Salut – en hälsosatsning för barn och unga

1. Salut – en hälsosatsning för barn och unga

2. Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning

3. Definition av hälsa Sjukdomsförebyggande – patogent perspektiv “Förebygga specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker.”

4. Salut-satsningen Hälsofrämjande – salutogent perspektiv “Stödja individens förmåga att hantera sitt liv.”

5. Landstingets verksamhetsplan 2004-2006 Närsjukvård och folktandvård uppmanasutveckla ett banbrytande samarbete.

6. 30 25 20 15 Fetma 10 Övervikt 5 Pojkar Flickor Övervikt & fetma 4-åringar i Västerbotten, 2003 % Hans K:son Blomquist, BHV-enheten, 2004

7. 25 Fetma Övervikt 20 15 10 5 0 1986 2001 Övervikt & fetma årskurs 0, 1 och 4 i Umeå % Petersen S et al. Acta Pædiatr 2003;92:848-853

8. Övervikt & fetma 1989-2003 • 11-13 år 10% övervikt & fetma 2003 11-13 år 16% övervikt & fetma • Becker W. Befolkningens kostvanor och näringsintag i Sverige 1989. • Livsmedelsverkets. Svenska barns matvanor 2003.

9. 15-åringars TV- och datavanor 15% resp 33% av pojkarna ser TV 4 timmar eller mer varje vardag resp helgdag 14% resp 30% av flickorna 22% resp 28% av pojkarna vid datorn 4 timmar eller mer varje vardag resp helgdag 18% resp 27% av flickorna Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006, Statens Folkhälsoinstitut

10. Tandhälsan hos 15-åringar Pojkar Flickor Medeltal kariesskadade tandytor 2002 2003 2004 2005 2002 2003 2004 2005 Folktandvården, Västerbottens läns landsting

11. Tidiga lagningar

12. Tänder drabbade av frätskador

13. liter 100 80 60 40 20 1960 1980 1990 2000 Konsumtion av läsk Livsmedelsverket, 2004.

14. Varför? • Vi äter fel, för oregelbundet och för mycket • Vi rör oss för lite • Tilltagande psykosocial ohälsa

15. Andel 15-åringar som trivs mycket bra med livet Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.

16. 30 Årskurs 6 Årskurs 8 25 Årskurs 9 20 15 10 5 Pojkar Flickor Psykosomatiska besvärkön och årskurs % Hagquist C. Socialstyrelsen, 2005.

17. Hälsobesvär bland ungdomar Varje dag eller flera dagar per vecka n=7250 Levnadsvaneundersökning i Umeå, 2005

18. Faktorer som påverkar barns och ungas hälsa Social isolering Skadliga miljöer Bristande inflytande Otillräcklig lagstiftning Sjukdom & skador Alkohol & droger Negativ media Våld & kränkningar Arbetslöshet Negativa marknadskrafter Osunda levnadsvanor Osäkra framtidsutsikter Fattigdom Fördomar 18 Modifierad från Skolhälsovården 1998, Socialstyrelsen.

19. Faktorer som påverkar barns och ungas hälsa Social isolering Skadliga miljöer Bristande inflytande Otillräcklig lagstiftning Sjukdom & skador MVC Socialtjänst BVC Folktandvård Familjecentral Alkohol & droger Negativ media Studieförbund Öppen förskola Församlingar Förskola Våld & kränkningar Föreningsliv Arbetslöshet Skola Familjerådgivning Negativa marknadskrafter Osunda levnadsvanor Osäkra framtidsutsikter Fattigdom Fördomar 19 Modifierad från Skolhälsovården 1998, Socialstyrelsen.

20. Nationella folkhälsomål Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Goda matvanor Trygg och säkersexualitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård Ökad fysisk aktivitet

21. Alla barn i Västerbotten – bästa möjliga hälsa • Stödja barnet och dess föräldrar • Samverkan • Trygga och goda uppväxtvillkor, ökad fysisk aktivitet & goda matvanor 21

22. Byske Lycksele Robertsfors Ersboda Pilotområden

23. Salut-satsningen Styrgrupp Processledning Vetenskapligt råd Målgrupper Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Modul II Modul I Resurs grupp Gravida 0-12 m 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år Utvecklings grupp

24. Arbetsplan Styrgrupp Processledning Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Modul II Modul I Gravida 0-12 m 1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år Resurs grupp Utvecklings grupp

25. Får jag lov?

26. Modul VI 13-15 år

27. Modul VI– 13-15 år Barnläkare BarntandläkareHälsoutvecklare Memeologer Barnmorska Rektorer Till exempel: Skolsköterskor Verksamhetschefer Tandhygienister Tandsköterskor Tandläkare Socialsekreterare Lärare Fritidsledare Elever Måltidspersonal Processledning & Resursgrupp Utvecklings- grupp

28. Vad gör vi nu? Någonting måste förändras!

29. Mer rörelse!

30. Bättre mat!

31. Tryggare uppväxt!

32. En möjlighet

33. Fysisk aktivitet - miniminivå Vuxna: 30 minuter daglig fysisk aktivitet på måttlig nivå Barn: 60 minuter daglig fysisk aktivitet WHO 1995 Räcker inte! 90 min krävs för att minska risker för framtida sjuklighetLancet 2006

35. Matvanor?

36. Frukostdax

37. Frukostvanor 1-2 av 10 äter frukost max 1 gång/vecka. COMPASS-studien, FHI, 2004

38. Konsekvens • trött • lättirriterad 30-40% • okoncentrerad av eleverna • lägre betyg • och… Dygnsrytm & skolarbete, G. Nordlund, Umeå Universitet, 2004

39. …dessutom… Ingen frukost = ingen lunch

40. Blodsockerhalt INSULIN Frukost Lunch 29

41. Lunchvanor De flesta äter lunch. Varje dag: 50% - 80%

42. Alla ska älska skolmaten Cecilia Torudd

43. Måltidsmiljö • kö • miljö • ljud • tid • sällskap • servering • valmöjligheter • presentation av maten

44. Riktlinjer Nya riktlinjer = utökade

45. Salladsbordet C-vitaminlistan Blomkål Broccoli Paprika Salladskål Vitkål Aplesin Kiwi Småcitrus Kh-/kostfiberlistan Bönor Potatissallad Linser Pastasallad Kikärtor Rissallad Morötter Couscoussallad P-nacka Bulgursallad Kålrot Majs Päron Rödbeta Kiwi Ärtor Äpple Gröna bönor Am.grönsaksblandning Dekoration Tomat Sallad Gurka Rädisa MINST 2 VALFRITT MINST 3

46. Goda onödigheter Ca 25% av totala energi- intaget får ungdomar från ”utrymmesmat”.Dvs; läsk, godis, chips, glass, kakor, mm.

47. Rekommendation • Max 10% från ”utrymmesmat”.

48. Flicka 11-14 år En vecka:

49. Pojke 11-14 år En vecka:

50. Valmöjligheter