Download
1 / 19
190 likes | 364 Vues
Utvärdering av familjecentraler. Redovisning vid konferensen Forskare möter praktiker Bollnäs 2008-05-29. Vad är en familjecentral. Samverkan minst mellan kommun, landsting och ofta även Svenska Kyrkan Delfunktioner MVC, BVC, öppen förskola, förebyggande socialtjänst och ev fler.
E N D
Utvärdering av familjecentraler Redovisning vid konferensen Forskare möter praktiker Bollnäs 2008-05-29
Vad är en familjecentral • Samverkan minst mellan kommun, landsting och ofta även Svenska Kyrkan • Delfunktioner MVC, BVC, öppen förskola, förebyggande socialtjänst och ev fler. • Målgrupp blivande föräldrar, föräldrar och deras barn. • Samordnade resurser • Samlokalisering
Familjecentraler i Gävleborg:Så är det tänkt att fungera - programteori Samordning av resurser på huvudmannanivå. Samlokalisering av t ex mödrahälsovård, barnhälsovård, förebyggande socialtjänst, öppen förskola samt eventuellt ytterligare hälsofrämjande verksamheter. En mötesplats för målgruppen. Ökad tillgänglighet för målgruppen. Informations- och kunskapscenter. Samarbete Samverkan (= Personlig kontakt i det (= En funktion deltar i en annans löpande arbetet mellan yrkesgrupper ordinarie aktiviteter Mervärde för målgruppen, personal och huvudmän jämfört med tidigare form av: Nya insatser* Bättre insatser * Kompetens- Effektivare -kvalitativt utveckling * resursanv.* - tidigare - delaktighet Främja hälsa och förebygga ohälsa i större utsträckning än tidigare. Psykiskt, fysiskt och socialt Friskare befolkning.
Uppdrag att utvärdera • Uppdragsgivare: - Johnny Haraldsson, Region Gävleborg • Åke Lundqvist, Landstinget Gävleborg (fd Planeringsdirektör) • Utvärderare: • Annika Almqvist, FoU Välfärd, Region Gävleborg • Per Åsbrink, FoU Välfärd, Region Gävleborg • Mia Reuterborg, Ledningskontoret (numera Samhällsmedicin), Landstinget Gävleborg
Syfte • Systematiskt beskriva familjecentralerna för att kunna jämföra dem med hur de var tänkta att fungera (programteori) • Särskilt värdera hur den interna samverkan fungerar, eftersom detta är grundläggande för familjecentralsidén • Redovisa personalens uppfattning om effekterna
Samverkan i gränsöverskridande verksamhet Resultatet generaliserbart till andra verksamheter i gränssnittet mellan olika huvudmän: Hur ska en gränsöverskridande verksamhet ledas/styras? • Ansvarsfördelning • Beslutsförfarande • Gränssnittets prioritet i relation till linjeorganisationerna: Hur säkerställa samverkan?
Metod • Rekonstruktion av programteorin för länets familjecentraler (hur var de tänkta att fungera). • KAFO-modellen • Egen komplettering • Gruppintervjuer på alla familjecentraler
Kvalitetssäkring Av Familjecentralers Organisering (KAFO) • Ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland (Martin Ward) • Kvalitetssäkring av familjecentralerna • Kvalitetsindikatorer, måttstockar • Samverkan = Samordning + Samarbete Samordning av resurser Personlig på huvudmannanivå kontakt i det löpande arbetet
Exempel på indikator och tolkningsnyckel • Kvalitetsindikator: Ledningsgrupp • Tolkningsnyckel: + ledningsgrupp med repr. från alla aktuella huvudmän 0 ledningsgrupp endast med repr. från någon huvudman - ledningsgrupp saknas
Intern planering och uppföljning • Tolkning: + Gäller alla, - Förekommer inte, 0 För vissa • * Det varierar, men de som har + har det mer än 1 gång per år. • * De flesta har värdegrundsdiskussioner i någon form, men ej planerat och strukturerat
Kompletterande frågor • Beskrivning av lokalerna som mötesplats för brukarna (skiss) • Personalsituation: personalens kön, ålder, år inom yrket • Tillsättning av personal (vid start samt senare) • Introduktion av nya medarbetare • Tillgång till stöd i utveckling av den nya yrkesrollen (handledning) • Påverkan av organisationsformen på yrkesutövningen • Hur fungerar samarbetet? Ev. hinder för samarbete? • Hur hanteras problem i samarbetet? • Resultat av besökarenkäter • Övrigt (anställningsförhållanden, journaler, arbetsinnehåll, anmälningsskyldigheten)?
Våra slutsatser - struktur • God struktur (samverkansavtal, ledningsgrupp, samordnare, samlokalisering, verksamhetsplan mm) • Samlokalisering viktig förutsättning för god samverkan.
Våra slutsatser - innehåll Programteorin är inte tillräckligt specificerad: • Avsaknad av mer preciserat syfte, mål, förväntade effekter – Vad är det som ska åstadkommas? • Vissa skillnader i huvudmän, delfunktioner, storlek, insatser – Hur kan man nå målen/effekterna?
Våra slutsatser – samverkan Samverkan fungerar i huvudsak bra, men: • Ledning/styrning stödjer inte samverkan i den utsträckning som behövs. • Samordnarens roll oklar. • Linjeorganisationerna prioriteras framför familjecentralen som gränsöverskridande verksamhet – gör verksamheten sårbar. • Brist på tid för utveckling av samverkan. • Fungerande samverkan istället i alltför hög utsträckning beroende av personalens kompetens och engagemang.
Våra slutsatser – upplevelse av effekter • Samtliga delfunktioner (all intervjuad personal) upplever att arbetet blir effektivare, ökad kvalitet, nya insatser. • Brukare upplever ökad tillgänglighet, nya insatser, informations- och kunskapscenter, mötesplats.
Våra slutsatser - övrigt • Upptagningsområden – hela eller delar av kommunen/länet? Likvärdig vård? • Målgrupper - generellt eller riktat? • Kyrkans roll i relation till målgruppen? • Socialtjänsten på FC ej myndighetsutövande viktig förutsättning för god samverkan. • Uppstarten kaotisk • Lokalerna inte alltid ändamålsenliga.
Rekommendationer • Tydliggöra programteorin (syfte, mål, insatser, medel, förväntade effekter) i gemensam policy? I samverkansavtal? • Förbättra ledning och styrning så att samverkan stöds (ledningsgrupp, samordnarrollen) – Tydliggöra linjeorganisationernas ansvar för gränsöverskridande arbete. Samordnaren chef? • Mer tid för löpande utveckling av samarbete. • Minska personberoendet – Utbildningsinsatser? • Målgrupp/upptagningsområden – vård på lika villkor? • Bättre planering vid uppstart av nya – ta tillvara erfarenheter (utveckling av samverkan, lokaler, praktiska förberedelser mm) • Kyrkan som huvudman – Precisera trossamfunds roll.
