1 / 14

G r forskningen n gon skillnad

Magnus Tideman H

latona
Télécharger la présentation

G r forskningen n gon skillnad

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Gr forskningen ngon skillnad? - En forskares erfarenheter av reaktioner p en ovntad srskolekning Tack fr inbjudan att frelsa hr idag om en frga som engagerat mig i mer n 10 r En kort personlig presentation: Socionom, fil dr och docent. Verksam p Hgskolan i Halmstad. Projektledare kommunaliseringen i brjan av 1990-talet Forskningsintresserad av reformens konsekvenser fr barn, unga och vuxna med utvecklingsstrning I samband med uppfljning av kommunaliseringens effekter sttte jag p det fenomen som r denna frmiddags utgngspunkt: den ovntade srskolekningenTack fr inbjudan att frelsa hr idag om en frga som engagerat mig i mer n 10 r En kort personlig presentation: Socionom, fil dr och docent. Verksam p Hgskolan i Halmstad. Projektledare kommunaliseringen i brjan av 1990-talet Forskningsintresserad av reformens konsekvenser fr barn, unga och vuxna med utvecklingsstrning I samband med uppfljning av kommunaliseringens effekter sttte jag p det fenomen som r denna frmiddags utgngspunkt: den ovntade srskolekningen

    2. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Ny handikappideologi 1970-talet Normaliseringsprincipen rtt till likvrdiga levnadsvillkor Integreringsprincipen leva tillsammans med andra En mycket kort och summerisk bakgrund kan utg frn den nya handikappideologi som p allvar tog form p 1970 talet Principen om normalisering formuleras och fr genomslag i tnkande och politiska dokument Kompletteras av principen om integreringEn mycket kort och summerisk bakgrund kan utg frn den nya handikappideologi som p allvar tog form p 1970 talet Principen om normalisering formuleras och fr genomslag i tnkande och politiska dokument Kompletteras av principen om integrering

    3. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad En skola fr alla uttryckt i Salamancadeklarationen alla barn, nr helst s r mjligt, skall undervisas tillsammans, oberoende av eventuella svrig-heter eller inbrdes svrigheter eller inbrdes skillnader. Att snda barn till srskilda skolor eller att sammanfra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola p varaktig basis br vara en undantags- lsning. Den nya handikappideologin sammanfattas i brjan p 1980-talet i Ett samhlle fr alla och p utbildningens omrde blir En skola fr alla mlet att strva mot. Jag skulle kunna hlla p hela frmiddagen och visa citat frn olika internationella och nationella styrdokument som handlar om en skola fr alla. Ett enda exempel r Salamanca deklarationen som Sverige stllt sig bakom ls upp Ambitionen med skola fr alla inbegriper allts ven barn och unga med utvecklingsstrning eller autism. P 1980 tillstts en srskolekommitt som utreder frgan om srskolans framtid. Srskolan som ska te emot elever som pga utvecklingsstrning inte bedms kunna n upp till grundskolans ml och som d drevs i landstingens regiDen nya handikappideologin sammanfattas i brjan p 1980-talet i Ett samhlle fr alla och p utbildningens omrde blir En skola fr alla mlet att strva mot. Jag skulle kunna hlla p hela frmiddagen och visa citat frn olika internationella och nationella styrdokument som handlar om en skola fr alla. Ett enda exempel r Salamanca deklarationen som Sverige stllt sig bakom ls upp Ambitionen med skola fr alla inbegriper allts ven barn och unga med utvecklingsstrning eller autism. P 1980 tillstts en srskolekommitt som utreder frgan om srskolans framtid. Srskolan som ska te emot elever som pga utvecklingsstrning inte bedms kunna n upp till grundskolans ml och som d drevs i landstingens regi

    4. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Kommunaliseringen Huvudmannaskapet ett hinder Frvntan om minskat elevantal i srskolan och steg mot en skola fr alla Fler i srskolan istllet fr frre + 106 % i obligatoriska och + 79 % frivilliga srskolan under en tolvrs-period Srskolekommittn identifierar huvudmannaskapet som ett hinder fr att frverkliga iderna om normalisering, integrering och en skola fr lla Av tradition och som ett arv frn en tid d utvecklingsstrning sgs som en slags kronisk sjukdom har landstingen varit ansvariga fr srskolan. Nu fresls ett kommunalt huvudmannaskap fr srskolan (vilket genomfrs frn 1991 tom 1995) och i samband med det diskuteras srskolans utveckling Alla r d verens om att kommunaliseringen kommer att innebra ett minskat elevantal, ett steg p vgen mot en skola fr alla. Enda riktiga diskussionen handlar om hur snabbt srskolan ska reduceras, ska det ta 5, 10 eller 15 r innan alla elever med lindrig utvecklingsstrning tillhr den vanliga grundskolan och kvar i srskolan kommer bara de mest gravt funktionshindrade eleverna att finnas. Istllet fr frre visar det sig fler, och inte bara en och annan utan en kraftig kning. + 106 % p 12 r i den obligatoriska srskolan + 79 % i gymnasiesrskolan Frn 1968 till 1990 i princip samma andel av det totala elevantalet i srskolan, under 90-talet steg frn 0,6% till drygt 1,4 % I princip i alla kommuner men med stora lokala variationer. Gteborg tex betydligt mer n genomsnittet + 148 %, rebro minskade under samma period (en 8-rs period) med 4 %. Denna variation har Karin Wahlstrm p Skolverket nyligen presenterat en analys av. Detta vckte mitt forskningsintresse: varfr kar elevantalet i srskolan? Varfr blir det en kning istllet fr en minskning, tvrtemot det som alla frvntar sig? Mitt intresse fokuserade p orsaker och konsekvenser av srskolekningen. Genomfrde studier baserade p statistik frn kommuner och intervjuer med frldrar till en del av de nya srskoleeleverna, de som var individuellt integrerade. Resulterade i en mngfald av orsaker som jag bara helt kort ska nmna ngot om.Srskolekommittn identifierar huvudmannaskapet som ett hinder fr att frverkliga iderna om normalisering, integrering och en skola fr lla Av tradition och som ett arv frn en tid d utvecklingsstrning sgs som en slags kronisk sjukdom har landstingen varit ansvariga fr srskolan. Nu fresls ett kommunalt huvudmannaskap fr srskolan (vilket genomfrs frn 1991 tom 1995) och i samband med det diskuteras srskolans utveckling Alla r d verens om att kommunaliseringen kommer att innebra ett minskat elevantal, ett steg p vgen mot en skola fr alla. Enda riktiga diskussionen handlar om hur snabbt srskolan ska reduceras, ska det ta 5, 10 eller 15 r innan alla elever med lindrig utvecklingsstrning tillhr den vanliga grundskolan och kvar i srskolan kommer bara de mest gravt funktionshindrade eleverna att finnas. Istllet fr frre visar det sig fler, och inte bara en och annan utan en kraftig kning. + 106 % p 12 r i den obligatoriska srskolan + 79 % i gymnasiesrskolan Frn 1968 till 1990 i princip samma andel av det totala elevantalet i srskolan, under 90-talet steg frn 0,6% till drygt 1,4 % I princip i alla kommuner men med stora lokala variationer. Gteborg tex betydligt mer n genomsnittet + 148 %, rebro minskade under samma period (en 8-rs period) med 4 %. Denna variation har Karin Wahlstrm p Skolverket nyligen presenterat en analys av. Detta vckte mitt forskningsintresse: varfr kar elevantalet i srskolan? Varfr blir det en kning istllet fr en minskning, tvrtemot det som alla frvntar sig? Mitt intresse fokuserade p orsaker och konsekvenser av srskolekningen. Genomfrde studier baserade p statistik frn kommuner och intervjuer med frldrar till en del av de nya srskoleeleverna, de som var individuellt integrerade. Resulterade i en mngfald av orsaker som jag bara helt kort ska nmna ngot om.

    5. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Mngfald av orsaker Mer teoretiskt inriktad skola Nytt betygssystem Individualiserad pedagogik Resultatenhets-tnkande Bristande utredningar kad tillgnglighet Bttre diagnostik Annan etnisk bakgrund? Skolledare som gatekeepers Kategorisering fr resurser Grundskolans nedskrningar Denna frelsning ska inte handla om srskolekningen som sdan och dess orsaker och konsekvenser men jag vill peka p att det naturligtvis r en mngfald av orsaker. Sammanstllning av empiriskt grundade och analytiskt grundande orsaksfaktorer Kort om varje punkt.. I min analys blir den viktigaste faktorn den sista dvs ekonomiska skl fr vilket mycket talar som tex att det visade sig vara mycket vanligt att elever som gtt i grundskolan och haft specialpedagogiska std fick detta minskat eller borttaget i samband med nedskrningarna och sedan via inskrivningen i srskolan som sk individuellt integrerade elever fick tillbaks samma std som haft tidigare men nu betalt av en annan av kommunen resultatenheter (srskolan) I detta sammanhng ocks peka p en av de minst diskuterade men p sitt stt en av de mest upprrande konsekvensen av srskolekningen. Fler elever i srskolan men inte mer resurser. Fler som ska dela p lika mycket pengar, drabbar de mest funktionshindrade och de som har allra svrast att fra sin egen talan i form av minska lrartthet, strre grupper etcDenna frelsning ska inte handla om srskolekningen som sdan och dess orsaker och konsekvenser men jag vill peka p att det naturligtvis r en mngfald av orsaker. Sammanstllning av empiriskt grundade och analytiskt grundande orsaksfaktorer Kort om varje punkt.. I min analys blir den viktigaste faktorn den sista dvs ekonomiska skl fr vilket mycket talar som tex att det visade sig vara mycket vanligt att elever som gtt i grundskolan och haft specialpedagogiska std fick detta minskat eller borttaget i samband med nedskrningarna och sedan via inskrivningen i srskolan som sk individuellt integrerade elever fick tillbaks samma std som haft tidigare men nu betalt av en annan av kommunen resultatenheter (srskolan) I detta sammanhng ocks peka p en av de minst diskuterade men p sitt stt en av de mest upprrande konsekvensen av srskolekningen. Fler elever i srskolan men inte mer resurser. Fler som ska dela p lika mycket pengar, drabbar de mest funktionshindrade och de som har allra svrast att fra sin egen talan i form av minska lrartthet, strre grupper etc

    6. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Reaktioner p kningen som sdan och analysen av mjliga orsaker DN-debatt = medial uppmrksamhet Huvudsakligen starkt motstnd: - Det sker ingen ptaglig kning - Om det kar s handlar det inte om annat n att det finns fler elever som tillhr srskolans personkrets Obekvm forskning Uppmrksammade kningen i rapport om kommunaliseringens frsta r och genom en artikel p DN-debatt. DN-artikeln ledde till massmedial uppmrksamhet med Rapport och Aktuelltinslag, debatt med dvarande skolministern i TV-soffa, medverkan i flera P1-program etc. Ofta journalistiskt hrt polariserade diskussioner dr det var svrt att f utrymme fr mer nyanserade och komplexa orsaks- och konsekvensanalyser. Mtte ett starkt motstnd mot svl att det verkligen skedde en kning som mot varje frsk till att frst eller diskutera varfr det kade. De som vidgick att de fanns en kning argumenterade fr att i s fall hade en naturlig frklaring i att gruppen som tillhr srskolan kat i omfattning. Det var dock mycket svrt att hitta std fr att kningen hngde samman med att andelen elever med utvecklingsstrning hade kat. Jag mtte enstaka politiker, forskare, skolpersonal och frldrar som gav std och var beredda att diskutera men fr de flesta berrda var detta ngot obekvmt och vckte motstnd. Mest motstnd mtte jag p hemmaplan bland skolpolitiker och tjnstemn. Dremot blev jag inbjuden att prata om det p andra hll i landet. Uppmrksammade kningen i rapport om kommunaliseringens frsta r och genom en artikel p DN-debatt. DN-artikeln ledde till massmedial uppmrksamhet med Rapport och Aktuelltinslag, debatt med dvarande skolministern i TV-soffa, medverkan i flera P1-program etc. Ofta journalistiskt hrt polariserade diskussioner dr det var svrt att f utrymme fr mer nyanserade och komplexa orsaks- och konsekvensanalyser. Mtte ett starkt motstnd mot svl att det verkligen skedde en kning som mot varje frsk till att frst eller diskutera varfr det kade. De som vidgick att de fanns en kning argumenterade fr att i s fall hade en naturlig frklaring i att gruppen som tillhr srskolan kat i omfattning. Det var dock mycket svrt att hitta std fr att kningen hngde samman med att andelen elever med utvecklingsstrning hade kat. Jag mtte enstaka politiker, forskare, skolpersonal och frldrar som gav std och var beredda att diskutera men fr de flesta berrda var detta ngot obekvmt och vckte motstnd. Mest motstnd mtte jag p hemmaplan bland skolpolitiker och tjnstemn. Dremot blev jag inbjuden att prata om det p andra hll i landet.

    7. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Knslig frga fr flera Srskolans existens Grundskolans behov av sortering Skolledare som hvdar noggrann prvning Srskolan hittar sina elever Undvika debatt om elever i skolsvrigheter Splittrad handikapprrelse Smutskastning av srskolan Fr mig var det en verraskning att srskolekningen visade sig vara en s knslig frga bde politiskt och fr verksamheten. Jag mtte t ex srskolepersonal som sg hot mot srskolans existens i den diskussion som fanns om srskolans avskaffande som egen skolform och som vlkomnade kningen men som inte ville diskutera orsaker. Jag mtte lrare i grundskolan som tyckte det var utmrkt att svaga elever frsvann till srskolan. De hrde inte hemma i grundskolan och var svra att undervisa. Jag mtte skolledare som frsvarade sina beslut om srskoleinskrivning och att besluten alltid vara noggrant underbyggda trots att en orsaksfrklaring handlade om att det saknas bra beslutsunderlag i form av ofullstndiga utredningar eller inga alls. Jag mtte representanter fr medicin och psykologi som tyckte att det var frmtet att verhuvudtaget ifrgastta eller fr andra att diskutera deras bedmningar, men framfrallt att det var pseudodebatt eftersom det inte kunde vara annat n bra att tillhra srskolan och att srskolan ntligen brjade hitta de elever den alltid skulle haft. Jag mtte kommunala politiker som vrjde sig fr en debatt om elever i skolsvrigheter eftersom det var ltt att bli betraktad som ngon som vill de svaga illa om man motstter sig diagnoser, kategoriseringar eller srskilda lsningar som srskolan. Och jag mtte en splittrad handikapporganisation (FUB) dr debatten om srskolans framtid var knslig dr det bde fanns fresprkare fr en utkad srskola och fr de som ville avskaffa srskolan. Fr en del framfrallt frldrar till srskolelever var debatten ovlkommen eftersom den ansgs smutskasta srskolan genom att srskoletillhrighet ifrgasattesFr mig var det en verraskning att srskolekningen visade sig vara en s knslig frga bde politiskt och fr verksamheten. Jag mtte t ex srskolepersonal som sg hot mot srskolans existens i den diskussion som fanns om srskolans avskaffande som egen skolform och som vlkomnade kningen men som inte ville diskutera orsaker. Jag mtte lrare i grundskolan som tyckte det var utmrkt att svaga elever frsvann till srskolan. De hrde inte hemma i grundskolan och var svra att undervisa. Jag mtte skolledare som frsvarade sina beslut om srskoleinskrivning och att besluten alltid vara noggrant underbyggda trots att en orsaksfrklaring handlade om att det saknas bra beslutsunderlag i form av ofullstndiga utredningar eller inga alls. Jag mtte representanter fr medicin och psykologi som tyckte att det var frmtet att verhuvudtaget ifrgastta eller fr andra att diskutera deras bedmningar, men framfrallt att det var pseudodebatt eftersom det inte kunde vara annat n bra att tillhra srskolan och att srskolan ntligen brjade hitta de elever den alltid skulle haft. Jag mtte kommunala politiker som vrjde sig fr en debatt om elever i skolsvrigheter eftersom det var ltt att bli betraktad som ngon som vill de svaga illa om man motstter sig diagnoser, kategoriseringar eller srskilda lsningar som srskolan. Och jag mtte en splittrad handikapporganisation (FUB) dr debatten om srskolans framtid var knslig dr det bde fanns fresprkare fr en utkad srskola och fr de som ville avskaffa srskolan. Fr en del framfrallt frldrar till srskolelever var debatten ovlkommen eftersom den ansgs smutskasta srskolan genom att srskoletillhrighet ifrgasattes

    8. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Men ocks Frldrar, lrare och skolledare som instmde och vlkomnade debatten Erfarenheter av kad sortering i skolan Val utan realistiska alternativ Elever som inte hrde hemma i srskolan

    9. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Ambivalens.. Vlvilja och medknsla Frakt fr svaghet Som forskare r det, enligt mitt stt att se det, mitt ansvar att frska ta reda p, dokumentera och analysera, rapportera (och d inte bara till den akademiska vrlden). Srskilt gller detta nr det hnder saker som gr p tvrs med det som alla frvntar sig och med de politiska ambitionerna r den kritiskt granskande forskningen viktig. Jag kunde inte, nr jag frst presenterade och diskuterade srskolekningen, frutse hur mycket ifrgasttande och motstnd jag skulle mta men inte heller hur mnga enskilda frldrar och lrare och skolledare som genom ren visat uppskattning genom 100-tals brev och telefonsamtal. Den press motstndet och ifrgasttandet innebar bde sporre och svrigheter. Fortsatte att intressera mig fr frgan ny studie. Intervjuade frldrar till en del av de nya srskoleeleverna, de som var sk individuellt integrerade. Det resulterade i ny rapport och nya artiklar. Ett huvudresultat var att frldrarna motvilligt gtt med (frivilligt) p srskoleinskrivning eftersom det inte fanns alternativ. Problematiken tydliggjorde att det inte frsta hand handlade om srskolan utan om grundskolans bristande frmga pga framfrallt bristande resurser. Ny massmedial uppmrksamhet (tidningar, TV, radio) och terigen en kombination av misstnksamhet/ifrgasttande och inslag av uppskattning och std. Efter ngra r kom andra studier (bla Skolverkets) som i stort (men inte fullt ut!) bekrftade min analys. D frst upplevde jag ett visst mtt av erknnande av att frgan var riktigt viktig och att mina resultat/analyser var tillrckligt trovrdiga fr att serist diskuteras. Ett stt att se p de starka knslor som utan tvekan ett ifrgasttande av srskolekningen vckte r att koppla det till att frgor om funktionshinder vcker vr ambivalens. ena sidan finns vlvilja och medknsla andra sidan vrt djupt rotade historiskt och kulturellt betingade frakt fr svaghet (Ofstad). Ambivalens tar sig uttryck i att vi vill ge hjlp och std till de som vi uppfattar som svaga och utsatta grupper men vi hyser samtidigt ett avstndstagande eftersom funktionshinder/handikapp, och d srskilt intellektuella sdana i vr kultur, r ngot onskat som innebr att vi vljer segregerade lsningar fr den hjlpen. Detta med vr ambivalens kan ocks kopplas till olika synstt p handikapp. Som forskare r det, enligt mitt stt att se det, mitt ansvar att frska ta reda p, dokumentera och analysera, rapportera (och d inte bara till den akademiska vrlden). Srskilt gller detta nr det hnder saker som gr p tvrs med det som alla frvntar sig och med de politiska ambitionerna r den kritiskt granskande forskningen viktig. Jag kunde inte, nr jag frst presenterade och diskuterade srskolekningen, frutse hur mycket ifrgasttande och motstnd jag skulle mta men inte heller hur mnga enskilda frldrar och lrare och skolledare som genom ren visat uppskattning genom 100-tals brev och telefonsamtal. Den press motstndet och ifrgasttandet innebar bde sporre och svrigheter. Fortsatte att intressera mig fr frgan ny studie. Intervjuade frldrar till en del av de nya srskoleeleverna, de som var sk individuellt integrerade. Det resulterade i ny rapport och nya artiklar. Ett huvudresultat var att frldrarna motvilligt gtt med (frivilligt) p srskoleinskrivning eftersom det inte fanns alternativ. Problematiken tydliggjorde att det inte frsta hand handlade om srskolan utan om grundskolans bristande frmga pga framfrallt bristande resurser. Ny massmedial uppmrksamhet (tidningar, TV, radio) och terigen en kombination av misstnksamhet/ifrgasttande och inslag av uppskattning och std. Efter ngra r kom andra studier (bla Skolverkets) som i stort (men inte fullt ut!) bekrftade min analys. D frst upplevde jag ett visst mtt av erknnande av att frgan var riktigt viktig och att mina resultat/analyser var tillrckligt trovrdiga fr att serist diskuteras. Ett stt att se p de starka knslor som utan tvekan ett ifrgasttande av srskolekningen vckte r att koppla det till att frgor om funktionshinder vcker vr ambivalens. ena sidan finns vlvilja och medknsla andra sidan vrt djupt rotade historiskt och kulturellt betingade frakt fr svaghet (Ofstad). Ambivalens tar sig uttryck i att vi vill ge hjlp och std till de som vi uppfattar som svaga och utsatta grupper men vi hyser samtidigt ett avstndstagande eftersom funktionshinder/handikapp, och d srskilt intellektuella sdana i vr kultur, r ngot onskat som innebr att vi vljer segregerade lsningar fr den hjlpen. Detta med vr ambivalens kan ocks kopplas till olika synstt p handikapp.

    10. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Synstt p handikapp Medicinsk/individuell modell Diagnos behandling normal funktion Social modell Samhllets frtryck skapar handikapp Relativ modell Handikapp skapas i mtet mellan en individ med funktionsnedsttning och en icke-anpassad omgivning/milj Kort om olika grundlggande synstt p handikapp. 3 olika synstt som frekommer parallellt De barn som brjar grundskolan p vanligt stt blir genom mottagandet i srskolan en del av det som vi i vardagligt tal benmner gruppen handikappade. Genom tillhrighet till srskolans personkrets rknas de drmed i statistiken som handikappade/funktionshindrade . Det finns olika stt att se p vad handikapp r och hur det definieras och uppstr. I huvudsak kan det sgas frekomma tre alternativa synstt eller modeller p handikapp. Den frstnmnda modellen tar sin utgngspunkt i den enskilda individen och jmfr den enskilde med det normalt frvntade. Den enskilde som inte kan uppn det normala, t ex i frga om intellektuella eller fysiska prestationer, betraktas som handikappad. Nr ngon avviker frn normaliteten ses det som en sjukdom, vilken krver diagnos och behandling. Den medicinska modellen riktar uppmrksamheten mot den enskildes tillkortakommanden och de insatser och service som kan kompensera individuella brister, den enskilde ska gras s normal som mjligt. Handikapp ses i detta perspektiv frmst som en individuell egenskap. Knner igen sjukdomstnkandet, ngon r sjuk, ska diagnosticeras, behandlas fr att bli frisk. Den sociala modellen ndrar perspektivet frn den enskilde till samhllet. I denna modell r det samhllet som frtrycker och exkluderar mnniskor med svrigheter eller funktionshinder. Utgngspunkten r att det i samhllet alltid finns individer med olika frutsttningar och frmgor men att samhllet inte tar hnsyn till mnniskors olikheter. Det r genom omgivningens fysiska och attitydmssiga milj som barrirer skapas s att personer med funktionshinder inte fr mjlighet att delta i samhllslivet p samma stt som andra. Handikapp r i detta perspektiv inget individuellt fenomen utan ngot samhllet skapar. Utifrn dessa synstt p handikapp kan man analysera beskriva orsakerna till den kade inskrivningen i srskolan. Srskoleinskrivningen r ett uttryck fr att ett enskilt barn inte klarar de normala kraven i skolan. Inskrivningen i srskolan blir en naturlig fljd av bristande individuella egenskaper och frmgor. Inskrivningen i srskolan r ett uttryck fr skolsystemets bristande resurser och bristande frmga att kunna ge alla elever med behov av std den hjlp de behver. Det miljrelaterade handikappbegreppet kan ses som en ytterligare modell fr syn p handikapp och positionerar sig som jag ser det mellan de individbaserade och de samhllsskapade synstten. Handikapp ses d som ett relativt fenomen dr det r i mtet mellan den enskilde och omgivningen som handikapp kan uppst. Individens frmga eller brist p frmga till fljd av funktionshinder kan i relation till de miljkrav som individen stlls infr leda till handikapp. Detta innebr att den omgivande miljn (fysiskt, socialt och psykologiskt) avgr om en person i en viss situation r handikappad eller inte. Samma funktionsnedsttning kan i en annan milj/situation vara icke-handikappande. Hrigenom flyttas handikappet frn att bara avse den enskilda individen eller att bara lasta samhllet till att betona relationen individ samhlle. Det miljrelativa handikappbegreppet versatt till den hr aktuella frgan innebr att det handlar om barn och unga som har ngon form av intellektuell funktionsnedsttning och som mter en miljn i form av att grundskolan som inte r anpassade efter dessa elevers behov, d blir allts relationen mellan den enskilde och skolan ngot som skapar handikapp. Grundskolan klarar inte att ge alla elever tillrcklig hjlp utan srskolan mste kopplas in fr att resurser ska frigras. Jag menar att tillgngen p resurser i form av kompetens, personal och pengar r i grunden avgrande fr hur mnga elever som sorteras frn grundskolan till srskolan. Det tillsammans med faktorer som teoretisk inriktning etc pekar tydligt p att frklaringar inte bara kan skas hos individen. Handikappet konstrueras av individens frmga i relation till de krav som skolan stller, vilka i sin tur r avhngiga av vilka resurser skolan har. Med bristande resurser blir individens svrigheter tydligare och de individuella faktorerna och frklaringsmodellerna till skolproblemen tenderar att tillta. Olika stt att organisera undervisningen. Bara fr att man r fler personal s betyder ju inte det att man har ett inkluderande undervisningsstt. Individuell syn (kategorisk) tolkar kningen som att srskolan (ntligen) brjar hitta alla de elever den borde hittat tidigare (slutsatsen r att vi gr rtt - vi behver inte ndra p ngot) Mer relativt synstt stller krav p frndring av miljn/skolan (och inte i frsta hand av srskolan utan av den vanliga skolan). Ur ett relativt perspektiv sker man frst kningen utifrn ett bredare perspektiv dr ven de frutsttningar som erbjuds utgr en viktig frklaring Hjer blicken frn individens svrigheter till samspelet mellan individ och milj.Kort om olika grundlggande synstt p handikapp. 3 olika synstt som frekommer parallellt De barn som brjar grundskolan p vanligt stt blir genom mottagandet i srskolan en del av det som vi i vardagligt tal benmner gruppen handikappade. Genom tillhrighet till srskolans personkrets rknas de drmed i statistiken som handikappade/funktionshindrade . Det finns olika stt att se p vad handikapp r och hur det definieras och uppstr. I huvudsak kan det sgas frekomma tre alternativa synstt eller modeller p handikapp. Den frstnmnda modellen tar sin utgngspunkt i den enskilda individen och jmfr den enskilde med det normalt frvntade. Den enskilde som inte kan uppn det normala, t ex i frga om intellektuella eller fysiska prestationer, betraktas som handikappad. Nr ngon avviker frn normaliteten ses det som en sjukdom, vilken krver diagnos och behandling. Den medicinska modellen riktar uppmrksamheten mot den enskildes tillkortakommanden och de insatser och service som kan kompensera individuella brister, den enskilde ska gras s normal som mjligt. Handikapp ses i detta perspektiv frmst som en individuell egenskap. Knner igen sjukdomstnkandet, ngon r sjuk, ska diagnosticeras, behandlas fr att bli frisk. Den sociala modellen ndrar perspektivet frn den enskilde till samhllet. I denna modell r det samhllet som frtrycker och exkluderar mnniskor med svrigheter eller funktionshinder. Utgngspunkten r att det i samhllet alltid finns individer med olika frutsttningar och frmgor men att samhllet inte tar hnsyn till mnniskors olikheter. Det r genom omgivningens fysiska och attitydmssiga milj som barrirer skapas s att personer med funktionshinder inte fr mjlighet att delta i samhllslivet p samma stt som andra. Handikapp r i detta perspektiv inget individuellt fenomen utan ngot samhllet skapar. Utifrn dessa synstt p handikapp kan man analysera beskriva orsakerna till den kade inskrivningen i srskolan. Srskoleinskrivningen r ett uttryck fr att ett enskilt barn inte klarar de normala kraven i skolan. Inskrivningen i srskolan blir en naturlig fljd av bristande individuella egenskaper och frmgor. Inskrivningen i srskolan r ett uttryck fr skolsystemets bristande resurser och bristande frmga att kunna ge alla elever med behov av std den hjlp de behver. Det miljrelaterade handikappbegreppet kan ses som en ytterligare modell fr syn p handikapp och positionerar sig som jag ser det mellan de individbaserade och de samhllsskapade synstten. Handikapp ses d som ett relativt fenomen dr det r i mtet mellan den enskilde och omgivningen som handikapp kan uppst. Individens frmga eller brist p frmga till fljd av funktionshinder kan i relation till de miljkrav som individen stlls infr leda till handikapp. Detta innebr att den omgivande miljn (fysiskt, socialt och psykologiskt) avgr om en person i en viss situation r handikappad eller inte. Samma funktionsnedsttning kan i en annan milj/situation vara icke-handikappande. Hrigenom flyttas handikappet frn att bara avse den enskilda individen eller att bara lasta samhllet till att betona relationen individ samhlle. Det miljrelativa handikappbegreppet versatt till den hr aktuella frgan innebr att det handlar om barn och unga som har ngon form av intellektuell funktionsnedsttning och som mter en miljn i form av att grundskolan som inte r anpassade efter dessa elevers behov, d blir allts relationen mellan den enskilde och skolan ngot som skapar handikapp. Grundskolan klarar inte att ge alla elever tillrcklig hjlp utan srskolan mste kopplas in fr att resurser ska frigras. Jag menar att tillgngen p resurser i form av kompetens, personal och pengar r i grunden avgrande fr hur mnga elever som sorteras frn grundskolan till srskolan. Det tillsammans med faktorer som teoretisk inriktning etc pekar tydligt p att frklaringar inte bara kan skas hos individen. Handikappet konstrueras av individens frmga i relation till de krav som skolan stller, vilka i sin tur r avhngiga av vilka resurser skolan har. Med bristande resurser blir individens svrigheter tydligare och de individuella faktorerna och frklaringsmodellerna till skolproblemen tenderar att tillta. Olika stt att organisera undervisningen. Bara fr att man r fler personal s betyder ju inte det att man har ett inkluderande undervisningsstt. Individuell syn (kategorisk) tolkar kningen som att srskolan (ntligen) brjar hitta alla de elever den borde hittat tidigare (slutsatsen r att vi gr rtt - vi behver inte ndra p ngot) Mer relativt synstt stller krav p frndring av miljn/skolan (och inte i frsta hand av srskolan utan av den vanliga skolan). Ur ett relativt perspektiv sker man frst kningen utifrn ett bredare perspektiv dr ven de frutsttningar som erbjuds utgr en viktig frklaring Hjer blicken frn individens svrigheter till samspelet mellan individ och milj.

    11. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Genomslag? Massmedialt, konferenser, studiedagar, nya rekommendationer om utredning och bedmning av mottagande Men inte nationell politisk handling som tar tag i det som r de huvudsakliga orsakerna 22 % kning av efterfrgan p daglig verksamhet enligt LSS de senaste tv ren Konsekvenser fr individerna??? Visst har forskningen kring srskolekningen ftt visst genomslag tex massmedialt, konferenser, studiedagar, avhandling, Carlbeckkommittn och tror jag bidragit ngot till att Skolverket tog fram rekommendationer fr utredning infr srskolebeslut. Vill i detta sammanhang ocks nmna att detta r en diskussion ven bland psykologer dr man bl.a uppmrksammat att man frn skolor nrmast vdjat om att bedmningarna skall visa att intelligenskvoten r under 70. Man uppmrksammar allts att man blir anlitade fr att genom diagnosen skapa resurser till det std som eleven har rtt till. Detta r ngot som mtt diskussioner och motstnd ven bland psykologer. Glad ver det men det r viktigt att understryka att det inte lett till nationella politiska frsk att p allvar ta itu med orsaker eller konsekvenser av utvecklingen. Dvs genomslaget kan beskrivas som viss debatt och ngot frndrade rutiner men inte ngra allvarliga frsk att frndra de grundlggande faktorerna. Och en del mer lngsiktiga konsekvenser och effekterna ser vi idag (tex +22 % efterfrgan p daglig verksamhet enligt LSS de senaste 2 ren). Den allra viktigaste frgan terstr det mycket kunskapsproduktion kring innan vi kan besvara vilka konsekvenser har det individernas vuxenliv? Ny konferens om diagnosers och kategoriseringars effekter fr enskilda och fr samhllet Visst har forskningen kring srskolekningen ftt visst genomslag tex massmedialt, konferenser, studiedagar, avhandling, Carlbeckkommittn och tror jag bidragit ngot till att Skolverket tog fram rekommendationer fr utredning infr srskolebeslut. Vill i detta sammanhang ocks nmna att detta r en diskussion ven bland psykologer dr man bl.a uppmrksammat att man frn skolor nrmast vdjat om att bedmningarna skall visa att intelligenskvoten r under 70. Man uppmrksammar allts att man blir anlitade fr att genom diagnosen skapa resurser till det std som eleven har rtt till. Detta r ngot som mtt diskussioner och motstnd ven bland psykologer. Glad ver det men det r viktigt att understryka att det inte lett till nationella politiska frsk att p allvar ta itu med orsaker eller konsekvenser av utvecklingen. Dvs genomslaget kan beskrivas som viss debatt och ngot frndrade rutiner men inte ngra allvarliga frsk att frndra de grundlggande faktorerna. Och en del mer lngsiktiga konsekvenser och effekterna ser vi idag (tex +22 % efterfrgan p daglig verksamhet enligt LSS de senaste 2 ren). Den allra viktigaste frgan terstr det mycket kunskapsproduktion kring innan vi kan besvara vilka konsekvenser har det individernas vuxenliv? Ny konferens om diagnosers och kategoriseringars effekter fr enskilda och fr samhllet

    12. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Gr forskning ngon skillnad? Frstelse eller frdigheter? Nyttig eller onyttig forskning? Maktens eller brukarens perspektiv? Kvantitativ eller kvalitativ? Bekrfta eller strka det man redan tycker/gr. Lta bli anvnda det som inte passar. Samhllsvetenskapliga forskare mindre delaktiga i debatten Gr d forskning ngon skillnad? Forskningens betydelse och hur den tas emot och anvnds beror (skert) p mnga olika saker. Det finns forskning om forskningsanvndning (hr lutar jag mig srskilt mot Kjell Nilssons och Sune Sunesson forskning om hur forskningens funktion och anvndning). Mot bakgrund av den kan vi se vissa vattendelare eller faktorer som ocks kan anvndas nr man frsker analysera srskoleforskningens genomslag Nr det gller den forskning som ska stdjas/bedrivas och som fr betydelse i samhllsformandet och verksamhetsutvecklingen s handlar det ofta om ett val mellan det som kan kallas frstelsekunskap ena sidan och metodkunskap andra sidan. Frstelsekunskap utgr frn en kunskapssyn dr det inte finns ngra enkla rtta svar och dr resultaten ofta istllet r att man fr en mer komplex och sammansatt bild av tillvaron. Det kan i bsta fall leda till reflektioner och nya frsk att frndra och frbttra. Det mer metodinriktade sttet bygger ofta p en frenkling vilket ibland kan vara ndvndigt, av tillvaron (dr man vljer ut ngra enstaka faktorer och bortser frn annat) och efterstrvar ngot eller mjligen ngra effektiva metoder/tekniker fr att lsa det som experter ? definierat som problem. Andra, nra relaterade faktorer, handlar om forskningen betraktas som nyttig eller onyttig, dvs gr den att mer eller mindre omedelbart omsttas i praktisk handling, i metoder, tjnster eller produkter s r den nyttig, tillmpbar och handlingsrelevant och i linje med det gllande paradigmet medan forskning som problematiserar stller till det ven om den p lngre sikt kan ge nya kunskaper och kanske till och med kan bidra till paradigmskifte. En annan uppdelning handlar naturligtvis om vems perspektiv forskningen intar, r det ett ovanifrn perspektiv som ansluter sig etablerade normer och frestllningar eller r det forskning som intar ett underifrn perspektiv och frmedlar obekvma resultat/slutsatser. utifrn inifrnperspektiv. r det den enskilde brukarens upplevelser eller beskrivningar som str i centrum eller r det expertens distanserade bedmning? Utan tvekan finns det ocks en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Olika mnen och discipliner har olika traditioner, synstt och status och det kvantifierbara r oftast mer gngbart i bde massmediala och politiska sammanhang. Den kvantitativa som uttrycks i siffror, som utger sig fr objektivitet och generaliserbarhet r mer framgngsrik d det gller att f uppmrksamhet n den kvalitativt inriktade som handlar mer om upplevelser, innebrder, meningar och djup (trots att de egentligen behvs bda) Forskningen om forskningsanvndning pekar ocks p att det finns en tydlig tendens till att politiker och tjnstemn vljer bland den forskning som finns och anvnder de resultat som bekrftar eller styrker det som man redan tycker eller gr. Forskning som inte passar in lter man bli att anvnda sig av. Sammantaget kan man konstatera att samhllsvetenskaplig och problematiserande forskning syns allt mindre i debatten och i media. I DN har det nyligen varit en diskussion om just detta och tendensen r tydlig. Till detta kan man naturligtvis ocks lgga att nr man tittar p medelsfrdelningen frn vra forskningsrd till handikapprelaterad forskning s r det inte den kritiskt granskande samhllsvetenskapliga forskningen som drar ngra vinstlotter.Gr d forskning ngon skillnad? Forskningens betydelse och hur den tas emot och anvnds beror (skert) p mnga olika saker. Det finns forskning om forskningsanvndning (hr lutar jag mig srskilt mot Kjell Nilssons och Sune Sunesson forskning om hur forskningens funktion och anvndning). Mot bakgrund av den kan vi se vissa vattendelare eller faktorer som ocks kan anvndas nr man frsker analysera srskoleforskningens genomslag Nr det gller den forskning som ska stdjas/bedrivas och som fr betydelse i samhllsformandet och verksamhetsutvecklingen s handlar det ofta om ett val mellan det som kan kallas frstelsekunskap ena sidan och metodkunskap andra sidan. Frstelsekunskap utgr frn en kunskapssyn dr det inte finns ngra enkla rtta svar och dr resultaten ofta istllet r att man fr en mer komplex och sammansatt bild av tillvaron. Det kan i bsta fall leda till reflektioner och nya frsk att frndra och frbttra. Det mer metodinriktade sttet bygger ofta p en frenkling vilket ibland kan vara ndvndigt, av tillvaron (dr man vljer ut ngra enstaka faktorer och bortser frn annat) och efterstrvar ngot eller mjligen ngra effektiva metoder/tekniker fr att lsa det som experter ? definierat som problem. Andra, nra relaterade faktorer, handlar om forskningen betraktas som nyttig eller onyttig, dvs gr den att mer eller mindre omedelbart omsttas i praktisk handling, i metoder, tjnster eller produkter s r den nyttig, tillmpbar och handlingsrelevant och i linje med det gllande paradigmet medan forskning som problematiserar stller till det ven om den p lngre sikt kan ge nya kunskaper och kanske till och med kan bidra till paradigmskifte. En annan uppdelning handlar naturligtvis om vems perspektiv forskningen intar, r det ett ovanifrn perspektiv som ansluter sig etablerade normer och frestllningar eller r det forskning som intar ett underifrn perspektiv och frmedlar obekvma resultat/slutsatser. utifrn inifrnperspektiv. r det den enskilde brukarens upplevelser eller beskrivningar som str i centrum eller r det expertens distanserade bedmning? Utan tvekan finns det ocks en uppdelning mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Olika mnen och discipliner har olika traditioner, synstt och status och det kvantifierbara r oftast mer gngbart i bde massmediala och politiska sammanhang. Den kvantitativa som uttrycks i siffror, som utger sig fr objektivitet och generaliserbarhet r mer framgngsrik d det gller att f uppmrksamhet n den kvalitativt inriktade som handlar mer om upplevelser, innebrder, meningar och djup (trots att de egentligen behvs bda) Forskningen om forskningsanvndning pekar ocks p att det finns en tydlig tendens till att politiker och tjnstemn vljer bland den forskning som finns och anvnder de resultat som bekrftar eller styrker det som man redan tycker eller gr. Forskning som inte passar in lter man bli att anvnda sig av. Sammantaget kan man konstatera att samhllsvetenskaplig och problematiserande forskning syns allt mindre i debatten och i media. I DN har det nyligen varit en diskussion om just detta och tendensen r tydlig. Till detta kan man naturligtvis ocks lgga att nr man tittar p medelsfrdelningen frn vra forskningsrd till handikapprelaterad forskning s r det inte den kritiskt granskande samhllsvetenskapliga forskningen som drar ngra vinstlotter.

    13. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Inte bara forskningens resultat som har betydelse.. Resurser Grundlggande synstt ideologi Trender Samhllssyn Sammanhanget lokala frhllanden Forskningens presentation muntligt - skriftligt Nr politik och verksamheter ska bestmmas och utformas r det naturligtvis mer n forskningsresultat som har betydelse. Det handlar om resurstillgng, det finns ambitioner som verstiger de ekonomiska ramarna t ex Grundlggande synstt jmf synstt p handikapp, beroende p vilken grundsyn man har s letar man frklaringar p olika hll och freslr tgrder p olika stt. Trender inte minst skolans vrld r ganska trendknslig och bengen att flja den modetendenser nr det gller att utforma sin verksamhet. Samhllssyn vad lgger man i de ideologiska begreppen som delaktighet, inkludering etc och vad r det fr sorts samhlle man vill ha Dessutom r det naturligtvis s att de lokala frhllandena och sammanhangen spelar roll, olika personer, olika kunskaper, resurser och frutsttningar spelar in Forskningens presentation och tillgnglighet spelar roll. Hur den presenteras och paketeras tex Det r mycket annat n sjlva forskningen som har betydelse men innebr det d att forskningen saknar betydelse om den inte r i kvantitativ, i linje med gllande paradigm osv? Nej s r det inte Nr politik och verksamheter ska bestmmas och utformas r det naturligtvis mer n forskningsresultat som har betydelse. Det handlar om resurstillgng, det finns ambitioner som verstiger de ekonomiska ramarna t ex Grundlggande synstt jmf synstt p handikapp, beroende p vilken grundsyn man har s letar man frklaringar p olika hll och freslr tgrder p olika stt. Trender inte minst skolans vrld r ganska trendknslig och bengen att flja den modetendenser nr det gller att utforma sin verksamhet. Samhllssyn vad lgger man i de ideologiska begreppen som delaktighet, inkludering etc och vad r det fr sorts samhlle man vill ha Dessutom r det naturligtvis s att de lokala frhllandena och sammanhangen spelar roll, olika personer, olika kunskaper, resurser och frutsttningar spelar in Forskningens presentation och tillgnglighet spelar roll. Hur den presenteras och paketeras tex Det r mycket annat n sjlva forskningen som har betydelse men innebr det d att forskningen saknar betydelse om den inte r i kvantitativ, i linje med gllande paradigm osv? Nej s r det inte

    14. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Forskning kan ha betydelse Tnka om eller tnka nytt Problematisera och nyansera Frndra stt att se p fenomen Bidra till att styra beslut i viss riktning Omprva besluta Frndra synstt och verksamheter p sikt Kryper in in i organisationer (Nowotny) Att avgra hur stor betydelse forskning har r inte mjligt. Men att forskning kan bidra till utveckling p olika stt och spela roll r rimligt att anta. Och som vi sett tidigare beror det bla p vilken typ av forskning, vilket perspektiv och inriktning den har. Forskning kan f anvndaren att tnka om eller tom att tnka nytt. Forskning kan vcka debatt, bidra till en utvecklande problematisering och nyansering av det som mnga vid en viss tidpunkt betraktar som sanningar Den kan f oss frndra vr syn p fenomen, bidra till att beslut styrs i viss riktning eller att tidigare beslut omrpvas. Ja forskning kan frndra bde synstt och verksamheter Men nr det gller forskning som ifrgastter rdande frhllanden, forsknings som problematiserar och utmanar synstt och attityder tar det tid att f betydelse. Det tar tid fr frstelseinriktad forskning att f betydelse. Helga Nowotny beskriver det som om den typen av forskning sakta kryper in i organisationer. Man ska inte vnta sig ngra snabba effekter av samhllsvetenskaplig och kritiskt granskande forskning. Den kan f betydelse men det tar allts tid. Att avgra hur stor betydelse forskning har r inte mjligt. Men att forskning kan bidra till utveckling p olika stt och spela roll r rimligt att anta. Och som vi sett tidigare beror det bla p vilken typ av forskning, vilket perspektiv och inriktning den har. Forskning kan f anvndaren att tnka om eller tom att tnka nytt. Forskning kan vcka debatt, bidra till en utvecklande problematisering och nyansering av det som mnga vid en viss tidpunkt betraktar som sanningar Den kan f oss frndra vr syn p fenomen, bidra till att beslut styrs i viss riktning eller att tidigare beslut omrpvas. Ja forskning kan frndra bde synstt och verksamheter Men nr det gller forskning som ifrgastter rdande frhllanden, forsknings som problematiserar och utmanar synstt och attityder tar det tid att f betydelse. Det tar tid fr frstelseinriktad forskning att f betydelse. Helga Nowotny beskriver det som om den typen av forskning sakta kryper in i organisationer. Man ska inte vnta sig ngra snabba effekter av samhllsvetenskaplig och kritiskt granskande forskning. Den kan f betydelse men det tar allts tid.

    15. Magnus Tideman Hgskolan i Halmstad Framtiden? P vg mot inkludering? P vg mot segregering? En skola fr alla eller en skola fr de flesta? Som jag inledde med r retorik om en skola fr alla och inkludering ngot vi levt med lnge (om n andra signaler frn den nya regeringen) men i praktiken ser vi allt mer segregerade lsningar... Srskolekningen r ett exempel, allt mer sm undervisningsgrupper i grundskolan ett annat. Det som p kort sikt kan vara en tilltalande attraktiv segregerad lsning kan ha andra effekter p sikt Forskning som finns visar p att segregerade lsningar har olika effekter p kort resp lng sikt fr individer, familjer, skola och samhlle. Men hr finns ett stort behov av mer kunskaper. Srskolekningen, som nu planat ut eller kanske till och med avstannat, kan ses som en perifer freteelse som inte har s stor betydelse. Jag menar att den av mnga skl r viktig och att den kan ses som ett uttryck fr vr grundhllning till mnniskor som befinner sig i grnslandet mellan det som i vrt samhlle betraktas som normalt respektive avvikelse . Den r en utmrkt illustration av det relativa i handikappbegreppet, ju bttre det generella systemet fungerar desto frre r det som behver srskilda insatser. Tv viktiga framtidsfrgor r naturligtvis Vad denna p kort tid dramatiska srskolekning fr fr konsekvenser fr i frsta hand de enskilda personerna i ett lngre perspektiv? Och i andra hand fr vilken sorts samhlle vi bygger? Vart r vi p vg inkludering segregering, vilken sorts samhlle bygger vi Det r frgor som till stor del kommer att avgras av faktorer som i frsta hand inte r forskningsresultat, i varje fall inte samhllsvetenskapliga sdana, men dr jag r vertygad om att det kritiskt granskade och besvrligt ifrgasttande forskning mste spela en roll fr att vi ska f en stndig debatt om hur vi ska skapa ett samhlle dr mnniskors olikheter inte ses som problem utan som en tillgng och dr alla fr frutsttningar fr att vara delaktiga p samhllets alla arenor. Som jag inledde med r retorik om en skola fr alla och inkludering ngot vi levt med lnge (om n andra signaler frn den nya regeringen) men i praktiken ser vi allt mer segregerade lsningar... Srskolekningen r ett exempel, allt mer sm undervisningsgrupper i grundskolan ett annat. Det som p kort sikt kan vara en tilltalande attraktiv segregerad lsning kan ha andra effekter p sikt Forskning som finns visar p att segregerade lsningar har olika effekter p kort resp lng sikt fr individer, familjer, skola och samhlle. Men hr finns ett stort behov av mer kunskaper. Srskolekningen, som nu planat ut eller kanske till och med avstannat, kan ses som en perifer freteelse som inte har s stor betydelse. Jag menar att den av mnga skl r viktig och att den kan ses som ett uttryck fr vr grundhllning till mnniskor som befinner sig i grnslandet mellan det som i vrt samhlle betraktas som normalt respektive avvikelse . Den r en utmrkt illustration av det relativa i handikappbegreppet, ju bttre det generella systemet fungerar desto frre r det som behver srskilda insatser. Tv viktiga framtidsfrgor r naturligtvis Vad denna p kort tid dramatiska srskolekning fr fr konsekvenser fr i frsta hand de enskilda personerna i ett lngre perspektiv? Och i andra hand fr vilken sorts samhlle vi bygger? Vart r vi p vg inkludering segregering, vilken sorts samhlle bygger vi Det r frgor som till stor del kommer att avgras av faktorer som i frsta hand inte r forskningsresultat, i varje fall inte samhllsvetenskapliga sdana, men dr jag r vertygad om att det kritiskt granskade och besvrligt ifrgasttande forskning mste spela en roll fr att vi ska f en stndig debatt om hur vi ska skapa ett samhlle dr mnniskors olikheter inte ses som problem utan som en tillgng och dr alla fr frutsttningar fr att vara delaktiga p samhllets alla arenor.

More Related