Nyttokalkyl för FFFN-projektet Vilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen?

1. Nyttokalkyl för FFFN-projektetVilka ekonomiska effekter kan förväntas av FFFN-modellen? Den 1 april, 2008 Andreas Broryd Slutrapport

2. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

3. Bakgrund till uppdraget • Nacka Kommun har under en längre period varit drivande i att minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd • Drivkraften har varit att skapa Fler Friska Företagsamma Nackabor (FFFN) • Under senare delen av 2007 arbetade kommunen, i samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fram en modell för hur man skall kunna samverka i kommunen för at uppnå målet • En ny arbetsmodell är framtagen på hög nivå som är presenterad för ett antal aktörer • För att kunna fortsätta framåt, vill man nu göra en nyttokalkyl för att uppskatta ”värdet ” av den nya modellen Broryd & Lutz AB

4. Uppdragets syfte • Uppskatta de direkta ekonomiska konsekvenserna av den nya arbetsmodellen • Uppskatta de indirekta, dynamiska effekterna, av den nya arbetsmodellen • Input till finansiering av insatser • Att kunna visa på vinster för medborgarna i Nacka kommun Broryd & Lutz AB

5. ”Varje dag räknas” – mottot för det nya arbetssättet Försiktiga uppskattningar ger ca ca 40 Mkr i årlig reduktion av utbetalningar 830 Mkr i samlad årlig kostnad för samhället inom Nacka kommun, varav 711 Mkr i utbetalningar, 55 Mkr i admin. och 63 Mkr i insatser. 750 711 Mkr 40 40 Mkr FFFN-Torget Insats Arbetsmarknad 670 Mkr 500 Försörjd Självförsörjd 250 Utbet. Idag Besp-aring Utbet. I morgon Genom ett nytt arbetssätt där myndigheterna samarbetar vill få individer snabbare tillbaks till självförsörjning • Slutsatser: • Besparingar att hämta främst inom utbetalningar vilka representerar 86% av kostnaderna • Runt fem tusen individer har idag försörjning, vilket kostar ca 2,3 Mkr dagligen i Nacka* • Samarbete mellan myndigheterna (FFFN) ger möjlighet till besparingar runt 40 Mkr årligen vilket skulle få ca 280 personer till egenförsörjning* • ”Varje dag räknas” rekommenderas som ledord för det nya arbetssättet • Siffror från Landstinget saknas F-kassan F-kassan Af Af Kommun Kommun Broryd & Lutz AB * Räknat på en snittersättning på 12000 Innan skatt (40 000 000 /( 12000*12))

6. Och mer än dubbelt igen för samhället när en person går till självförsörjning Direkta effekter • Den mycket rudimentära beräkningen ger en skillnad på 16 000 kr månatligen per person från en månatlig kostnad för samhället på 7 000 kr till en intäkt på 7 200kr • Det ger alltså mer än dubbelt igen om en individ går från att vara försörjd till att bli självförsörjande • Baserat på att det nya arbetssätter kan få 280 individer till självförsörjning ger det, utöver minskade utbetalningar, en årlig ökning av intäkterna på 24** Mkr för samhället • En individs investerings-, konsumtions- och sparbeteende beror till stor del på tron om sin egen och samhällets framtida ekonomi • En individ som är självförsörjande har högre disponibel inkomst och ofta en bättre framtidstro om sin egen ekonomi • God framtidstro ökar konsumtions- och investeringsviljan, vilket i sin tur påverkar positivt på kommunens ekonomi eftersom uppskattningsvis 42 % av inkomsten konsumeras lokalt i kommunen* • Möjligheterna för företagande ökar när kommuninvånarna får en högre disponibel inkomst Dynamiska effekter Mer i plånboken Bättre framtidstro Ökad konsumtion Fler företag Broryd & Lutz AB * Uppskattning från SCB:s hushållsekonomi statistik ** 7 200 * 12 *280 = 24 Mkr

7. Kostnader per område och myndighet Vad gäller insatser finns mer att hämta! Arbetsförmedlingens centralt upphandlade kurser och insatser finansierade av Landstinget är två exempel. Kommentarer: *Uppskattat genom en uppdelning där Nacka står för 70% av totala kostnader och Värmdö för 30% ** 23 Mkr från vuxenutbildning, resterande från socialtjänsten *** Räknat på 650’ per Heltidstjänst, inklusive omkostnader Broryd & Lutz AB

8. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

9. Nyttokalkyl - För vem? • Nyttan skall skapas för medborgaren i Nacka kommun: • Nettomottagare skall få tillgång till snabbare och bättre insatser för att kunna återgå till självförsörjning • Nettobetalare får se sina inbetalade skattepengar användas effektivare Broryd & Lutz AB

10. Ökad effektivitet genom bättre kvalitet och högre produktivitet • Färre möten för individer i behov av stöd • Snabbare till insatser Fler friska företag-samma Kvalitet • Högre grad av samarbete • Kortare ledtider Effektivitet Produktivitet Den ökade effektiviteten minskar behovet av utbetalningar i systemen totalt sett Broryd & Lutz AB

11. Nyttokalkyl –vad för nytta? • Den nya arbetsmodellen inom Nacka kommun skall skapa nytta genom: • Ökad produktivitet genom att handläggningstider kortas • Ökad kvalitet genom att individer kommer snabbare till välriktade insatser • Sammanslaget skall det ge en ökad effektivitet i hela systemet där individer snabbare kan återgå till egenförsörjning Broryd & Lutz AB

12. Ökad produktivitet • Produktiviteten ökar främst genom ett närmare samarbete mellan parterna med kortare och snabbare beslutsvägar vilket medför: • En reduktion i antalet medarbetare totalt sett för att hantera de utvalda målgrupperna • En reduktion av övriga verksamhets kostnader i form av lokaler etc • En reduktion i av dagar som individer väntar på beslut från de tre systemen ger minskade utbetalningar Broryd & Lutz AB

13. Ökad kvalitet • Kvaliteten genom en bättre matchning mellan en individs behov av insatser och insatsmarknaden. Detta medför två huvudsakliga effekter: • Utgifterna ökar i ett tidigt skede av processen • Individen kommer snabbare tillbaks till självförsörjning Broryd & Lutz AB

14. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

15. Vilka komponenter i Nyttokalkylen • Utbetalningar • Sjukpenning + Rehab + Sjukersättning (SA) • Utbetalningar från Arbetsförmedlingen samt A-kassorna • Ekonomiskt bistånd • Insatser • Hur stora är insatserna från Kommunen, Af, F-kassan idag och hur kommer de se ut framöver • Administrationen • Vad kostar det idag och vad kommer det att kosta räknat i antal heltidstjänster och övriga kostnader Broryd & Lutz AB

16. Hur finner vi dessa komponenter Broryd & Lutz AB

17. Problematik • De olika myndigheterna har olika nyckeltal • Befintliga system och arbetssätt stödjer inte ett gemensamt angreppsätt • Svårt att uppskatta effekter av den nya modellen i dagsläget För att komma runt detta har vi jämfört Nacka med liknande kommuner Broryd & Lutz AB

18. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

19. Täby och Sollentuna har valts som jämförelsekommuner • Kommunerna är relativt lika, och bättre än Nacka i minst ett avseende • Täby har en något äldre population, vilket delvis förklarar den högre medianinkomsten Broryd & Lutz AB

20. Fördelning av försörjningstyper • Nacka har störst del ekonomiskt bistånd och arbetslöshetsersättningar men lägst sjukersättning. • Sjukpenningen har i Täby legat still mellan 06 och 07 medan Nacka och Sollentuna minskat Broryd & Lutz AB

21. Utveckling av utbetalningar (Mkr) • Alla kommuner har minskat sina utbetalningar kraftigt de senaste åren. Nacka mest med 18% mellan 05 och 07. • Arbetslöshetsersättningarna mest i Täby med hela 47 % sedan 2005. Nacka har reducerat med 41 %. • Sjukpenningen har minskat med 30 % i nacka mellan 05 och 06, vilket är betydligt mer än Täby och Sollentuna Broryd & Lutz AB

22. Nacka har minskat mest Broryd & Lutz AB

23. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

24. Ekonomiskt bistånd idag • Nacka kommun har valt ut fyra målgrupper för FFFN-projektet: Broryd & Lutz AB

25. Arbetslöshetsersättningar idag • Arbetsförmedlingen har valt ut fem målgrupper för FFFN-projektet: Broryd & Lutz AB

26. Sjukpenning, rehab och sjukersättningar idag • Försäkringskassan har ej valt ut någon specifik grupp för FFFN-projektet, men vill fokusera på de som är ”inne” i flera system: Broryd & Lutz AB

27. Utvecklingen av ohälsotalet • Täby har det lägsta Ohälsotalet (24,4) • Dock har Täby ett högre tal för sjukpenning (8,0) medan Sollentuna har lägst på 7,4 • Sollentuna har haft den klart högsta ökningen av sjukersättningar (21,3) • Nacka har utvecklats bäst från 2003 och frammåt Broryd & Lutz AB

28. Insatsmarknaden idag • Sammanställningen är ej fullt validerad • Arbetsförmedlingens siffror inbegriper tex ej det som handlas upp centralt • Från kommunen uppskattas ca 13 Mkr gå till insatser, men dessa går till alla försörjda, inte endast de fyra utvalda grupperna • Vuxenutbildningarna har en budet på ca 23 Mkr • Försäkringskassans siffror är uppskattningar baserat på en totalsiffra för Nacka-Värmdö Broryd & Lutz AB

29. Administrationen idag och framöver Med en snittkostnad på 650 000 kr per medarbetare kommer den nya verksamheten behöva en årlig budget på ca 24 Mkr Broryd & Lutz AB

30. Innehåll • Bakgrunden och syfte • Nyttokalkyl – för vem, och vad för nytta? • Vad ingår i kalkylen • Förslag på angreppssätt • Dagens kostnader • Möjliga besparingar • Dynamiska effekter • Nästa steg Broryd & Lutz AB

31. Hypoteser om möjliga reduktioner i utbetalningar Broryd & Lutz AB

32. Dubbelt igen för samhället Situation 1:Person med statligt stöd Situation 2:Person med egen inkomst • Inkomst på 10 000 kr / mån ger staten en motsvarande utgift. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %. • Samhällets samlade utgifter: 10 000 • Samhällets samlade intäkter: 3 000 • Nettoeffekt för samhället: -7 000 • Till detta kommer kostnader för insatser och administration • Inkomst på 12 000 kr / mån från privat aktör. Staten erhåller 33 % i arbetsgivar- avgifter. Kommunen beskattar inkomsten med 30 %. • Samhällets samlade utgifter: 0 • Samhällets samlade intäkter: 7 960 • Nettoeffekt för samhället: 7 960 Broryd & Lutz AB

33. Den totala effekten uppskattas till över 60 Mkr årligen Minskad konsumtion av sjukvård inom Landstinget Indirekta ”dynamiska” effekter Ökad konsumtion och investeringar av invånare i kommunen 20 Miljoner kronor Ökade intäkter i form av arbetsgivaravgifter och skatt 40 Direkta effekter Minskade utbetalningar till följd av högre grad av självförsörjning Uppskattad total årlig ekonomisk effekt av FFFN Broryd & Lutz AB

34. Med mer i plånboken ökar konsumtionen i kommunen Ca 42 % av den disponibla inkomsten kan förväntas spenderas i kommunen. Detta är mer än 70 000 kr / år och individ. Broryd & Lutz AB

35. Rekommenderad väg framåt • Input till check-systemet • Utred vidare insatserna • Landstinget • Arbetsförmedlingen Broryd & Lutz AB