Harmonisering av redovisning inom EU

1. Harmonisering av redovisning inom EU

2. Vad är harmonisering?? • Uppnå målsättningarna och fylla ut reglerna i EG-fördraget • Uppnå jämförbart rättsläge i medlemsstaterna • Sätter gränser för variationsnivån av MS lagstiftning • Inte standardisering

3. Olika former av harmonisering • Total harmonisering • Fakultativ harmonisering • Minimiharmonisering • Status quo-harmonisering

4. Skillnader i redovisning mellan MS beror bl.a. på • Legalistisk v. icke-legalistisk redovisnings-orientering • Bokslutens olika roll i olika MS • Bokslutens koppling till beskattning i en del MS

5. Fördelar med harmonisering av redovisning • Europeisk kapitalmarknad • Säkrande av finansiering utanför hemlandet • Skydd av investare/aktieägare • Underlätta etableringsfrihet • Inga konkurrensfördelar • Lägre redovisningskostnader • Enklare rapportering

6. Grund för harmonisering av redovisning • Varje beslut fattat av gemenskapens institutioner måste direkt eller indirekt grunda sig på en eller flera bestämmelser i fördragen • Harmonisering av redovisning utgör del av harmonisering av bolagsrätt som i sin tur kan grundas på flera artiklar i EG-fördraget • Fjärde och sjunde direktivet om årsbokslut resp. Koncernbokslut tagits på basis av art. 54(3)(g)

7. Art. 54(3)(g) “ I den utsträckning som det är nödvändigt samordna de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i art. 58 andra stycket avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen” • Art. 58 “Bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaterna.” • Juridiska personer ges samma rättigheter som fysiska personer att utöva näringsverksamhet i MS, d.v.s. företagen skall ges fri etableringsrätt i vilken medlemsstat som helst • samma skydd för alla aktieägare inom EU

8. Verktyg för harmonisering • Förordningar • Direktiv • Används vid harmonisering av bolagsrätt och redovisning p.g.a. att målet enbart är jämförbar redovisningsinformation • Tvingande för MS att implementera, även om formen och metoden för implementering valfri

9. Fjärde DirektivetSkyldigheten att upprätta årsbokslut och verksamhetsberättelse • Antogs 25.7.1978 (78/660/EEG) • Skulle införas i MS senast 31.1.1982, men t.ex. Italien först 1991 • Minimiföreskrifter • Tillämpas på offentliga och privata aktiebolag samt personbolag • Undantag för små och medelstora bolag • Innehåller alternativ för MS och för bolag

10. Innehåller regler om: • Resultat- och balansräkningens uppställning • Värderingsregler • Noterna • Verksamhetsberättelsen • Offentlighet och revision

11. Sjunde DirektivetKoncernredovisning • Antogs 13.6.1983 (83/349/EEG) • Kräver konsolidering för alla dotterföretag i koncerner av en viss storlek • Ingen specifik definition av koncern, utan istället specificeras ett antal villkor för upprättande av koncernbokslut, vilka utgörs av förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag

12. Innehåller regler om: • Skyldighet att upprätta bokslut • Undantag från skyldighet att upprätta bokslut • Undantag från skyldighet att konsolidera dotterföretag • Konsolideringsprinciper • Goodwill

13. Implementering i Finland • Finland med i EES 1992: • 1993 förnyad bokföringslag och bokföringsförordning • Fortfarande skillnader mellan finsk lagstiftning och direktiven • Finland med EU 1995 • Ny bokföringslag och -förordning 31.12.1997

14. Harmoniseringsresultat • Skillnaderna minskat mellan bokslut i olika MS • Förbättring av finansiella rapporteringens kvalitet, särskilt koncernbokslut • Mer tillgänglig finansiell redovisnings- Information • Noterade bolag kan använda samma bokslut på alla börsmarknader inom unionen

15. Problem/kritik • Långsam utveckling • Olösta frågor om bl.A. Leasing, pensioner, valutamässiga poster o.S.V. • Olika tolkningspraxis om bl.A. Avskrivning, och goodwill • Alternativ • > Boksluten fortfarande olika i MS • Fortfarande olika redovisningstraditioner/rättskultur i MS • US GAAP och IAS

16. Ny utveckling • 1990 konferens om bokslutsharmoniseringens framtid • resultat: upprättande av ett redovisningsforum • utbyte av information • rådge kommissionen i frågor som inte behandlats i direktiven • vägledning om vilken inställning som skall tas i den internationella harmoniseringsdebatten

17. 1995 ny redovisningsstrategi målsättning: 1) lättare tillgång för europeiska företag till internationella kapitalmarknader 2) förbättrad jämförbarhet av konsoliderade bokslut • samarbete med IASC för att utveckla en uppsättning standards för konsoliderade bokslut IASC är ett privat organ som upprättar IAS: • inte tvingande • tillämpas ändå ofta av multinationella företag

18. åtgärder: 1) jämförelse mellan IAS och direktiven • Kan företag som upprättar sitt bokslut enligt nationella lagstiftning på samma gång följa IAS? • red.direktiven innehåller minimikrav medan IAS innehåller mer specifik och detaljerad vägledning • få skillnader mellan direktiven och IAS • enligt senaste undersökning 1999 enbart skillnad ifråga om undantag av dotterbolag från koncernredovisning • problem p.g.a. alternativen i direktiven och IAS

19. 2) Riktlinjer för tolkning av direktiven • kommissionen klargjort betydelsen av ett antal bestämmelser i direktiven Revidering av redovisingsdirektiven • höja gränserna för små och medelstora företag så att allt fler mindre bolag kan undantas en del krav i redovisnings- direktiven

20. kommissionen överväger olika alternativ • dra tillbaka red.direktiven och lämna finansiell rapportering till marknadskrafterna • upphäva direktiven och kräva att alla företag rapporterar enligt IAS • utesluta globala företag från direktivens tilämpning • ändra direktiven • organ för upprättande av europeiska redovisningsstandards • överenskommelse med USA om ömsesidigt erkännande

21. Aktörer inom redovisningsområdet 1) Rådgivande redovisningsforumet • upprättades 1991 • medlemmar: bl.a. nationella standardsättande organ, europeiska organisationer bestående av dom som använder och upprättar bokslut, den europeiska organisationen för revisorer • uppgift: reglerar inte själv utan rådger kommissionen i tekniska lösningar på problem som inte behandlats i red.direktiven • resultat: enbart definierat problemen och satt ut alternativa lösningar och dess rapporter har ingen auktoritativ status

22. Europas revisorsförbund (FEE) • består av revisions- och bokföringsföreningar från europeiska länder • målsättning: arbeta mot förbättring och harmonisering av redovisningspraxis genom att undersöka skillnader mellan länder och bidra till att de avskaffas • enbart rådgivande organ för kommissionen • vill främja harmonisering på frivillig basis hellre än via lagstiftning

23. Kontaktkommittén • upprättande av kommittén föreskrivs i fjärde och sjunde direktivet • står under kommissionens överinseende • består av representanter för MS och kommissionen • uppgift: underlätta enhetlig tillämpning av red.direktiven genom att ta upp praktiska frågor som uppstår vid tillämpningen av direktiven samt rådge kommissionen om nödvändiga tillägg eller ändringar till direktiven • utförde jämförelsen mellan red.direktiven och IAS • undersöker fortsättningsvis IAS och de utkast till standards som IASC publicerar

24. Financial services policy group första möte januari 1999 • målsättning: försäkra väl fungerande inre marknad • rådger kommissionen om nya initiativ och anpassning eller förenkling av existerande bestämmelser för optimal funktion av europeisk finansiell marknad • uppgift inom redovisning: upprätthålla förenlighet mellan EU:s ramverk för finansiell rapportering och IAS samt undersöka när rapporterings-alternativen i direktiven är olämpliga för vidare harmonisering

25. Framtid • tillåta tillämpning av IAS ? • ändring av direktiven ?