escherichia och familjen Enterobakterier • E.coli är en s.k. Gramnegativ stav (G-). • Man pratar även om stammar…

  8. Storleksjämförelse

  9. Bakteriecellen • Kärnsubstans består av en enda kromosom ( enkelsträngad DNA-molekyl) • RNA finns för den genetiska kopieringen • Cytoplasma som består av vatten, protein, fett och kolhydrater –ribosomer • Cytoplasmamembran-selektivt permeabelt • Cellvägg, som ger stadga och skydd

  10. Bakteriecellen forts. • Proteiner,som används vid ett flertal funktioner hos bakterierna tex: replikation,rörelse • Nukleinsyror ; DNA och RNA, funktion; lagra och överföra genetisk information • Kolhydrater ; finns som nödvändiga kol-och energikällor för mikroorganismen, polysackarider • Fetter, finns i former som; neutrala fetter, fosfolipider och steroider

  11. Bakteriecell www.geog.ouc.bc.ca/.../ images/prokaryote.jpg

  12. Strukturer i bakteriecellen • Plasmamembran • Gas vakuol • Ribosomer • Inklusionskroppar • Nukleoid • Perplasmatiskt rum • Cell vägg • Kapsel, slemlager • Fimbrier, flageller • Endosoporer

  13. Plasmamembranet www.ehinger.nu/undervisning/mikrobiologi/lekt...

  14. Plasmamembranet • Är en semipermeabel barriär, reglerar passage av joner och molekyler • Består av integrala proteiner inbäddade i det inre av fettlagret ( 70-80% av alla membranproteiner) • Består av perifera proteiner, lätta att ta bort vid tex, pH-justeringar.

  15. Grampositiva (G+ ), Gramnegativa (G- ), • Grampositiva (G+ ) bakterier har ett tjockt hydrofilt lager murein/peptidoglykan omkring sig, låga halter av lipider. De färgas blå med Gramfärgning • Gramnegativa (G- ) bakterier har mer invecklad membrankonstruktion, tunt lager med murein/peptidoglykan, höga halter av lipider, gör cellväggen hydrofob,ett yttre skikt med lipopolysackarider (LPS). De färgas röda med Gramfärgning

  16. Bakteriers utseende

  17. Visualisering av bakterierna • Mikroskop; olika former • Färgningsmetoder; enkla, differentierade, special • Gramfärgning är den vanligaste färgningsmetoden

  18. Bakteriers virulensfaktorer • Enzymer gynnar bakteriens spridning i vävnaden t.ex hyaluronidas, kollagenas, streptokinas, koagulas. • Toxiner är vävnadsskadande och pyrogena; vissa stör kroppscellers metabolism andra påverkar överföringen av nervimpulser • Kapsel • Pili-för att hålla sig fast samt som överföring av genetisk material mellan bakterier • Flageller • Sporer

  19. Toxiners indelning • Toxiner kan indelas i två huvudgrupper: • Exotoxiner: produceras mest av grampositiva bakterier. • Endotoxiner: produceras mest av gramnegativa bakterier.

  20. Bakteriefysiologi samt metabolism • Flertalet bakterier trivs bäst i fuktig miljö vid en temp. mellan 33-37C, pH värde mellan 7,2-7,6 • De flesta bakterier dör vid cirka 70C….. • Vill ofta ha samma ”salthalt” som i blod och vävnadsvätska, 0,9% NaCl. • Är mycket känsliga för UV-ljus • En del bakterier är aeroba dvs. kräver syre • En del bakterier är anaeroba, växer utan syre • En del bakterier är fakultativt anaeroba, växer både med syre och utan syre

  21. Bakteriers tillväxtkurva

  22. Mikrobiell genetik • Konjugation; två bakterier nära varandra använder sina pili (s.k. sex-pili). • Transduktion; innebär att bakterier använder sig av bakteriofager för överföring av arvsmassa. • Transformation; bakterien tar upp fritt DNA från omgivningen

  23. Patogenicitet och virulens • Patogen: sjukdomsframkallande • Virulens: Graden av sjukdomsalstrande förmåga • Infektionsdos: Den mängd mikroorg. som behövs för att sjukdom skall uppstå • Lågvirulent: Ger lindrig sjukdom • Kemotaxi: Vita blodcellers förmåga att migrera till en inflammationshärd

  24. Bakteriers smittvägar • Luftburen smitta/Droppsmitta - bakterier/virus • Endogen smitta - karies • Kontaktsmitta-direkt/indirekt - genitala inf. • Blodsmitta-smitta - infekterat blod • Vektorsmitta-smitta - insekter • Vattenburen smitta - tex. Hepatit A • Smitta via mat - tex.Salmonella

  25. Bakteriers vidhäftning till epitelceller • Bakterier adhererar till receptorer på celler i hud och slemhinnor • Infektionen begränsas till slemhinnan • Invasion av epitelcellerna • Infektionen passerar epitelcellsbarriären

  26. Normalflora • Var finns normalfloran? - Huden, mag-tarmkanalen, tårvätska, vaginalflora, uretra • Vilken funktion har den? - Att bland annat skydda oss mot patogena mikroorganismer • När rubbas normalfloran? • Vid tex. antibiotikabehandling. Normalflora i en vävnad kan vara patogen i en annan tex. vid urinvägsinfektion

  27. Allmänt om provtagning • Provet skall tas där man förväntar sig att finna de organismer som orsakar infektion • Odlings- remiss och provtagningskärl ska vara märkta innan provtagningen!! • Patientens namn • Personnummer. • Avdelning/mottagning • Datum • Typ av prov

  28. Ex på provtagning för mikrobiell analys • Faecesodling: Bomullsklädd pinne stryks mot analöppningen efter defekation. Kan även föra in en pinne i analöppningen. • Urinodling: Urin skall ha stått i minst fyra timmar. Mittstråleprov. • Blododling: Med hjälp av venpunktion.

More Related