Ta upp oron Bakgrundsmaterial

1. Ta upp oronBakgrundsmaterial Utbildarutbildning Kristiansand 2011 Tom Arnkil, Eivor Österlund, Gunda Öman, Anna Kock Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

2. TUMREGLER när du vill ta upp din oro till diskussion • Red ut för dig själv vad du oroar dig för och tänk uppriktigt igenom vad du behöver vårdnadshavarens hjälp till när det gäller att stöda barnet. • Tänk igenom vad som fungerar och vad som är bra i din kontakt med barnet Tumregler

3. Fundera på hur du skall framföra både de goda sidorna och det bekymmer du har på ett sådant sätt att det inte blir uppfattat som klander eller beskyllningar. • Försök förutse (antecipera) vad som händer om du gör såsom planerat - hur kommer dina ord att tas emot av motparten? Tumregler

4. 5. Genom att göra ett tankeexperiment, och kanske tänka högt inför en arbetskamrat, kan du hitta ett sätt att framföra saken, som öppnar vägen till en fortsatt dialog. 6. Gör förändringar i ditt sätt att framföra saken, om ditt tankeexperiment ger dig negativa känslor - känslor av att ni inte får till stånd en dialog eller att ni inte ens på längre sikt kan fortsätta dialogen. Tumregler

5. När du tycker att du har hittat ett sätt som är konstruktivt och hänsynsfullt, ta upp din oro och samtala om den vid lämpligt tillfälle och på lämplig plats. 8. Var flexibel: här är det fråga om en dialog i direkt kontakt - undvik att genomföra det du tänkt göra mekaniskt. Anpassa dig till situationen. Tumregler

6. Tänk efteråt igenom det som hände: gick det så som du hade förutsagt och tänkt dig? Vad lärde du dig? Hur försäkrar du dig om att dialogen och samarbetet fortsätter? Tumregler

7. Minns framför allt att du ber om hjälp av vårdnadshavaren för att din oro skall bli mindre. • För att någonting skall bli annorlunda för barnet är det viktigast att man kommer vidare på ett bra sätt Tumregler

8. Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla • Det är fråga om att jag är bekymrad över frågor kring ett barns utveckling eller ett barns resurser att klara av sina svårigheter. Jag är också orolig för om min egen yrkeskunskap och mina egna resurser är tillräckliga Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

9. Det kan vara en intuitiv känsla - den baserar sig på kunskap/fakta, erfarenheter, känslor, ansvar/skyldighet. Känslan lever i min växelverkan med barnet och familjen. Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

10. Mitt bekymmer/min oro är en subjektiv känsla. Det är också fråga om mina egna möjligheter att hjälpa och stöda. Jag ser det ur min egen synvinkel: • Vad gör mig bekymrad/orolig i växelverkan med barnet/familjen? • Vad kan jag göra? Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

11. I mitt arbete behöver jag inte/bör jag inte ställa diagnos. Min uppgift är att ta upp bekymret/oron till diskussion och att erbjuda stöd i någon form. Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

12. Då jag vill ta upp min oro och samtala om den skall jag tänka efter: • Hur ofta är jag orolig/bekymrad? • Hur stark är känslan? • Är känslan så stark att jag känner mig förpliktigad att vidta åtgärder? Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

13. Min känsla av oro/bekymmer är också knuten till mig själv som yrkesmänniska: • Räcker mina resurser, min yrkeskunskap? • Behöver jag hjälp av annat slags yrkeskunnighet? Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

14. För att bedöma situationen kan jag använda mig av schemat över bekymmerszoner. Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

15. Tydlig och konkret beskrivning • Då jag tar upp min oro till diskussion är det viktigt att jag beskriver situationer och handlingar så tydligt och konkret som möjligt. Det jag ser med mina ögon, hör med mina öron. Konkret beskrivning

16. Om mitt bekymmer är ett rastlöst barn t.ex. så här: ... barnet sitter inte på sin plats vid maten, utan cirkulerar omkring i rummet och pratar med de andra barnen ... barnet yrar runt vid påklädningen ... barnet orkar inte lyssna ens på en kort saga Konkret beskrivning

17. ... barnet koncentrerar sig inte på en lek utan vandrar omkring ... barnet stör andras lek genom att knuffas, stöka till, söndra ... sitter inte still ens en kort stund ... lyssnar inte till en instruktion vid lek- och rörelsestunder, gör som han/hon själv vill Konkret beskrivning

18. Om mitt bekymmer gäller föräldrars ansvar t.ex. så här ... barnet får somna på golvet eller i soffan, då han/hon inte vill gå och lägga sig ... får godis/leksak varje gång man går till butiken ... använder blöjor (3-åring) för att han/hon inte vill gå på pottan ... äter inte vanlig husmanskost hemma, endast pizza och dylik mat Konkret beskrivning

19. När du beskriver konkret • blir det lättare för föräldrar att bilda sig en uppfattning om vad det är som bekymrar dig • klargör du för dig själv vilka olika delar problemet består av - vilka åtgärder som kan vara till hjälp i vardagsrutinerna. • kan det bli lättare att hitta stöd - om problemet är alltför abstrakt kan det kännas svårt, övermäktigt att ingripa Konkret beskrivning

20. Att observera eller tolka ett beteende • Observation av beteende: Det som du kan ta en bild av med kamera, banda. Det du kan se och höra. • Tolkning, stämpel: Det du tror att händer inuti den andra. Din bedömning av hurudan den andra är. Konkret beskrivning

21. Konkret beskrivning

22. Vad hindrar dig från att intervenera i tid? Varför är de så svårt att ta upp oron och samtala om den? Vad hindrar dig från att intervenera i tid?

23. Varför svårt att ta upp oron? • Sakens natur (våld etc) • Man vill vara säker på sin sak (objektiv kunskap) • Klientens status • Familjens reaktioner • Svårt att hitta en bra tid/bra situation • Kontakten till klienten är dålig Jag har ett bekymmer - en subjektiv känsla

24. Man är rädd för att arbetsmängden skall öka • Man känner sig osäker. Man tycker man inte är kompetent nog. • Släktskap • Ens egen inställning till saken som arbetstagare • Kulturskillnader Vad hindrar mig från att intervenera i tid

25. Lagom annorlundaTankar kring isomorfi Lagom annorlunda

26. Lagom annorlunda

27. Bibehållen kontakt - en förutsättning för det psykosociala samarbetet • Vi förstår varandra för väl, identifiering - bägge parter uppför sig enligt samma mönster • Alltför annorlunda - kontakten kan brytas • Fortsätta på samma sätt - kontakten bibehålls, men ingen förändring sker • Hur bibehålla kontakten men ocksåstöda förändring? Vad skulle vara lagom annorlunda i växelverkan eller i sättet att handla? Lagom annorlunda

28. Att reflektera över: Hur har jag handlat tills nu? Vad vore att fortsätta på samma sätt? • Tankeexperiment: Vad vore lagom annorlunda? • Försök förutse: Vad skulle vara följden - vad skulle förändras - vad skulle uppfattas som stöd? • Pröva på: försök med både stöd och kontroll - utvärdera: uppfattas stödet som stöd? Lagom annorlunda

29. Stöd - Kontroll • Inte motsatta utan parallella. • Man försöker på något sätt få till stånd en förändring. • Det finns kontrollerande element i all kommunikation. Stöd - Kontroll

30. Stöd - Kontroll • När man ger stöd innebär det att man upprätthåller pågående processer för att därigenom antingen åstadkomma en förändring eller förhindra en inte önskvärd förändring • Kontroll innebär att man sätter gränser för en pågående process för att därigenom förändra en inte önskvärd situation eller för att åstadkomma en önskvärd förändring Stöd - Kontroll