1 / 23

Hur kan personer med psykiskt funktionshinder eller samsjuklighet med missbruk få och behålla bostad

Hur kan personer med psykiskt funktionshinder eller samsjuklighet med missbruk få och behålla bostad. Lars Hansson Institutionen f hälsa, vård och samhälle Lunds universitet. Hemlöshet och psykisk sjukdom 2005. Totalt 17 800 hemlösa Cirka 60% missbruksproblematik Cirka 40% psykiska problem

mairi
Télécharger la présentation

Hur kan personer med psykiskt funktionshinder eller samsjuklighet med missbruk få och behålla bostad

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Hur kan personer med psykiskt funktionshinder eller samsjuklighet med missbruk få och behålla bostad Lars Hansson Institutionen f hälsa, vård och samhälle Lunds universitet

  2. Hemlöshet och psykisk sjukdom 2005 • Totalt 17 800 hemlösa • Cirka 60% missbruksproblematik • Cirka 40% psykiska problem • Cirka 25% både och Ungefär samma fördelning i Situation 1: Uteliggare, härbärge, jourboende, akutboende Socialstyrelsen: Hemlöshet i Sverige 2005

  3. Hemlöshet och psykisk sjukdom 1999-2005 • Antalet hemlösa ökat med ca 3000 (i jämförbara tal) • Antalet personer med missbruk ökat • Antalet personer med psykiska problem ökat Socialstyrelsen: Hemlöshet i Sverige 2005

  4. Hemlösas hälsa och dödlighet Longitudinell studie av 2300 hemlösa i Sthlm • Dubbelt så hög risk att vårdas på sjukhus för somatisk sjukdom • 13-21 ggr så hög risk att vårdas på sjukhus för psykisk ohälsa (inkl missbruk) • 3 gånger så hög dödlighet (primärt alkohol/drogrelaterad sjuklighet) Ulla Beijer: Hemlösas hälsa och dödlighet i ett genderperspektiv Avhandling KI 2009

  5. Många psykiskt funktionshindrade behöver boendestöd • 8000 personer i boende med särskild service • 22000 personer har boendestöd i egen bostad

  6. Nationella riktlinjer psykosociala insatser för personer med schizofreni • Preliminär version publiceras i mars • Rekommendationer inom 12 områden varav ett gäller boendestöd inklusive insatser mot hemlöshet

  7. Meritera sig för bostad Boende kopplat till vård Vårdgivare kontroll över boende Krav på deltagande i behandling Krav på drogfrihet Egen bostad direkt Boende inte kopplat till vård Fastighetsägare kontroll över boende Inget krav på deltagande i behandling Inget krav på drogfrihet Hemlöshet: Bostad först jmfrt med vårdkedjemodell Vårdkedja/Boendetrappa Bostad först

  8. Evidens bostad först jämfört med vårdkedjemodell • En randomiserad studie och en kvasi-experimentell studie från New York • RCT studien (N=225) • Bostad först gruppen erbjöds stöd enligt ACT-modellen • Deltagare • 50% uteliggare, resten från härbärgen eller från institution men hemlösa vid intagning • 50% psykosdiagnos • 90% aktuellt eller bakgrund med missbruk

  9. Evidens bostad först jämfört med vårdkedjemodell: Visst vetenskapligt stöd • Bostad först leder till (24 mån uppföljning) • Minskad hemlöshet • Mer stabilt boende • Inga skillnader i missbruk • Mindre missbruksvård • Inga skillnader i symptom • Högre grad av upplevd autonomi

  10. Socialstyrelsen 2009: Boendelösningar för hemlösa personer – en kunskapsöversikt

  11. Evidens bostad först jämfört med vårdkedjemodell: Visst vetenskapligt stöd • Kvasiexperimentell studie, new York • 5-årsuppföljning • Bostad först: 88% egen bostad • Vårdkedjemodellen: 47% egen bostad

  12. Bostad först inte tillräckligt för att skapa ett stabilt självständigt boende • Observera att bostad först är en modell och inget behandlings/rehabprogram • Måste kompletteras med olika typer av behovsstyrda insatser som ger stöd i olika avseenden • T.ex. • ACT • Färdighetsträning • Arbetsrehabilitering

  13. Målgruppen för ACT • Allvarlig långvarig psykisk sjukdom , t.ex. schizofreni, affektiva sjukdomar, med åtföljande funktionsnedsättning • Stor konsumtion av framförallt sjukhusvård • Svårigheter att behålla kontakt med vården • Komplexa vårdbehov • Allvarliga konsekvenser av återfall i sjukdom med t.ex • Tvångsvård • Risk för självskada, • Bristande egenvård • Våldsamt beteende • Missbruk • Hemlöshet

  14. Assertive Community Treatment - ACT • Multidisciplinärt team • Aktivt uppsökande arbetssätt (assertive outreach) • Teamet ansvarigt för klienterna • Små case loads 10-15 klienter/CM • Icke tidsbegränsade insatser • Koordination av alla interventioner • Merparten interventioner genomförs av teamet • Interventioner i klientens miljöer • Mobilt krisstöd dygnet runt • Hög grad av tillgänglighet

  15. Evidens personer med schizofreni Mycket gott vetenskapligt stöd för • Färre inläggningar • Kortare vårdtider • Färre som avbryter kontakt • Fler i arbete • Fler i självständigt boende Jämfört med sedvanlig behandling Systematisk översikt Cochrane collaboration 1999

  16. ACT-modellen vid hemlöshet – personer med schizofreni Visst stöd för att ACT • Minskar hemlöshet • Minskar inläggningar och dagar på sjukhus Jämfört med sedvanlig behandling (Nelson et al 2007) • Minskar hemlöshet (37% större minskning) • Minskar symtom (26% större minskning) Jämfört med mindre intensiv case management (Craig et al 2007)

  17. ACT-modellen vid samsjuklighet missbruk-schizofreni • Otillräckligt underlag för att bedöma effekter på missbruket • Inte fler som stannar kvar i behandling Jämfört med sedvanlig behandling Cleary M et al Cochrane Collaboration 2008, issue 1. Drake E et al. 2008

  18. Systematisk översikt om behandling av samsjukliga (59 studier)r • Inga behandlingar effektiva för båda tillstånden • Effektiviteten av integrerad behandling är fortfarande oklar, • integrerad och samtidig behandling dock best practice • Effektiva behandlingar för den psykiska sjukdomen • fungerar också för personer med samtidigt beroende • Effektiva behandlingar för alkohol- o drogproblem fungerar • också för dem med samtidig psykisk sjukdom • Tiet Q, Mausbach2007

  19. Arbetsinriktad rehabilitering –Supported employment • Tidigt fokus på konkurrensutsatt arbete • Minimum av träning • Minimum av bedömning av arbetsförmåga • Integration i ett ”riktigt” arbete • Lönearbete: Konkurrensutsatt arbete med lön och normala arbetsvillkor • Individualiserat stöd anpassat till den enskildes behov och förmåga över tid. • Kontinuerligt stöd: behovsbaserat med sikte på att bibehålla arbetet. Ej tidsbegränsat. • Integration av arbetsrelaterat och psykiatriskt stöd

  20. Evidens personer med schizofreni Mycket gott vetenskapligt stöd för att • Arbete med stöd är effektivare än arbetsinriktad träning • Fler erhåller konkurrensutsatt arbete (65% vs 26%) • Fler behåller arbete (34 vs 12 % vid 18 månaders uppföljning) • Arbetsinriktad träning inte är effektivare än ”vård som vanligt” • Klubbhusmodellen otillräckligt studerad

  21. Social färdighetsträning”Ett självständigt liv” • Förbättra sociala färdigheter • Minska återfallsrisk • Bli mer kunnig om egna reaktioner • Minska kvarstående symptom • Förbättra compliance/samarbete med vården

  22. Evidens personer med schizofreni Gott vetenskapligt stöd för att • Sociala färdigheter förbättras • Social funktion förbättras • Färre symtom (negativa symtom) • Minskad risk för återfall Som tillägg till sedvanlig behandling eller i jämförelse med andra psykosociala insatser

  23. Slutsatser hemlöshet och psykiskt funktionshinder • Bostad först har bästa vetenskapliga stöd vid insatser mot hemlöshet (men otillräckligt studerat) • Vi behöver studier utanför en amerikansk kontext • Viktigt att följa den svenska satsningen med bra studier! • Bostad först måste integreras med medicinska, psykologiska och psykosociala insatser utifrån individuella behov • Bostad först därför inte en enbart kommunal angelägenhet. Kräver integration kommun, landsting, hyresvärdar och t.ex. AF, FK mm

More Related