E N D
1. Kvalitativt orienterade metoder Gunilla Eklund
Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354
http://www.vasa.abo.fi/users/geklund
3. Litteratur & omfattning Litteratur
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Starrin, B. & Svensson, P-G (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Starrin, B. & Svensson, P-G (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik.
Omfattning
2 sp. 2 F introduktion & 10 A (5 x 2 A)
Aktivt deltagande i kursen samt utfrandet av kursuppgifter individuellt eller i smgrupper.
4. Kursens teman och innehll Kvalitativa metoder en introduktion
Forskningsansatser
Datainsamlingsmetoder
Analysmetoder
5. Kursuppgifter
Kursuppgift 1 : Kvalitativa / kvantitativa studier
Kursuppgift 2 Forskningsansatser
Kursuppgift 3: Datainsamlingsmetoder
Kursuppgift 4: Analysmetoder
6. Deadline
Deadline I : 12 december 2008
Deadline II: 30 januari 2009
7. Vad vill jag veta mera om? Stt er i grupper och diskutera:
Vad knner ni er oskra p inom kvalitativa metoder?
Vad vill ni att vi skall behandla och diskutera under kursen?
Skriv ner era tankar p ett papper och lmna det sedan till mig (anonymt om ni vill).
Under kursen gng kommer jag att g igenom det som ni vill veta mera om.
8. Disposition fr ett vetenskapligt arbete Abstrakt
Inledning
Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom omrdet)
Metod och genomfrande
- Syfte och frgestllningar
- Forskningsansats
- Datainsamlingsmetod
- Informanter
- Underskningens genomfrande
- Bearbetning och analys av data
- Tillfrlitlighet, trovrdighet, etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgr vid Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor
9. Kvalitativa metoder
Det centrala i kvalitativa metoder r att man sker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bst beskriver ngot fenomen eller sammanhang i omvrlden.
Att en metod r kvalitativ innebr sledes att den handlar om hur man ska karakterisera och gestalta ngot. Man vill beskriva egenskaperna hos ngot - hur ngonting r beskaffat.
10. Knnetecken p kvalitativ metod:
Man beaktar och fokuserar intresset p ppen, mngtydig empiri.
Man utgr frn studieobjektens perspektiv, medan kvantitativa studier i hgre grad utgr frn forskarens ider om vilka dimensioner och kategorier som skall st i centrum.
Alvesson och Skldberg (1994)
11. Kvalitativ metod gr p djupet, vilket innebr: Man studerar enbart en eller ngra f miljer och dessa studeras som en helhet med alla deras konkreta nyanser.
Man har ett nra och direkt frhllande till det man studerar.
Flexibilitet.
Man sker fnga the actors point of view, aktrernas egna verklighetsuppfattningar, motiv och tankestt.
Forskningsprocessens olika faser flyter in i varandra och blir parallella.
Repstad (1993, 8-13)
12. Kvalitativa metoder - Frdelar och nackdelar Underskningens profil
Underskningens upplggning
Insamling av information
Tolkning av information
Metodtriangulering: - kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder
13. Fyra strategier fr att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa underskningar kan vara en frberedelse till kvantitativa
Kvalitativa underskningar blir en uppfljning av den kvantitativa underskningen.
Kvantitativa och kvalitativa metoder anvnds bde under insamlingen och analysen av informationen
Kvalitativ information kvantifieras under analysens gng
14. Kursuppgift 1:Kvalitativa eller kvantitativa studier? Ls abstraktet du ftt dig tilldelat. Besvara fljande frgor:
Vilka r avhandlingens syfte och frgestllningar?
r underskningen kvantitativ eller kvalitativ eller en kombination av bda?
Varfr kan underskningen klassificeras som kvalitativ och/eller kvantitativ?
Dokumentera skriftligen dina svar.
15. Problemomrde, syfte, frgestllningar
Problem
Varje kandidatarbete skall utg frn ett problem. Som problem fr mitt arbete utgr jag frn:
-Hur uppfattar lrare skolk i konstskolan?
Syfte
I inledningen omskriver jag detta problem till en mening med ett syfte: Syftet med detta arbete r att underska hur lrare uppfattar studerandes skolk i konstskolan.
Problemstllningar / Frgestllningar
Fr att f svar p mitt problem mste jag ha flera frgor. Jag uppdelar mitt problem i flera problemstllningar:
- Hur upplever lrare studerandes skolk?
- Vilka tgrder vidtar lrarna mot skolk?
16. Tillfrlitliga kllor
* Bcker
* Doktorsavhandlingar
* Rapporter
* Vetenskapliga tidskrifter
Anvnd information frn Internet men var frsiktig!
17. Kllkritik Fem ingredienser fr att bedma en kllas vetenskaplighet. Frfattaren:
redovisar eller hnvisar till egen vlgjord forskning
strvar till en saklig, vetenskaplig framstllning
anvnder kllhnvisningar i texten eller noter
har tillfogat en litteraturfrteckning
r forskare vid ett universitet el. motsvarande institution
18. En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, mnniskan, kunskapen och vetenskapen samt vetenskaplig metod (=Paradigm).
Verklighetssyn
Mnniskosyn
Kunskapssyn
Vetenskapssyn
Metodsyn En vetenskapsteoretisk grund
19. Kvalitativa forskningsansatser Aktionsforskning
Etnografi /Etnometodologi
Fenomenologi
Fenomenografi
Grounded theory (grundad teori)
Hermeneutik
Narrativ forskning
Modern forskning skiljer ven mellan Poststrukturalism, Postmodernism, Diskursanalys, Feminism, Genealogi.
20. Kursuppgift 2:Kvalitativa forskningsansatser Vilket r avhandlingens syfte?
Vilken forskningsansats ligger till grund fr avhandlingen?
Var beskriver skribenten den valda forskningsansatsen?
Vad innebr forskningsansatsen?
Hur jobbar man inom ansatsen?
Varfr har denna forskningsansats valts som grund fr avhandlingen?
21. Litteratur Aktionsforskning
Suojanen, U. (1992). Toimintatutkimus koulutuksen ja ammatillisen kehittymisen vlineen.
Grounded theory
Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering p empirisk grund.
Starrin, B., Larsson, G., Dahlgren, L. & Styrborn, S. (1991). Frn upptckt till presentation.
Fenomenografi & Fenomenologi
Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi.
Uljens, M. (1988). Fenomenografi-forskning om uppfattningar.
Hermeneutik
dman, P-J., (1979). Tolkning, frstelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
Narrativ forskning
Johansson, A. (2004). Narrativ teori och metod att analysera berttelser.
Scott, C. (red.) ( 2004). Berttelsens praktik och teori - narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv
22. Fenomenografi Huvudsyftet i ansatsen r att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och freteelser i omvrlden uppfattas av mnniskor.
Det centrala begreppet r uppfattning och med detta avses det grundlggande stt en person gestaltar en freteelse eller ett objekt i sin omvrld.
Inom fenomenografin urskiljs en VAD-aspekt och en HUR-aspekt av en uppfattning.
23. Fenomenografi: Datainsamling &Val av underskningspersoner De data som man insamlar kan vara av alla mjliga slag, t.ex. intervjuer, observationer, ppna enkter, uppsatser och teckningar. Man kan ocks kombinera olika datainsamlingsmetoder. Inom fenomenografin har man dock i hg grad anvnt intervjun som metod.
Eftersom man inom fenomenografiska studier vill finna s mnga olika uppfattningar av ett fenomen som mjligt, strvar man till att vlja en heterogen grupp.
24. Fenomenografi: Kvalitativ analys
Att bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck
Att uppmrksamma likheter och skillnader i utsagorna
Att kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier
Att studera den underliggande strukturen i kategorisystemet
25. Fenomenologi Edmund Husserl (1859-1938) - ansatsens grundare.
Syftet r att utrna vad som r essensen - det som r omjligt att tnka bort frn ett fenomen. Denna essens handlar om att n fram till sakerna sjlva.
Man stter allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande inom parentes (bracketing) fr att vrlden d skall visa sig fr oss som den verkligen r.
Det fenomenologiska arbetssttet Den fenomenologiska trappan
26. Hermeneutik Forskningens syfte
Frstelse av mnskligt vara
Forskningsobjekt
Mnniskors upplevelser och erfarenheter frmedlade genom sprk och livsyttringar; oftast fretrtt inom kultur- och humanvetenskap
Forskarens frhllningsstt
Inlevelse, vrdering och subjektivitet; forskaren str i en inre relation till forskningsobjektet, forskaren r en del av samma verklighet som studeras
Metodologi
Frstelse, tolkning
27. Aktionsforskning Kurt Lewin - aktionsforskningens grundare p 1940-talet i USA
Aktionsforskning r en social aktivitet inom vilken man strvar efter frndring genom samarbete, reflektion och deltagande.
Tv vsentliga ml med aktionsforskning r att frbttra och engagera:
Frbttring av en praktisk verksamhet
Frbttring av deltagarnas frstelse av en praktisk verksamhet
Frbttring av situationen inom vilken praktiken ger rum.
28. Aktionsforskning Typiskt fr aktionsforskning r en sjlvreflekterande spiral som bestr av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting).
Aktionsforskning r forskning i den egna praktiken - det r endast praktikern sjlv eller en grupp av praktiker som kan genomfra aktionsforskning.
Kritik: Hur kan man som forskare frhlla sig objektivt till den egna praktiken?
29. Grounded theory The theory can be characterized as a qualitative research method using a systematic set of procedures to develop an inductively derived grounded theory about a specific phenomenon.
Kodning av data
Frhllandet mellan data och teori
Att utveckla teoretisk knslighet
Att handskas med ider eller hur man skall frhlla sig
till tidigare forskning
Att samla p teoretiska pusselbitar
Frn data till teori
30. Grounded theory Tv olika typer av kodning
ppen kodning
Selektiv kodning
Tv grundlggande koder
Substantiva koder
Teoretiska koder
31. Narrativ forskning - fyra innebrder En forskningsansats som baseras p en konstruktivistisk kunskapssyn dr kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv.
Forskaren utgr frn ett forskningsmaterial av narrativ karaktr, berttelser i skriftlig eller muntlig form.
Metodologiska aspekter: Det redskap fr analys av forskningsmaterial eller den framstllning forskaren gr p basen av forskningsmaterialet.
Ett praktiskt verktyg fr att inte bara beskriva olika aspekter av vrlden, utan ocks att frndra den.
32. Narrativ forskning Narrativ analys eller analys av narrativer
Karaktristiskt fr rapporteringen av narrativ forskning r sammanfltningen av teori och empiri
Den narrativa forskningsprocessen
Forskarens vistelse i flt (fltupplevelse)
Insamlandet av data som representerar fltupplevelsen (flttexter)
Skapandet av en text som utgende frn de tv tidigare nmnda riktar sig till en publik av t.ex. andra forskare eller beslutsfattare.
33. Disposition Abstrakt
Inledning
Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom omrdet)
Metod och genomfrande
- Syfte och frgestllningar
- Forskningsansats
- Datainsamlingsmetod
- Informanter
- Underskningens genomfrande
- Bearbetning och analys av data
- Reliabilitet, validitet, etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgr vid Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor
34. Syfte
Forskningsansats
Datainsamlingsmetod
Analysmetod
35. Datainsamlingsmetoder Intervju
Enkt (med ppna frgor)
Observation
Teckning
Befintliga data / kllanalys
Uppsats
Dagbok. Befintliga data /kllanalys
36. Olika metoder att samla information DIREKT
Spontana Deltagande Planerad Test
iakttagelser observation observation
LGSTRUKTURERAD HGSTRUKTURERAD
Rollspel Planerad
intervju
Fri intervju Enkt med Enkt med fasta
ppna svar svarsalternativ
INDIREKT
37. Kursuppgift 3Datainsamlingsmetoder Ls en vetenskaplig artikel och analysera fljande frgor:
- Vilka r studiens syfte och frgestllningar?
- Vilken datainsamlingsmetod har valts?
- Vad innebr datainsamlingsmetoden?
- Hur gr man tillvga nr man forskar med metoden?
- Vilka fr- och nackdelar finns med metoden?
Dokumentera skriftligen dina svar.
38. Kllkritik Fem ingredienser fr att bedma en kllas vetenskaplighet.
Frfattaren:
redovisar eller hnvisar till egen vlgjord forskning
strvar till en saklig, vetenskaplig framstllning
anvnder kllhnvisningar i texten eller noter
har tillfogat en litteraturfrteckning
r forskare vid ett universitet el. motsvarande institution
Ifall det fr en virtuell tidskrift anges att den r peer reviewed, r den i allmnhet att betrakta som vetenskaplig.
39. E-tidskrifter Tritonia
Nelli
bo Akademi
Vlj e-tidskrift
- skriv in namn p nskad tidskrift alt.
- sk enligt alfabetisk lista
Fulltext tillgnglig ppna och ls!
Skriv ut nskad artikel
40. Vetenskapliga tidskrifter - Exempel Scandinavian Journal of Educational Research e-tidskrift
British Journal of Educational Psychology e-tidskrift
Psychological Review e-tidskrift
Journal of curriculum studies e-tidskrift
Educational Researcher e-tidskrift
Didaktisk tidskrift Tritonia, vn.1
Kasvatus Tritonia, vn.1
Nordisk pedagogik Tritonia, vn.1
Pedagogisk forskning i Sverige Tritonia, vn 1
41. Syfte
Forskningsansats
Datainsamlingsmetod
Analysmetod
42. Olika analysmetoder Meningskoncentrering
Meningskategorisering
Narrativ strukturering
Meningstolkning
Att skapa mening genom ad hoc-metoder
43. Kursuppgift 4:Barns tankar om vnskap
Analysera teckningarna kvalitativt, ls teckningarna och frsk att identifiera det huvudsakliga innehllet i varje teckning. Utg frn de kategorier som Eva-Maria uppstllt.
Inordna teckningarna i de uppstllda kategorierna.
Jmfr dina resultat med Eva-Marias resultat. Vilka likheter och skillnader finns mellan analyserna?
Dokumentera skriftligen dina svar.
44. Barns tankar om vnskap
Teckning: Barns tankar om vnskap
Enkt- / intervjufrgor:
- Varfr r det bra att ha vnner och hur ska en vn vara?
- Varfr r det bra att ha vnner och varfrr vnskap viktigt?
- Vad r det fr skillnad p att vara vn med flickor och pojkar?
45. Barns tankar om vnskap Antal flickor: 73
Antal pojkar: 76
Totala antalet teckningar: 149
______________________________________________________________________
Kategori Totalt %
______________________________________________________________________
Kat. A: Social gemenskap, att vara tillsammans med ngon 89 55
Kat. B: Emotionellt och socialt std 50 31
Kat. C: Trygghet, att man knner sig trygg 24 15
______________________________________________________________________
OBS! Antal elever = 149, antal utsagor = 163
46. Kvalitativ analys resultatredovisning Brja med en kort introduktion av syftet fr studien.
Redovisa aspekter som gller fr hela redovisningen, t.ex.
- att en person kan befinna sig i flera kategorier
- att kategorierna r uppgjorda i en viss ordningsfljd
-- Hierarkisk ordning
-- Horisontell ordning
Redovisa de kategorisystem som r ett resultat av den kvalitativa, analysen. Kategorinamnen i ett kategorisystem skall grna ha samma form, t.ex.
A. Inlrning innebr en kvantitativ kning av kunskaper
B. Inlrning innebr ett memorerande
47. Kvalitativ analys resultatredovisning Redovisa en kategori i taget - skriv ut kategorinamnet:
A. Inlrning innebr en kvantitativ kning av kunskaper
Den frsta kategorin knnetecknades av att eleverna ansg att
Skriv i lpande text vad som utmrker varje kategori.
Infoga direkta citat frn datamaterialet fr att bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet.
Vad tror du att inlrning handlar om?
N, inte vet jag, kanske att minnas ngot, inte vet jag
48. Kvalitativ analys resultatredovisning Visa p kvalitativa skillnader inom en kategori.
Skillnader inom en kategori kan karakteriseras som underkategorier
Redovisa alla kategorier efter samma modell.
Gr en tabell dr antal personer som inordnats respektive kategori framkommer (ange ven %).
Redovisa endast resultaten - egna synpunkter i diskussionen
Abstrahera kategorierna och resultaten till till en hgre abstraktionsnv.
49. Disposition Abstrakt
Inledning
Tidigare forskning inom omrdet (s.k. teoridel)
Metod och genomfrande
- Syfte och frgestllningar
- Forskningsansats och datainsamlingsmetod
- Underskningens genomfrande
- Bearbetning och analys av data
- Reliabilitet, validitet och etik
Resultatredovisning
Diskussion / Sammanfattande diskussion
Sammanfattning (utgr vid en Sammanfattande diskussion)
Litteratur
Bilagor