400 likes | 723 Vues
Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen 2008-02-01. Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer. Louise "Lolo" Danielsson Lrarutbildare och doktorandDv, teckensprkig, skriftsprkig, tvsprkig, flersprkig, tolkanvndare, m
E N D
2. Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen 2008-02-01 Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer
Louise Lolo Danielsson
Lrarutbildare och doktorand
Dv, teckensprkig, skriftsprkig, tvsprkig, flersprkig, tolkanvndare, maka, mamma, motionr o.s.v.
3. Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer Internatskola som skolform
- en historisk tillbakablick
1950 talets dvundervisning
Nya skolformer
Integrering och normalisering
En skola fr alla ?
4. Funktionsnedsttningar Begreppet handikapp har ersatts av begreppen funktionshinder och funktionsnedsttning.
Synliga och osynliga funktionsnedsttningar
Medfdda eller frvrvade funktionsnedsttningar
5. Funktionsnedsttningar Neuropsykiatriska funktionsnedsttningar,
till exempel Asperger syndrom, ADHD, DAMP
De vanligaste funktionsnedsttningarna i Sverige r rrelsenedsttningar, hrsel- och synnedsttningar, ls- och skrivsvrigheter, allergi och astma.
6. Funktionsnedsttningar Cirka 20 procent i Sverige, i ldern 16-64 r har ngon form av funktionsnedsttning
Cirka tio procent av Europas befolkning har ngon form av funktionsnedsttning (37 miljoner)
SCB
Arbetsmarknadsstyrelsen
7. Tillgnglighet
8. Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer Teckensprk som dvas eget sprk 1981
Tvsprkig efter avslutad skolgng
Skillnader:
Teckensprk Talsprk
visuellt auditivt
gestuellt vokalt
www.ur.se/Teckensprakswebben/Startsida/
10. Vid upptckt av barnets hrselskada Hrseltest
OAE-test p nyfdda barn
BOEL-test p BVC d barnet r
7-9 mnader gammalt
Hrselklinik
CI-klinik
11. Habilitering vid diagnos och uppfljning Lkare
Psykolog
Kurator
Audionom
Ingenjr
Specialpedagog
Logoped
Teckensprkslrare
12. Cochlea-implantat CI CI r ett inopererat tekniskt hjlpmedel som stimulerar hrselnerven. Det kan uppfatta ljud, men det terstller inte hrseln.
Totalt1 344svenskar har ftt CI. Av dessa r 483 barn och 861 vuxna (HRF jan 2007).
13. Cochlea-implantat CI 1. mikrofon
2. sndare
3. del av talprocessor
4. magnet med
elektroner
5. mottagare
6. hjrna
14. Tidigt familjestd Tidig information till frldrar och andra vuxna i barnets omgivning
Kontakt med andra frldrar
Frldrautbildning
Kontakt med dva och hrselskadade ungdomar och vuxna (frebilder)
15. Normalitet Medicinsk-tekniskt och psykosocialt synstt
Man har ofta en tendens att betona svrigheter och begrnsningar hos barn och betrakta barnet som ett offer fr en defekt i stllet fr en individ med egna utvecklingsmjligheter.
18. Normalitet Den allmnna instllningen:
Ju mer barnet kan leva som om det vore
hrande desto bttre.
Du talar s bra, det mrks inte att du r
hrselskadad.
Du kommer att leva ett bra och normalt liv
med ditt CI.
21. Brukarorganisationer
22. 17 barn 0-5 r dva utan CI/h-app.
23. Hrselskadades Riksfrbund Hrselskador upptcks ofta sent
Alla frldrar fr inte tillrcklig vgledning
ver 80 procent r integrerade i skolan
F fr habiliteringsplan och hjlpmedel
F har tillgng till hrselklass/specialskola
Begrnsad tillgng till teckensprk
24. Skolformer fr hrselskadade och dva Individuella placeringar i en kommunal fr- och grundskola 28 frskolor med hrselpedagogiskt std
Hrselspr
eleven gr i vanlig klass, men i vissa mnen sker undervisning i liten grupp
Hrselklasser i vissa regionala och kommunala skolor
srskilda undervisningsgrupper med anpassad fysisk milj och pedagogik samt hrselteknisk utrustning
Regionala specialskolor
25. Skolformer fr hrselskadade och dva Kommunerna har ansvar fr all skolverksamhet p grund- och gymnasieskoleniv (individuella skolplaceringar, hrselklasser)
Staten har ansvar fr att erbjuda sex skolmiljer fr tvsprkig undervisning i en teckensprkig milj (specialskolorna)
27. Hrselklass / individualplacerad elev
28. Hrselklass / individualplacerad elev hrselteknisk utrustning
olika hrselstrategier
olika kommunikativa strategier
lppavlsning
tecken som std
Ibland ltsas jag att jag frstr.
29. Hrselklass / individualplacerad elev
30. Hrselklass / individualplacerad elev lokaler med akustisk milj
mikrofoner och hrselslingor
vid storklass och grupparbete
U-form
sm undervisningsgrupper
visuellt std
31. Hrselklass / individualplacerad elev olika lsningar att gra undervisning mer tillgnglig fr hrselskadade i skolan
dialogpedagogik i frhllande till teknik - flexibla slingval
specialutbildade lrare, t.ex. hrsellrare
kunskaper om hrselskadades behov
32. Specialpedagogiskt institut www.sit.se rd och std fr elever som r i behov av srskilt std
resurscenter dvhet/hrsel
resurscenter dvblind
andra resurscenter
andra habiliteringsteam
hjlpmedelscentral
33. Regionala specialskolor tvsprkig undervisning i en teckensprkig milj
fr elever som p grund av sin dvhet eller hrselskada inte kan flja undervisningen i grundskolan/grundsrskolan
funktionell tvsprkighet
svenskt teckensprk och svenska
teckensprk fr syskon och barn till dva frldrar
Specialskolemyndigheten www.spm.se
34. Tvsprkig undervisning i specialskolan tal- och teckenklasser
dv- och hrselklasser
flexibla grupper och slingval
visuell och auditiv skolmilj
teknik och lromedel
andrasprksinlrning
35. Ngra utredningar: - Teckensprk och teckensprkiga versyn av teckensprkets stllningSOU 2006:54
- Utredningen om statliga specialskolor Dir 2006:127 Srskild utredare: Sofia Larsen
- versyn av myndighetsstrukturen inom skolvsendet SOU 2007:28 Srskild utredare: Hans Forsell
36. Frslag till myndighetsstrukturen inom skolvsendet Skolinspektionen
Skolverket
Myndigheten fr Specialpedagogik(Specialpedagogiska skolmyndigheten ?)
37. versyn av myndighetsstrukturen En srskild myndighet ska ge rd och std i specialpedagogiska frgor fr barn, ungdomar och vissa vuxna med funktionshinder, samt bedriva undervisning fr vissa barn och ungdomar med funktionshinder.
Alla nuvarande former fr verksamhet till std fr likvrdig utbildning p teckensprk frs samman till denna nya myndighet.
Staten fr en mer aktiv roll nr det gller undervisning av dva och hrselskadade
38. Utredningens frslag om statliga specialskolor Eke- och Hllsbo-skolan etableras ter
Integrerad organisatorisk lsning nr det gller grnsdragningar mellan kommunal verksamhet, regional och statlig verksamhet fr dva och hrselskadade elever
Flexiblare specialskola /externa klasser/ resurscenter
39. Ny nationell skolorganisation
40. Kommunikation och sprkval Det handlar om rtten till kommunikation p egna villkor oavsett om barnen har vanliga eller inopererade hrapparater.
Det r barnens rtt till tvsprkighet som r det grundlggande - inte frldrarnas rtt att vlja.
41. Dva och hrselskadade elever och deras situation i olika skolformer
Tack fr mig