1 / 18

Kapitel 5: Prisets och inkomstens effekt på efterfrågan

Kapitel 5: Prisets och inkomstens effekt på efterfrågan. David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics , 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith. Den definieras som:  % efterfrågad mängd  % priset. Efterfrågans priselasticitet.

imaran
Télécharger la présentation

Kapitel 5: Prisets och inkomstens effekt på efterfrågan

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kapitel 5:Prisets och inkomstens effektpå efterfrågan David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

  2. Den definieras som:  % efterfrågad mängd  % priset Efterfrågans priselasticitet …mäter hur starkt förändringar i varans pris påverkar den efterfrågade mängden av varan

  3. Beräkning av priselasticiteter 1. Punktelasticiteten: • Q P1 P Q1 Fungerar bäst om förändringarna är mycket små 2. Bågelasticiteten (arc) • Q (P1+ P2) P (Q1 + Q2) Mäter elasticiten i mitten av förändringen * *

  4. Punkt- och bågelasticitet Q/Q1 Ursprunglig (punkt) . P1 P/P1 Q/[(Q1+Q2)/2] P/[(P1+P2)/2] Bågelasticitet P Q/Q2 . Ny (punkt) P2 P/P2 Q1 Q2 Q

  5. Beräkning av elasticitet 3. Logdifferensen (lnQ2-lnQ1)/(lnP2-lnP1) Exempel: P1= 10 € Q1= 500 st P2= 12 € Q2= 450 st

  6. a. Elastisk efterfrågan • ELASTISK efterfrågan • när priselasticiteten är mera negativ än -1 • dvs. när den % förändringen av den efterfrågade mängden är större än den % förändringen av priset • t.ex. om den efterfrågade mängden minskar med 7% till följd av en 5%ig ökning av priset • är elasticiteten -7  5 = -1.4

  7. b. Oelastisk efterfrågan • OELASTISK efterfrågan • när priselasticiteten ligger mellan -1 och 0 • dvs. när den % förändringen av den efterfrågade mängden är mindre än den % förändringen av priset • t.ex. om den efterfrågade mängden minskar med 3.5% till följd av en 5% ökning av priset • elasticiteten är - 3.5  5 = - 0.7

  8. c. Enhetselastisk efterfrågan • ENHETSELASTISK efterfrågan • när priselasticiteten är exakt -1 • dvs. när den % förändringen av den efterfrågade mängden är lika stor som den % förändringen av priset • t.ex. om den efterfrågade mängden minskar med 5% till följd av en 5% höjning av priset • elasticiteten är - 5  5 = - 1

  9. Pris Elastisk Enhetselastisk Oelastisk Efterfrågan Mängd Priselasticiteten för en linjär efterfrågekurva Priselasticiteten varierar längs en rätlinjig efterfrågekurva.

  10. Vad påverkar priselasticiteten? • Konsumentens möjlighet att substituera varan med en annan vara. • EXEMPEL: • konsumenterna kan enkelt substituera ett märke av tvättmedel med ett annat om priset stiger • vi kan då förvänta oss att efterfrågan är elastisk • men om alla tvättmedels priser stiger, kan konsumenten inte byta • då kan vi förvänta oss att efterfrågan är oelastisk

  11. Elasticiteten är högre på lång sikt • På kort sikt kan konsumenterna inte (eller vill inte) anpassa sitt konsumtionsmönster. • Vid bestående prisförändring är sannolik-heten större att konsumenterna anpassar sig. • Efterfrågan tenderar därför att vara • mera elastisk på lång sikt • men relativt oelastisk på kort sikt.

  12. Elasticitet och intäkt När priset ändras, kommer förändringen av ett företags totalintäker (TR) att bero på efterfrågans priselasticitet.

  13. Elasticitet och tågtariffer Hur borde tågtarifferna ändras om man vill öka intäkterna? • Passagerarna kan åka buss, taxi, bil osv. • så efterfrågan kan vara elastisk (t.ex. - 1.4) • då resulterar en höjning av tarifferna i minskad efterfrågan på resor och lägre totala utgifterna för resor • Om passagerarna inte har alternativa färdmedel • kan efterfrågan vara oelastisk (t.ex. - 0.7) • då har högre tariffer mindre effekt på antalet efterfrågade resor • och intäkterna kommer att öka

  14. Efterfrågans korspriselasticitet för vara i med avseende på priset för vara j är :  % efterfrågad mängd av vara i  % pris på vara j Efterfrågans korspriselasticitet Denna kan vara positiv eller negativ Korspriselasticiteten tenderar vara positiv om två varor är substitut: t.ex. te och kaffe Korspriselasticiteten tenderar att vara negativ om två varor är komplement t.ex. kaffe och mjölk.

  15. –0.4 –0.5 –0.5 Priselasticiteter i praktiken med avseende på en 1% prisförändring på:  % efterfrågad mängd av Kläder Resor Mat 0 0.1 Mat 0.1 –0.1 Kläder och skodon Resor och kommunikationer 0.3 –0.1

  16. Efterfrågans inkomstelasticitet mäter hur starkt den efterfrågade mängden reagerar på en inkomstförändring:  % efterfrågad mängd av en vara  % konsumenternas inkomst Efterfrågans inkomstelasticitet Inkomstelasticiteten kan vara positiv eller negativ.

  17. Normala och inferiöra varor • Efterfrågan på en NORMAL VARA har en positiv inkomstelasticitet • en ökning av inkomsten leder till en ökning av den efterfrågade mängden • t.ex. förädlade mejeriprodukter • En INFERIÖR VARA har en negativ inkomstelasticitet • en ökning av inkomsten leder till en mindre efterfrågad mängd • t.ex. ved • En LYXVARA har en inkomstelasticitet som är större än 1 • t.ex. årgångsviner

  18. För en inkomstökning: NORMAL VARA INFERIÖRVARA Pris Pris D0 D0 D1 D1 Mängd Mängd Efterfrågekurvan förskjuts till höger Efterfrågekurvan förskjuts till vänster Inkomsten och efterfrågekurvan

More Related