1 / 34

KONJUNKTURINSTITUTET

KONJUNKTURINSTITUTET. 27 augusti 2014. Konjunkturläget , augusti 2014. Jesper Hansson. Sammanfattning. Återhämtningen i ekonomin dröjer Trög export Bostadsbyggandet ökar starkt Påfallande stark sysselsättning i förhållande till den ekonomiska tillväxten

kenyon-turner
Télécharger la présentation

KONJUNKTURINSTITUTET

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. KONJUNKTURINSTITUTET 27 augusti 2014 Konjunkturläget, augusti 2014 Jesper Hansson

  2. Sammanfattning • Återhämtningen i ekonomin dröjer • Trög export • Bostadsbyggandet ökar starkt • Påfallande stark sysselsättning i förhållande till den ekonomiska tillväxten • Riksbankens sänkning av reporäntan bidrar till högre inflation närmare målet • Finanspolitiken stramas åt efter valet

  3. 2013 2014 2015 BNP 1,6 (1,6) 1,8 (2,2) 3,1 (3,0) Arbetslöshet1 8,0 (8,0) 7,9(8,1) 7,6 (7,7) KPIF 0,9(0,9) 0,6(0,5) 1,5 (1,3) Reporänta2 0,75(0,75) 0,25(0,50) 0,50(0,75) Offentligtfinansiellt sparande3 -1,2 (-1,2) -2,2 (-2,1) -1,3(-1,2) Prognosen i sammandrag(juni 2014 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1Procentavarbetskraften2 Vid årets slut 3 Procentav BNP

  4. Fördjupningar • Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i Sverige • Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar prognosarbetet • Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010 • Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad • Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och utbildning

  5. Tillväxten i OECD ökar igen efter svackan första halvåret, men risk för svagare utveckling Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

  6. Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin i USA, euroområdet och Storbritannien Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

  7. Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Storbritannien Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade månadsvärden

  8. Svag tillväxt första halvåret även i Sverige Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

  9. Fortsatt svag efterfrågan på svensk export Total export, miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden

  10. Utvecklingen i omvärlden talar för högre export Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

  11. Exportorderingång i industrin stiger enligt Konjunkturbarometern Nettotal, säsongsrensade månads- respektive kvartalsvärden

  12. Exportorderingång började öka i vintras enligt barometern, men inte enligt SCB:s statistik Årlig procentuell förändring, 3-månaders glidande medel-värde respektive nettotal, säsongsrensade månadsvärden

  13. Bostadsbyggandet ökar kraftigt Antal påbörjade lägenheter

  14. Men fortfarande på en historiskt sett ganska låg nivå Antal färdigställda lägenheter i flerfamiljs- och småhus

  15. Skattesänkningar och låg inflation har givit hushållen stark inkomstutveckling – konsumtionen viktig drivkraft i återhämtningen Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst

  16. Ännu starkare konsumtion i närtid möjlig, men dämpat stämningsläge bland hushållen nu Hushållens konfidensindikator, index medelvärde=100, månadsvärden

  17. Sysselsättningen ökar jämförelsevis mycket och arbetslöshet är på väg att vända ner Procentuell förändring respektive procent, säsongsrensade kvartalsvärden

  18. Bekräftas av företagens anställningsplaner enligt barometern Nettotal, säsongsrensade månadsvärden

  19. Långtidsarbetslösheten har stigit efter finanskrisen, men inte så mycket som man kunde befara Procent av arbetskraften, 16-64 år, säsongsrensade kvartalsvärden

  20. Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa faller svagt trots oförändrad total arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av alla arbetslösa, säsongsrensade kvartalsvärden, 16-64 år

  21. Sysselsatta och sysselsättningsgrad Miljoner respektive procent av befolkningen 15–74 år, säsongsrensade kvartalsvärden

  22. Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU Andel sysselsatta i procent av befolkningen, 20–64 år, säsongsrensade kvartalsvärden

  23. Snart 4 år med inflation under målet Konsumentpriser, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden

  24. Perioden med exceptionellt låg prisökningstakt sannolikt redan över Procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden, 3 månaders glidande medelvärde Anm.: Livsmedel väger 13 procent och tjänster 28 procent i KPI.

  25. Gradvis högre pris- och löneökningstakt när konjunkturläget förstärks Procentuell förändring

  26. Lågt resursutnyttjande både i OECD och Sverige BNP-gap, procent av potentiell BNP

  27. Fed och Bank of England börjar höja styrräntan 2015 –ECB avvaktar till 2017 Procent, dagsvärden

  28. Oförändrad reporänta till slutet av 2015 Procent, dags- respektive kvartalsvärden

  29. Förutsättningar för finanspolitiken framöver • Det makroekonomiska huvudscenariot • Konjunkturläget förbättras fr.o.m. 2015 och blir balanserat 2017 • Ökad sysselsättning och stigande reallöner • Expansiv finanspolitik sedan finanskrisen • Konjunkturjusterat sparande -1,2 procent av potentiell BNP i år, långt under överskottsmålet på 1 procent • Har mildrat konjunkturnedgången, men kräver åtstramning när konjunkturen stärks • Demografiska försörjningsbördan har vänt upp • Skapar mindre automatisk budgetförstärkning än under perioden fram till 2005

  30. Konjunkturinstitutets beräkningsmetod • Antaganden: • Makroekonomisk utveckling (potentiell BNP) → skatteintäkter • Överskottsmålet ligger fast • Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänster och ersättningsgrad i sociala transfereringar (bibehållet offentligt åtagande) => Skatteförändringar som krävs för att få kalkylen att gå ihop • Med oförändrade regler i finanspolitiken ökar sparandet (automatisk budgetförstärkning), men det saknas 58 mdkr 2018 för att nå överskottsmålet • Budgetutrymmet är minus 58 mdkr • Ett bibehållet åtagande innebär 53 mdkr utgiftsökningar för staten 2018 • Skattehöjningar i staten på 58+53=111 mdkr 2018 • Dessutom höjer kommunerna skatten så att totala skatter höjs med 120 mdkr 2018

  31. Åtstramande finanspolitik väntar efter valet Finansiellt sparande och konjunkturjusterat sparande i offentlig sektor, procent av BNP respektive potentiell BNP

  32. Stramare finanspolitik är naturligt vid konjunkturuppgång Procent av potentiell BNP

  33. I scenariot höjs skattekvoten 2018 till ungefär samma nivå som 2009-2010 Skatteintäkter, procent av BNP

  34. 2013 2014 2015 BNP 1,6 (1,6) 1,8 (2,2) 3,1 (3,0) Arbetslöshet1 8,0 (8,0) 7,9(8,1) 7,6 (7,7) KPIF 0,9(0,9) 0,6(0,5) 1,5 (1,3) Reporänta2 0,75(0,75) 0,25(0,50) 0,50(0,75) Offentligtfinansiellt sparande3 -1,2 (-1,2) -2,2 (-2,1) -1,3(-1,2) Prognosen i sammandrag(juni 2014 inom parentes) Årlig procentuell förändring respektive procent 1Procentavarbetskraften2 Vid årets slut 3 Procentav BNP

More Related