1 / 24

Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11

Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11. De var de första organismerna på jorden, för över 3,5 miljarder år sedan.

Télécharger la présentation

Bakterierna – de första organismerna på jorden s. 11

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Bakterierna – de första organismerna på jordens. 11 • De var de första organismerna på jorden, för över 3,5 miljarder år sedan. • För 2 miljarder år sedan utvecklades blågröna alger (eg. cyanobakterier) i havet som innehöll klorofyll och kunde därför tillverka syre, och därför kunde organismer som använder syre när de andas utvecklas. • Från bakterierna har alla andra organismgrupper utvecklats – alger och urdjur, svampar och lavar samt växter och djur. 1

  2. Bakterierna – en egen grupp s. 21 • Bakterierna är encelliga och saknar cellkärna. • Bakterier är varken djur eller växter. • De flesta saknar klorofyll – liknar djuren, men de har en skyddande cellvägg som liknar växternas – därför bildar de en egen grupp bland organismerna. 2

  3. Det finns tre typer av bakterier s. 20 De flesta förökar sig genom delning. http://www.youtube.com/watch?v=gEwzDydciWc&NR=1 3

  4. De flesta saknar klorofyll • Bakterier finns nästan överallt – men är så små att de bara kan ses i mikroskop. På en millimeter får det plats ca. tusen bakterier i rad. Så små levande varelser kallar vi för mikroorganismer. http://www.youtube.com/watch?v=tqOVYpkZ0qs • Eftersom de flesta saknar klorofyll kan de inte tillverka egen mat. De lever av andra levande eller döda organismer. 4

  5. I naturens kretslopp • Bakterier är viktiga nedbrytare. • När de äter döda växter och djur är de en viktig del av naturens kretslopp. De sönderdelar döda organismer till jord – då frigörs nyttiga ämnen. 5

  6. Nyttiga bakterier s. 24 På huden finns bakterier som försvarar oss mot infektioner. I våra tarmar finns miljontals bakterier som kan sönderdela mat och tillverka vitaminer – de flesta är nyttiga, men vissa kan orsaka sjukdomar. Escherichia coli, E. coli, är en av många bakteriearter som lever i tarmarna hos varmblodiga djur, inklusive fåglar och däggdjur. Den kan orsaka olika typer av infektioner i bland annat urinvägar, blodbanor, hjärnhinnor och tarmar. E. coli är nödvändig för normal matsmältning och utgör en stor andel av tarmfloran. 6

  7. Sjukdomar • Ibland äter de inte bara döda organismer – ibland tar de näring från levande växter och djur, då kan de orsaka sjukdomar. • Olika bakterier ger olika sjukdomar: Kocker kan ge t.ex. halsfluss, lunginflammation, karies och gonorré, Baciller kan ge t.ex. stelkramp, kikhosta och tuberkulos. 7

  8. Bekämpning av bakterier s. 23-24 • Kroppen kan själv bekämpa bakterier – men ibland behövs antibiotika. • Inkubationstid = tiden det tar från att du blir smittad till sjukdomen bryter ut Alexander Fleming - upptäckte penicillinet 1928. Pasteur hittade sambandet mellan bakterier och sjukdomar på slutet av 1800-talet. 8

  9. Bioteknik • Bioteknik är när människan använder och drar nytta av bakterier och mikroorganismer. • Med hjälp av bakterier kan vi bland annat framställa mediciner, filmjölk och metangas. • Bakterier renar också vårt dricksvatten. 9

  10. influensavirus herpesvirus Virus • Många influensor och förkylningar orsakas av virus. Vårtor, munsår, aids är andra exempel på sjukdomar som orsakas av virus. • Virus är mycket mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i levande organismers celler. • Vanlig antibiotika botar inte virusinfektioner, kroppen måste själv bekämpa virus. • Vissa virussjukdomar vaccineras vi mot t.ex. påssjuka, mässling, röda hund. 10

  11. Alger Utan algerna skulle varken djur eller människor kunna leva på jorden. Alger tillverkar nämligen stor del av luftens syre. De är också viktiga som föda för många djur. De utvecklades ur enkla blågröna alger för ca 1,5 miljarder år sedan. Från encelliga grönalger har sedan flercelliga alger utvecklats och senare de första enkla växterna. 11

  12. Små och stora alger • Alger kan ha olika storlek. En del är stora, andra mikroskopiskt små… • Många alger lever som växtplankton i sjöar och hav. Plankton är organismer som är så små att de driver runt med strömmarna. Men en del alger lever på land. Det finns många olika sorters växtplankton. 12

  13. Mer om alger… • Det finns grönalger, brunalger och rödalger. • Alger består av en eller flera celler med cellkärna och det gröna färgämnet klorofyll. • Med hjälp av klorofyllet kan de tillverka sin egen mat och syre. • De har inga rötter, de tar in vatten direkt genom cellväggen. • De kan föröka sig både könlöst genom att dela sig och sexuellt med ägg och spermier som förenas i vattnet. 13

  14. Urdjur Troligen har alla djur utvecklats från urdjuren. Det finns idag ungefär 28500 arter urdjur indelade i flera olika stammar. Amöbor, ciliater, toffeldjur samt olika former av plankton är alla exempel på urdjur. trumpetdjur amöba toffeldjur ciliater

  15. Encelliga • Urdjuren är encelliga mikroorganismer – men olika delar av djuret kan ha olika funktioner. • Lever i vatten. • Andas syre. • Alger och urdjur brukar föras ihop till en gemensam organismgrupp. • Förökar sig vanligtvis genom delning. • Precis som bakterierna kan de bilda vilsporer om de inte trivs. I sporerna kan de vila tills de kommer i en miljö där de trivs – kanske tusentals år senare. 15

  16. Urdjur - viktiga små djur • Kallas för djurplankton • Äter växtplankton och bakterier • De kan röra sig med hjälp av utskott • Viktig föda åt många djur • Lever även t.ex. inne i kons mage och hjälper bakterierna att sönderdela växtdelar 16

  17. Malaria s. 36 • Sjukdomen orsakas av ett litet urdjur som sprids med malariamyggan. • Malaria är en febersjukdom. 17

  18. Filmer på urdjur… • Ciliater: http://www.youtube.com/watch?v=d1Oyb_16jEc • Plankton: http://www.youtube.com/watch?v=buRTWNKxmCk • Amöba: http://www.youtube.com/watch?v=W6rnhiMxtKU • Hjuldjur (inget urdjur): http://www.youtube.com/watch?v=YF8OJt_pujc 18

  19. 100 000 olika arter…

  20. Vad är en svamp? • Svampar är varken växter eller djur • Svampar är inga växter eftersom de saknar klorofyll och därför inte kan tillverka sin egen näring • Svampar är inga djur eftersom de inte får sin näring genom att äta utan på andra sätt • Svamparna har en egen typ av celler • Svampar förökar sig med sporer • De flesta har hatt och fot, och en del har ring och strumpa • Största delen finns under jorden och kallas hyfer – de bildar ett nätverk som kallas mycel. Lömsk flugsvamp Mycel – i en liter jord kan det finnas 12 mil hyfer

  21. Olika svampgrupperberor på var sporerna sitter skivsvamp taggsvamp grensvamp rörsvamp buksvamp

  22. Hur får de mat? • Genom att leva som parasiter d.v.s. angripa friska växter och djur och ta näring från dem samtidigt som värdväxten skadas • Genom att leva som saprofyter d.v.s. bryta ner döda växter och djur • Genom att leva i symbios med en organism d.v.s. leva i ett nära samarbete där båda organismer har nytta av samarbetet. T.ex. svampen får mat och vitaminer av trädet, och trädet kan med hjälp av svamprötterna/mykorrhiza ta upp vatten och näringsämnen. Svavelticka – en parasit Symbios mellan träd och svamp

  23. Vad är en lav? • En lav består av två organismer, en alg och svamp, som lever tillsammans med varandra • Hur fungerar samarbetet? • Svampen ger algen skydd och fuktighet • Algen har klorofyll och kan tillverka socker till svampen som saknar klorofyll • Laven kan • föröka sig könligt genom att svampens sporer sprids • föröka sig icke könligt genom att en bit lossnar och gror på ett nytt ställe Blåslav

  24. Varför är lavar känsliga för luftföroreningar? • Många lavar är känsliga för luftföroreningar eftersom • samarbete mellan algen och svampen lätt kan störas • de växer långsamt • de tar upp näring och vatten direkt från luften (laven saknar rötter) Lunglav Skägglav

More Related