1 / 22

F rm rkelser och m nens faser

Frgor att besvara. Varfr har mnen faser?Finns det ngot som dark side of the Moon"?Vad r skillnaden mellan mn- och solfrmrkelse?Hur ofta har vi mnfrmrkelse? Om det intrffar, var skall du befinna dig om du vill se den?Hur ofta har vi solfrmrkelse? Varfr kan man bara se dem frn spe

kana
Télécharger la présentation

F rm rkelser och m nens faser

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Frmrkelser och mnens faser

    2. Frgor att besvara Varfr har mnen faser? Finns det ngot som dark side of the Moon? Vad r skillnaden mellan mn- och solfrmrkelse? Hur ofta har vi mnfrmrkelse? Om det intrffar, var skall du befinna dig om du vill se den? Hur ofta har vi solfrmrkelse? Varfr kan man bara se dem frn speciella platser p jorden? Hur berknade gamla astronomer storleken p jorden mnen och solen?

    3. Faserna p mnen uppkommer p grund av sin rotation runt jorden. Mnens faser uppkommer eftersom mnen reflekterar solljuset. Nr de relativa positionerna hos solen ,jorden och mnen ndras hela tiden hur stor del av den belysta halvan av mnen som vi kan se. Mnen reflekterar ljuset frn solen trots att ytan inte r blank lyser den nd starkast av himlakropparna frutom solen. Linjen mellan skugga och ljus p mnen kallas terminatorn.Mnen reflekterar ljuset frn solen trots att ytan inte r blank lyser den nd starkast av himlakropparna frutom solen. Linjen mellan skugga och ljus p mnen kallas terminatorn.

    4. I lge A r mnen rakt i linje med solen och vnder drfr sin mrka sida mot oss, vi ser endast en liten skrva av mnen i form av ett kommatecken mnens lder brukar anges i dagar nu r mnen 0 dagar gammal. Ungefr fyra dagar senare r mnen tilltagande fr att sedan verg till vxande halvmne nu r mnen 8 dagar gammal .Vid E r mnen full och 15 dagar gammal. Vid G har vi avtagande halvmne 23 dagar gammal. Fr at avsluta sin period efter 29,5 dygn. I lge A r mnen rakt i linje med solen och vnder drfr sin mrka sida mot oss, vi ser endast en liten skrva av mnen i form av ett kommatecken mnens lder brukar anges i dagar nu r mnen 0 dagar gammal. Ungefr fyra dagar senare r mnen tilltagande fr att sedan verg till vxande halvmne nu r mnen 8 dagar gammal .Vid E r mnen full och 15 dagar gammal. Vid G har vi avtagande halvmne 23 dagar gammal. Fr at avsluta sin period efter 29,5 dygn.

    5. Tv typer av mnader anvnds fr att beskriva mnens tid. I frhllande till stjrnorna , fullbordar mnen ett varv runt jorden p 27,32 dagar en sideristisk mnad. Mnen fullbordar en cykel av faser ( ett varv runt jorden i frhllande till solen) En synodisk mnad 29,53 dygn Mnen och tiden

    6. Fr att mnen skall hamna i linje med solen igen krvs att mnen snurrar lite mer n ett helt varv vilket ger att den synodiska mnaden eller mnmnad blir 29,53 dygn och den sideristiska 27,32 dygn. Detta r dock inte hela sanningen, ibland skiljer bde den synodiska och den sideristiska mnanden frn dessa vrden s mycket som upp till en halv dag. Detta p grund av att solens gravitation ibland accelererar eller bromsar hastigheten.Fr att mnen skall hamna i linje med solen igen krvs att mnen snurrar lite mer n ett helt varv vilket ger att den synodiska mnaden eller mnmnad blir 29,53 dygn och den sideristiska 27,32 dygn. Detta r dock inte hela sanningen, ibland skiljer bde den synodiska och den sideristiska mnanden frn dessa vrden s mycket som upp till en halv dag. Detta p grund av att solens gravitation ibland accelererar eller bromsar hastigheten.

    7. Mnens rotation gr att vi alltid bara ser en sida av mnen, bunden rotation. Man skulle kunna tro att anledningen till att vi bara kan se en sida av mnen r att den inte snurrar alls. S r dock inte fallet. Studera den vnstra bilden dr en av sidorna av mnen r bl och den andra rd. Om mnen inte roterade skulle vi d kunna se bde den rda och den bl. En invndning vore att man inte kan se den rda eftersom den hela tiden ligger i skugga, men om du sto p mnen skulle du kunna skicka ett ljusmeddelande till en kompis p jorden. I verkligheten kan du inte skicka ett meddelande frn bl sidan den hgra, se den hgra bilden, denna sida r alltid vnd frn jorden. Man skulle kunna tro att anledningen till att vi bara kan se en sida av mnen r att den inte snurrar alls. S r dock inte fallet. Studera den vnstra bilden dr en av sidorna av mnen r bl och den andra rd. Om mnen inte roterade skulle vi d kunna se bde den rda och den bl. En invndning vore att man inte kan se den rda eftersom den hela tiden ligger i skugga, men om du sto p mnen skulle du kunna skicka ett ljusmeddelande till en kompis p jorden. I verkligheten kan du inte skicka ett meddelande frn bl sidan den hgra, se den hgra bilden, denna sida r alltid vnd frn jorden.

    8. Frmrkelse sker endast d bde mnen och solen befinner sig i i linjen med noder. Ibland blir det s att solen, jorden och mnen ligger p samma linje, d kan vi f sol- eller mnfrmrkelse. De olika frmrkelserna uppstr d antingen jorden hamnar i mnskuggan (solfrmrkelse) eller mnen hamnar i jordskuggan (mnfrmrkelse). Detta kan dock endast intrffa d mnen passerar eller r i nrheten av nodlinjen (skrningslinjen) mellan mnens och jordens rotationsplan. Ibland blir det s att solen, jorden och mnen ligger p samma linje, d kan vi f sol- eller mnfrmrkelse. De olika frmrkelserna uppstr d antingen jorden hamnar i mnskuggan (solfrmrkelse) eller mnen hamnar i jordskuggan (mnfrmrkelse). Detta kan dock endast intrffa d mnen passerar eller r i nrheten av nodlinjen (skrningslinjen) mellan mnens och jordens rotationsplan.

    9. Mnens rotationsplan lutar 5 mot jordens rotationsplan. Om mnen inte ligger p nodlinjen innebr detta att mnskuggan hamnar under jorden nr mnen r mellan solen och jorden och att jordskuggan hamnar under mnen d mnen ligger bakom jorden. Fr att kunna frutsga nr en frmrkelse skall ske mst man knna till nodlinjens lge. Nodlinjen flyttar sig sakta vsterut p grund av solens och mnens gravitation.Mnens rotationsplan lutar 5 mot jordens rotationsplan. Om mnen inte ligger p nodlinjen innebr detta att mnskuggan hamnar under jorden nr mnen r mellan solen och jorden och att jordskuggan hamnar under mnen d mnen ligger bakom jorden. Fr att kunna frutsga nr en frmrkelse skall ske mst man knna till nodlinjens lge. Nodlinjen flyttar sig sakta vsterut p grund av solens och mnens gravitation.

    10. Mnfrmrkelse kan antingen vara total, partiell eller penumbral, beroende p hur solen mnen radar upp sig. Skuggor vilka som helst r inte lika mrka ver allt och man delar in skuggan i krnskugga ( umbra ) och halvskugga ( penumbra). Nr mnen passerar jordskuggans delar fr vi olika typer av mnfrmrkelser. Om mnen endast passerar halvskuggan fr vi penumbral mnfrmrkelse. Denna typ r vldigt svr att uppfatta. Om jorden passerar krnskuggan fr vi total mnfrmrkelse. Nr ngon av mnens delar passerar genom krnskuggan fr vi partiell mnfrmrkelse. Denna typ r ltt att se eftersom den ser ut som ngon av mnens faser.Skuggor vilka som helst r inte lika mrka ver allt och man delar in skuggan i krnskugga ( umbra ) och halvskugga ( penumbra). Nr mnen passerar jordskuggans delar fr vi olika typer av mnfrmrkelser. Om mnen endast passerar halvskuggan fr vi penumbral mnfrmrkelse. Denna typ r vldigt svr att uppfatta. Om jorden passerar krnskuggan fr vi total mnfrmrkelse. Nr ngon av mnens delar passerar genom krnskuggan fr vi partiell mnfrmrkelse. Denna typ r ltt att se eftersom den ser ut som ngon av mnens faser.

    11. Om du skulle st p mnen under en total mnfrmrkelse skulle solen skymmas av jorden. Trots detta skulle du se en del av solljuset som gr genom jordens atmosfr. Detta fr till fljd att mnen ns av en del ljus som gtt genom jordens atmosfr, detta ljus r till strsta delen rtt och mnen kommer att skina med ett svagt rtt sken. Du ser samma effekt d du tittar p solens upp- eller nedgng, ljuset blir rtt eftersom den bl delen av ljuset sprids mot alla smpartiklar i atmosfren mer n det rda.Om du skulle st p mnen under en total mnfrmrkelse skulle solen skymmas av jorden. Trots detta skulle du se en del av solljuset som gr genom jordens atmosfr. Detta fr till fljd att mnen ns av en del ljus som gtt genom jordens atmosfr, detta ljus r till strsta delen rtt och mnen kommer att skina med ett svagt rtt sken. Du ser samma effekt d du tittar p solens upp- eller nedgng, ljuset blir rtt eftersom den bl delen av ljuset sprids mot alla smpartiklar i atmosfren mer n det rda.

    12. I medeltal sker tv till tre mnfrmrkelser per r. Ungefr en tredjedel av alla r penumbrala, en tredjedel totala och en tredjedel partiella. I medeltal sker tv till tre mnfrmrkelser per r. Ungefr en tredjedel av alla r penumbrala, en tredjedel totala och en tredjedel partiella.

    13. Solfrmrkelse kan antingen vara total, partiell eller ringformig beroende p hur solen, jorden och mnen radar upp sig. Under en total solfrmrkelse nr spetsen p krnskuggan jorden och trffar ett smalt band p jordytan( frmrkelsespr ). Under denna mnfrmrkelse var skuggspetsen 105 km bred och passerade Engelska kanalen med en hastighet av 3000 km/h. Under en total solfrmrkelse nr spetsen p krnskuggan jorden och trffar ett smalt band p jordytan( frmrkelsespr ). Under denna mnfrmrkelse var skuggspetsen 105 km bred och passerade Engelska kanalen med en hastighet av 3000 km/h.

    14. Dessa foton r tagna med 5 min mellanrum och visar hur mnen allt mer rcker solskivan. Den mittersta bilden visar totaliteten, den tid d hela solskivan r tckt. Nr solskivan r tckt kan man se solens svagt lysande korona. Den senaste som vi hade i Stockholm var 1957. Tn totalitet varar sllan lngre n ca 5 min. Kom ihg att aldrig titta direkt mot solen under en frmrkelse.Dessa foton r tagna med 5 min mellanrum och visar hur mnen allt mer rcker solskivan. Den mittersta bilden visar totaliteten, den tid d hela solskivan r tckt. Nr solskivan r tckt kan man se solens svagt lysande korona. Den senaste som vi hade i Stockholm var 1957. Tn totalitet varar sllan lngre n ca 5 min. Kom ihg att aldrig titta direkt mot solen under en frmrkelse.

    15. Ringformig solfrmrkelse Ringformig solfrmrkelse innebr att mnen inte kan tcka hela skivan, jorden hamnar inte helt och hllet i mnskuggan. Detta kan intrffa nr mnen befinner sig som lngst frn jorden i sin bana, apogeum. Beroende p var mnen befinner sig i sin ovala bana s fr skuggan p marken olika breddRingformig solfrmrkelse innebr att mnen inte kan tcka hela skivan, jorden hamnar inte helt och hllet i mnskuggan. Detta kan intrffa nr mnen befinner sig som lngst frn jorden i sin bana, apogeum. Beroende p var mnen befinner sig i sin ovala bana s fr skuggan p marken olika bredd

    16. Denna tabell visar alla mnfrmrkelser mellan r 2004 och 2008. P engelska heter ringformig annular eclips.Denna tabell visar alla mnfrmrkelser mellan r 2004 och 2008. P engelska heter ringformig annular eclips.

    17. Kartan visar alla totala solfrmrkelser mellan 1997 och 2020. Kartan visar alla totala solfrmrkelser mellan 1997 och 2020.

    18. Ringformig solfrmrkelse.Ringformig solfrmrkelse.

    19. Saros intervall Antag att du fr se en total solfrmrkelse och vill berkna nr nsta intrffar hos dig. Fr att kunna berkna nr nsta solfrmrkelse skall ske mste man knna till flera faktorer. Eftersom solfrmrkelse bara kan ske vid nymne och nr den intrffar p nodlinjen ( se bild 9) och att det gr 29, 53 dygn tills nsta nymne, mste det allts g ett flertal synodiska mnader tills nsta tillflle. Tyvrr vrider sig ocks nodlinjen och det tar 346,6 dagar (ett solfrmrkelser) fr nodlinjen att n samma position. Det mste allts g ett visst antal synodiska mnader vilket skall ge samma anta dagar som ett visst antal solfrmrkelse r. Genom prvning fr du att 223 synodiska mnader r detsamma som 19 solfrmrkelser. 223 X 29,53 = 19 X 346,6=6585 dagar En mer exakt berkning ger 6585,3 dagar Saros intervall, 18 r och 11,3 dagar. Tyvrr rcker det inta att vnta denna tid eftersom jorden p grund av den extra tredjedelens dag hinner vrida sig ett tredjedels varv, allts 120 frn dig. Du mste allts vnta 54 r och 34 dagar tills det intrffar igen. Man har bevis fr at Babyloniska astronomer knde till Saros intervall, troligen berknat utifrn mnfrmrkelser istllet. Antag att du fr se en total solfrmrkelse och vill berkna nr nsta intrffar hos dig. Fr att kunna berkna nr nsta solfrmrkelse skall ske mste man knna till flera faktorer. Eftersom solfrmrkelse bara kan ske vid nymne och nr den intrffar p nodlinjen ( se bild 9) och att det gr 29, 53 dygn tills nsta nymne, mste det allts g ett flertal synodiska mnader tills nsta tillflle. Tyvrr vrider sig ocks nodlinjen och det tar 346,6 dagar (ett solfrmrkelser) fr nodlinjen att n samma position. Det mste allts g ett visst antal synodiska mnader vilket skall ge samma anta dagar som ett visst antal solfrmrkelse r. Genom prvning fr du att 223 synodiska mnader r detsamma som 19 solfrmrkelser. 223 X 29,53 = 19 X 346,6=6585 dagar En mer exakt berkning ger 6585,3 dagar Saros intervall, 18 r och 11,3 dagar. Tyvrr rcker det inta att vnta denna tid eftersom jorden p grund av den extra tredjedelens dag hinner vrida sig ett tredjedels varv, allts 120 frn dig. Du mste allts vnta 54 r och 34 dagar tills det intrffar igen. Man har bevis fr at Babyloniska astronomer knde till Saros intervall, troligen berknat utifrn mnfrmrkelser istllet.

    20. Antikens astronomer mtte jordensomkrets och frskte mta avstndet bde till solen och mnen. I Syene sken solen rakt ned i ett brunnshl under sommarsolstndet. I Alexandria, var skillnaden p solens lge 7? eller ungefr en femtiondel av jordens omkrets. Ungefr 200 f kr bestmde den grekiske astronomen Eratosthenes jordens omkrets till 50 x avstndet mellan Alexandria och Syene till 42000 km (verkligt mtt 40000 km) Eratosthenes visste att i hans hemstad Alexandria stod solen aldrig i zenit ngon gng under ret. Som hgst stod den 7 grader sder om zenit p midsommardagen, samtidigt visste han att samma dag stod solen rakt i zenit i Syene lngre sder ut. Med hjlp av detta antog han att som bilden visa ratt jorden var rund och ca 50 gnger avstndet mellan Alexandria och Syene. Omkretsen blev d 42000 km. Eratosthenes visste att i hans hemstad Alexandria stod solen aldrig i zenit ngon gng under ret. Som hgst stod den 7 grader sder om zenit p midsommardagen, samtidigt visste han att samma dag stod solen rakt i zenit i Syene lngre sder ut. Med hjlp av detta antog han att som bilden visa ratt jorden var rund och ca 50 gnger avstndet mellan Alexandria och Syene. Omkretsen blev d 42000 km.

    21. Aristarchus visste att mnen jorden och solen bildade en rtvinklig triangel nr mnens fas var halvmne i tilltagande och vxande. Med trigonometriska resonemang kunde han berkna de relativa lngderna fr sidorna i denna triangel och med hjlp av detta berkna Avstndet till Solen och Mnen. Aristarchus bestmde s tidigt som 280 f kr dessa samband, hans berkningar gav at solen ligger 20 gnger lngre bort n mnen, dagens visar att solen ligger 390 gnger lngre bort r mnen. Inte s noggrant kan tyckas men nd imponerande att man gjorde frsk att mta avstnd i solsystemet s tidigt. Aristarchus bestmde s tidigt som 280 f kr dessa samband, hans berkningar gav at solen ligger 20 gnger lngre bort n mnen, dagens visar att solen ligger 390 gnger lngre bort r mnen. Inte s noggrant kan tyckas men nd imponerande att man gjorde frsk att mta avstnd i solsystemet s tidigt.

    23. Nyckelord Apogeum ekliptikans plan frmrkelse frmrkelse spr nymne full mne nodlinje mnfrmrkelse mnens faser partiell mnfrmrkelse partial solfrmrkelse penumbra penumbral frmrkelse perigeum ringformig mnfrmrkelse Saros intervall sideristisk mnad solens korona solfrmrkelse bunden rotation synodisk mnad mne i nedan terminator totalitet total mnfrmrkelse total solfrmrkelse umbra tilltagande halvmne avtagande halvmne

More Related