1 / 24

Rutiner vid insats p olycksplats v g

lalo
Télécharger la présentation

Rutiner vid insats p olycksplats v g

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Rutiner vid insats p olycksplats vg -Ett samverkansprojekt mellan RddSam F, Landstinget F-ln, Polismyndigheten F-ln samt Vgverket

    3. Bakgrund Varfr har denna rutin tagits fram kade trafikflden p vgarna Hgre hastigheter Ingen hnsyn tas vid olyckor Intrffade incidenter under pgende rddningsinsats bde lokalt och regionalt. Samordning bde inom lnet och mellan olika aktrer vid arbete p vg Gruppen Fredrik Bjrnberg Rtj Vgd Kjell-ke Romfors Rtj Jkpg Niclas Sjblom Rtj Vmo Melwin Strmberg Landst. Jkp Dan Johansson Landst. Vmo Jonas Lindell Polisen Lars Kildn Vgverket Sren Carlsson Vgverket

    4. Mlsttning Skapa samsyn p hur vi samverkar vid olyckor p vg. Besluta om gemensamma rutiner fr hur vi skapar en sker olycksplats/arbetsplats p vra vgar. Ta fram gemensamma uppstllningsrutiner fr de olika vgtyper som finns.

    5. Ansvar -Samverkan Fr att n ett framgngsrikt resultat r det av strsta vikt att man har ett ttt samarbete mellan alla aktrer p skadeplatsen. Samverkan mellan aktrerna leder till effektiva insatser. Nedan beskrivs de huvudsakliga ansvarsomrden fr olika aktrer, det r dock viktigt att ppeka att en parallellitet i ansvar och lagstiftning finns under hela insatsen. Rddningsledare, sjukvrdsledare samt polisinsatschef tar alltid kontakt med varandra och stmmer av inriktningsbeslut samt hur vi kan stdja varandra.

    6. Ansvar -Rddningstjnsten Rddningstjnsten har ansvaret vid det akuta rddningslget Vid det akuta rddningslget ser Rddningstjnsten till att olycksomrdet r avstngt. Rddningsledaren har enlig Lagen om skydd mot olyckor (LSO) rtt att helt eller delvis stnga av vgen i det akuta rddningslget. Drfr meddelar rddningsledaren SOS Alarm nr vgen stngs av. SOS Alarm informerar i sin tur Trafikledningscentralen (TLC). Rddningsledaren ansvarar fr att samordning av arbetsmiljn sker under rddningsinsatsen.

    7. Ansvar -Ambulansverksamheten Ambulansverksamheten har det medicinska ansvaret Vid det akuta rddningslget har ambulansverksamheten det medicinska och strategiska ledningsansvaret fr sjukvrden. Sjukvrdsledaren r sjukvrdens ansvarige och samverkar med vriga ledningsenheter. Den medicinskt ansvarige ansvarar fr patienters medicinska omhndertagande. vriga medicinska behov (personal, resurser) begrs fram av sjukvrdsledaren p uppdrag av den medicinskt ansvarige.

    8. Ansvar -Polisen Polisen har ansvaret fr trafikdirigering och utredning av olycksorsak Om det vntas bli lngre avstngningstider ska Polisen i samrd med Vgverket leda om trafiken. Vid en olycka mste Polisen utreda orsaken. Det gr Polisen i frsta hand p plats innan det eventuella brgningsarbetet brjar. Med std av Polislagen (PL) r det Polisens uppgift att med hnsyn till trafikintensitet, vglag, vderlek, typ av fordon, typ av last och tid p dygnet avgra nr brgningsarbetet kan starta. Beslutet om nr brgning skall genomfras br tas i samrd med rddningstjnsten, vgverket, brgare samt vriga inblandade aktrer med hnsyn till ovan nmnda faktorer. Detta fr att minimera framkomlighetsproblem och olycksrisker p omledningsvgar. Polisen har huvudansvaret fr trafikdirigering vid en olycksplats, Rddningstjnsten kan stdja polisen med trafikdirigeringen med std av trafikfrordningen 1998:1276 2 kap 3.

    9. Ansvar -Vgverket Vid lngre avstngningstider rekommenderar Vgverkets driftentreprenrer omledningsvgar och ansvarar fr att skyltar kommer upp. De lagar ven skador p vgarna, stolpar, vajrar samt stngsel efter olyckan. Om Miljmyndigheten krver sanering kan de begra hjlp av driftentreprenren. Trafikledningscentralen (TLC) ansvarar fr att informationen gr ut till media och allmnheten. Myndigheten Vgverket har tjnsteman i beredskap (TIB) och driftledare tillgngliga dygnet runt som ns via TLC. Vid mer omfattande hndelser skall dessa kontaktas. Obs: Svevia som tidigare hette Vgverket produktion r en av flera driftentreprenrer och ej en del av myndigheten Vgverket.

    10. Telefonnummer till TLC Specifika prioriterade nummer till trafiklednings-centralen (TLC) finns fr de olika aktrerna. Rddningstjnsten 036-19 65 10 Polisen 036-19 65 07 SOS 036-19 65 02

    11. Ansvar -Restvrdesledare Restvrdesledare frn Frskringsbranschens Restvrdesrddning fretrder berrda frskringsgivare. Restvrdesledaren har mandat att samordna exempelvis omlastning av gods efter en transportolycka. Restvrdesledaren har kontakt med bland annat frskringsgivaren, karen och bde avsndaren och mottagaren av godset. Vid skador p miljn, exempelvis oljeutslpp, kan specialiserade miljrestvrdesledare hjlpa till vid saneringen. Ett sdant uppdrag innebr allt frn att akut sanera olycksplatsen till att terstlla miljn nr olycksplatsen r rjd.

    12. Nomenklatur

    13. Utrustningsniv

    14. Skadeplatsorganisation Het zon 5m nrmast det skadedrabbade fordonet, i denna zon (rd markering) skall all personal bra hjlm och glasgon. Endast personal som har en aktiv uppgift befinner sig i zonen. Varm zon 10m runt det skadedrabbade fordonet (gul markering), i zonen finns personal, verktyg och vrig utrustning som inte anvnds fr tillfllet. Kall zon Yttre avsprrning och plats fr fordonsuppstllning.

    15. Skadeplatsorganisation -roller

    16. Skerhetsanvisningar -urval All personal som arbetar p en vg skall ha varselkldsel enligt EN 471 klass 2. gonkontakt med medtrafikanterna r A och O. Man ska aldrig arbeta med ryggen mot trafiken. Under det initiala skedet av en rddningsinsats p en vg br hel avstngning av trafiken ske. Detta fr att kunna skapa sig en uppfattning om lget innan trafik eventuellt leds frbi olycksplatsen. Nr losstagning/urtagning av skadade sker samt nr ambulanser lastas br trafiken stngas av helt. Nr blixtpuckar samt olyckstlt placeras ut br buffertfordon placeras som ett skydd fr att sedan kras runt framfr det utplacerade varningsmaterialet. Personal som bemannar buffertfordon br efter genomfrd skyltning flytta sig till en sker plats. Ett exempel r lngt ut i sidoomrdet. De skall dessutom ha kontinuerlig uppsikt ver ankommande trafik. Beakta den mycket stora risken fr olyckor vid avslutande av insats/ inplockande av varningsmaterial. Larma ut Vgverkets TMA-fordon via TLC om prognosen fr insatsen r mer n 1-2 timmar. Skerhetsmarginalen vid brgning/vinschning r tv (2) gnger vajerns lngd. En vajer som lossnar utgr en mycket stor risk drfr gller detta avstnd. Skerhetsman r ansvarig fr att avstnden fljs. Skerhetsrisken vid nedtagning av vajer p 2+1-vg varierar frn fall till fall. Risken beror p vajerns spnning och lngd och hur vgen r utformad (rakstrcka/kurva). En vajer som lossnar utgr en mycket stor risk. Skerhetsman r ansvarig fr skerheten.

    17. Uppstllningsrutiner fr olika vgtyper

    18. Motorvg K1 Uppstllningsprincipen bygger p att skapa en chikan som fr ned hastigheten p de frbipasserande. Frsta varning med olyckstlt skall vara minst 150 m innan chikanen. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan frsta buffertfordon s att en viss vjningsmn finns. ppningen i chikanen skall vara liten fr att snka hastigheterna. Buffertfordon placeras lite ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen dr de initialt gr strst nytta. Viktigt att vgrenen blockeras. Blixtpuckar/bloss placeras lngs med hela olycksplatsen. Fartdmpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sjlva olyckplatsen skyddas av rddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framfr olyckan.

    19. Motorvg K2 Uppstllningsprincipen bygger p att skapa en chikan som fr ned hastigheten p de frbipasserande. Frsta varning med olyckstlt skall vara minst 150 m innan chikanen. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan frsta buffertfordon s att en viss vjningsmn finns. ppningen i chikanen skall vara liten fr att snka hastigheterna. Buffertfordon placeras lite ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen dr de initialt gr strst nytta. Viktigt att vgrenen blockeras. Blixtpuckar/bloss placeras lngs med hela olycksplatsen. Fartdmpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sjlva olyckplatsen skyddas av rddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framfr olyckan.

    20. Helt avstngd motorvg Frsta varning med olyckstlt skall vara minst 150 m innan blixtpuckar. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan frsta buffertfordon s att en viss vjningsmn finns. Viktigt att vgrenen blockeras. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen dr de initialt gr strst nytta. Sjlva olyckplatsen skyddas av rddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig framfr olyckan. Frbered fr ppning av K1 alternativt K2

    21. 2+1-vg Det skickas alltid rddningsstyrkor frn bda hllen fr att skerstlla att ngon av dem kommer fram.. Frsta varning med olyckstlt skall vara minst 150 m innan buffertfordon. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan frsta buffertfordon s att en viss vjningsmn finns. Buffertfordon placeras lite ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen dr de initialt gr strst nytta. Blixtpuckar/bloss placeras lngs med hela olycksplatsen. Fartdmpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sjlva olyckplatsen skyddas av rddningsenheten samt FIP/IL. Ambulansen placerar sig bakom FIP/IL.

    22. Dubbelriktad vg Frsta varning med olyckstlt skall vara minst 150 m innan buffertfordonet samt 100-150 m bortanfr FIP/IL p andra hllet. Blixtpuckar/bloss placeras ca 50 m innan frsta buffertfordon s att en viss vjningsmn finns. Buffertfordon placeras lite ver mittstrecken. Polisen placerar sig framme vid olycksplatsen dr de initialt gr strst nytta. Blixtpuckar/bloss placeras lngs med hela olycksplatsen. Fartdmpare placeras framme vid olyckplatsen, denna ger stor fartminskningseffekt. Sjlva olyckplatsen skyddas av rddningsenheten FIP/IL placeras lngst fram som skydd fr trafiken i andra krriktningen. Ambulansen placerar sig mellan olyckan och FIP/IL.

    23. Uppfljning Rutinen skall fljas upp och vid behov revideras hsten 2010. Viktigt att synpunkter p rutinen meddelas till projektgruppen.

    24. Frgor?

More Related