Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt

1. Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt alternativ titel ”Klimatgodis” Anna Hagerberg

2. Målbild för klimatarbetet i Greppa Greppa sprider kunskap och inspiration om klimatsmarta åtgärder på gården Greppa ger kunskap om hur jordbruket kan minska sektorns klimatpåverkan kostnadseffektivt

3. Exempel klimatrelaterad Grepparådgivning på en mjölkgård Startbesök med växtnäringsbalans Klimatkollen Foderrådgivning -Kontroll av foderstater -Endags utfodringskontroll Grovfoderodling Betesstrategi Byggnadsrådgivning -Stallmiljö och yttre miljö -Byggplanering Markpackning, Dränering, Upprepad växtnäringsbalans Kvävestrategi, Precisionsgödsling Test av mineralgödselspridare Uppföljningsbesök med växtnäringsbalans och åtgärdsuppföljning Foto Janne Andersson Energikollen från hösten 2012

4. Klimat- och energikollen 2010-2013

5. Vill du bli klimatrådgivare? • Grundkurs ”Jordbruket och klimatet” • (2 dagar) rekommenderas för alla • Grepparådgivare (hålls kvartal 1 2015) • Behärska och kunna tolka resultat i klimatberäkningsverktyg • -utbildning 9 oktober via webb, ca 3 h • -egen godkänd beräkning egen gård • Klimatkollen-kurs (1 dag) 16 oktober i Nässjö • vilja att förkovra sig och att löpande • uppdatera sina kunskaper inom • klimatområdet och delta i utbildningar som hålls

6. Vad är klimatpåverkan - vanliga växthusgaserna Lustgas N2O 298 ggr starkare än CO2 Metan CH4 25 gånger starkare än CO2 Utan VHG (växthusgaser) skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp. -18 Co H2O CH4 CO2 N2O Ej naturliga ämnen Fluorerade halokarboner Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO2e GWP = Global Warming Potential

7. Halten CO2 i atmosfären behöver minska till 350 ppm till 2050 om uppvärmningen ska plana ut så att 2-gradersmålet kan nås …. • De senaste hundra åren 0.78 Co global ökning (minst 1 Co intecknad) • Jordens medeltemperatur blir 4 och 7 grader till år 2100, om inget radikalt görs • Risk för självgenererande processer som vi inte kan stoppa Tål max 2Co

8. Klimatförändringen i Sverige hittills från 1961–1990 till 1991–2005 • En grad varmare sedan 1991 • Tydligast ökning under vintern • Nederbörden har ökat

9. Förändring av medeltemperatur ~2085 Januari Juni +6.5 +2.5 +3 +6.5 SMHI SMHI

10. Scenario nederbördsförändring Sverige Beräknad nederbördsförändring (%) från 1961-1990 till 2071-2100 vinter sommar Källa: SMHI (RCA3-ECHAM4, A2)

11. Skilj på väder och klimat.. Vi frös vintern 2010/2011 men det var ett varmt år på jorden Efter Markku Rummukainen, MISTRA SWECIA

12. Sternrapporten, 2006: Om vi inte agerar….. ”Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala kostnader och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna för att agera – att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder – kan däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år.” Nederbörds- förändring 1901-2005 Ökad och minskad nederbörd Källa: Naturvårdsverket, (IPCC)

13. Strategiför EU • 80-95% mindreväxthusgasutsläpp 2050 med (fr 1990 årsnivåer) EU-kommissionen: • Jordbrukssektorn i EU bör kunna minska utsläpp av metan och lustgas med ca 42–49 % till 2050 (fr 1990) • Kostnad: 270 miljarder € årligen i fyra decennier eller 1,5 % av sin BNP • 1,5 miljoner nya jobb 1990 2050 (Energy Roadmap 2050 , COM(2011) 885/2)

14. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394 Människans påverkan

15. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till 385 ppm 394 Människans påverkan

16. Konc. i atmosfären av växthusgaser år 0 till 2005 ” CO2 level i år… ”Safe CO2 level…” Tänk på skalorna när du läser bilden! Källa: IPCC, 2007

17. Svenska utsläpp 1990 - 2011 & prognos 2015, 2020

18. Utsläpp per person & år (ton CO2e) i Sverige 19,9 12,8 16,3 2 ok

19. Men vad är egentligen 1 ton CO2e?? En person i Sverige äter påett år i genomsnitt kött, mjölk och äggsom gett ca 1,1 ton CO2e växthusgasutsläpp 1 flygresa Stockholm- London Källa: Motormännen web 1000 mil med bensinbil(0,6-0,8 l/mil) motsvarar ca 1,8 ton CO2e Källa: Klimatkontot, IVL:s hemsida. Produktion av ca 1000 liter mjölk Sverige ger klimat- påverkan med ca 1 ton CO2e Källa: SIK Berglund et al., 2010 Utsläppen per person och år totalt i världen behöver ligga under 2 ton CO2e per år i slutet av århundradet……. 10 mest använda glödlampor. Byte mot lågenergilampor sparar knappt 0,5 ton CO2e Källa: Naturvårdsverkets webbplats

20. Källa: ””dansk?

21. Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Koldioxid 52,9 miljoner ton CO2e alla sektorer Metan 5,3 miljoner ton CO2e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

22. Totalt rapporterat utsläpp Sverige 2011: 61,4 miljoner ton CO2e exkl. LULUCF Fördelning utsläpp per sektor i Sverige 2011 Förbränning areella näringar 6% Avfall 3% Industriella processer 11% Jordbruk 13% Industrins förbränning 15 % El och värme 17 % Raffinaderier Transporter 33 % Tillverkning fasta bränslen Källa: Sweden's National Inventory Report 2013 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

23. Utsläpp i sektorn jordbruk 1990-2011 CH4 från husdjurens matsmältning N2O & CH4 från gödsel N2O från mark

24. Utsläpp i jordbrukssektorn! Vad saknas?!! Lustgas N2O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Metan CH4 från matsmältning stall och gödsellager Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3)

25. Förlustvägar i jordbruket Lustgas N2O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Odling på organogena jordar Koldioxid CO2 Odling på organogena jordar Energi-användning Metan CH4 från matsmältning stall och gödsellager MINERALGÖDSEL FODER ENERGI Utsläpp vid produktion av inköpta insatsvaror Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3) Valet av insatsmedel Spelar stor roll!

26. Totala utsläpp från jordbruk i Sverige 90-2010 Källa: Underliggandesiffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

27. Totala GHG-utsläpp från jordbruk i Sverige 2010 inklusive organogena jordar Mton CO2e KOLDIOXID främst från organogena jordar Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. Ingen särskild målsättning för jordbruk finns än. METAN 11% 25% 16% 8% 40% LUSTGAS Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Kalkning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Energianvändning uppvärmning Källa: Underliggandesiffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

28. Land Use Land Use Change and Forestry LULUCF Sverige 1990-2010

29. Sveriges jordbruk har även klimatpåverkani andra länder (som inte syns i vår rapportering) vid produktion av • mineralgödsel • foder, • energi • m.m. 11% 25% 16% 8% 40% -ILUC avskogning… Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Kalkning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Energianvändning uppvärmning

30. Växtodlingsgård

31. Jordbrukets energianvändning i Sverige 5000 5000 4500 4000 3500 3500 3000 3000 2500 GWh 2000 1500 1000 500 0 DIREKT energianvändning svenska gårdar INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror Källa: Jordbruksverket, 2010

32. Ungefärlig energianvändning kWh/kg mjölk 0,35 0,30 0,25 0,20 kWh/kg mjölk 0,15 0,10 0,05 0,00 250 kor minskande ned till 57 kor Robot 300 kor minskande ned till 70 kor Mjölkgrop Källa: Neuman, 2008

33. Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035 Källa: Tillväxtanalys, 2012

34. Mjölkgård normalt ca 50%

35. Grisgård

36. Hur bildas metan? CO2 + 8 H  CH4+ 2 H2O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bildas. Väteöverskott  metan

37. Hur bildas metan? Emissionsfaktorer - metan husdjur, matsmältning (kg metan/djur/år) (Emissionsfaktorer som används vid beräkningar för officiell statistik)

38. Global ökning av antalet kor i världen 1890-2003 Källa: Creutzen et al., 2007

39. Djur i Sverige utveckling 1990-2010 Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

40. Hur bildas lustgas? När bakterier omvandlar kväveföreningar bildas lustgas N2O som en biprodukt i små mängder. Lustgas avgår då från mark, vatten och sediment och till exempel gödsellager. ”reaktivt KVÄVE" N2 NO3- NH4+ Denitrifikation Nitrifikation nitrat ”reaktivt KVÄVE" STABIL atmosfärisk kvävgas ammonium ”reaktivt KVÄVE" N2O bildas när nitrifikationen är hämmad N2O bildas vid ofullständig denitrifikation

41. 400 miljoner ton kväve/år omvandlas till reaktivt kväve N2 Människan står för nära hälften. Vi överskrider nu vad planeten klarar (Rockström et al, 2008) N2 N2 N2 NH4+ NOx "reaktivt N“ När vi • tillverkar mineralgödsel • odlar kvävefixerande grödor • tillverkar fossila bränslen oxiderat NOx och reducerat NH4+ …och naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve

42. Global tillförselavkväve N2frånatmosfären Planetary boundary enligt Rockström et al., miljoner ton N per år Fossilt bränsle Fixering av N vid odling Produktion av mineralgödsel Naturlig fixering N i havet Naturlig fixering N på land Naturlig fixering N vid åska 1860 1990 2050 Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry

43. Varje kilo kväve spelar roll för klimatet 7 Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel 6 6 5 4 4 3 2 2 1 0 0 1 kg mineral- gödsel 1 liter diesel ” ”Klimat-deklarerad” prod. med bästa teknik kg CO2e lustgas N2O kg CO2e koldioxid CO2

44. Vad kan vi göra för att minska utsläppen från jordbruket Resurseffektivitet och långsiktig markvård är A och O för att minimera utsläppen Eftersom klimatförändringen är ett globalt miljöproblem är det viktigt att titta på utsläpp i kg CO2e per kg produkt både vid inköp av insatsvaror och när produktionens utsläpp värderas.

45. Växthusgasutsläpp foder vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel

46. Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein

47. Hög jämn produktion • i förhållande • till insatta resurser av • kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan…