Den sociala barnavårdens institutionsvård: Från filantropi till stat/kommun till marknad

1. Den sociala barnavårdens institutionsvård: Från filantropi till stat/kommun till marknad Tommy Lundström, Institutionenförsocialtarbete, Stockholmsuniversitet

2. Ett par utgångspunkter: • Organisatoriskt fält: • Organisationer sammanbundna av ett gemensamt uppdrag, med delvis liknande teknologier och utsatta för samma normativa förväntningar. • Föredragets fokus är fältets olikartade organisering över tid • Jag skall tala om de historiska förändringarna på övergripande nivå och hur de kan tänkas påverka organisationernas agerande • I det sammanhanget diskuteras en rörelse från dominans av frivilligorganisationer, över modernitetens statliga planering till marknadens dominans Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

3. Lite statistik från mitten av 1930-talet, då antalet platser i institutionsvård för barn och unga når sin topp: • Det fanns nära 400 barnavårdsinstitutioner (barnhem och skyddshem) med omkring 8.500 platser. • Frivilligorganisationerna dominerade med drygt 50 procent av platserna, privata organisationer stod för 5 procent resten drevs av stat och kommun. • Detta var resultatet av en tillväxt på detta fält framförallt från slutet av 1800-talet. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

4. Om bakgrunden till frivilligorganisationernasdominans • Barnavårdsfråganaktualiseringkringförrasekelskiftet, genomideellaorganisationersom CSA. • Barnavårdenvar en moraliskfråga och även en frågavälanpassadförvälgörenhet (anstaltenerbjöddisciplineringför de stökigaungdomarna och ett hem för de små). • Den organiseradefilantropinsframväxt och gylleneårtiondenfrån 1890-talet fram till 1930-talet. Ettexempel: I Stockholm fannsvidsekelskiftet 850 olikavälgörenhetsföreningar och enskildaanstalter. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

5. Från 1930-tal och framåt mot 1960- och 1970-talet • Modernisering och ordning (med differentieringsombörjarredantidigare). Medicinen/medikaliseringensom en drivandekraft. • Regelverk och standarderkringinstitutionsvårdenexpanderade. Bakombakomlågkritik (Else Kleen och skyddshemmen) somi mitten av 1930-talet ledde till debatt och en del förändringaririktning mot statligtövertagandeavskyddshemmen. • Lagstiftningfrån 1945 innebarökadekravpåplanmässighetiinstitutionsutbyggnadkombinerat med ekonomisktstatsstöd till institutionerna (därmedavveckladesAllmännabarnhusetsstöd). • Principenomfosterhemsvårdensföreträdeföreinstitutionsvårdenförstärktes. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

6. 1960- och 1970-talet: Bort från Anstaltsvården • Goffmans ” Totala institutioner - fyra essäer om anstaltslivets sociala villkor” gavs ut 1961 • Gustav Jonsson i SOU 1965:55: Om det alls skulle vara institutioner så skulle de vara små. • Skå som experimentverkstad: familjevårdsprincipen. • Ett allmänt uppbrott från de stora institutionerna. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

7. I slutetav 1970-talet… • …ärdettafältistort sett förstatligat med 90 procentavinstitutionernadrivnaav stat, landstingellerkommun. En handfullärprivatägda och restendrivsavfrivilligorganisationer. • Från 1930-talets mitt harantaletinstitutionerhalverats till 200 och antaletplatserminskatfrån 8000 till 2000. Detvar de omodernafrivilligtdrivnasomficklägganed. • Detvarinte en planeradminskningavinstitutionsvård, 1945 trodde man fortfarandepåutbyggnad. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

8. Man kan i organisationsekologiska termer (Hannan och Freeman) tala om en slags selektionsprocess där de frivilligt drivna institutionerna inte längre var konkurrenskraftiga nog för att överleva i det nya organisationsklimat som följde i moderniseringens spår.Kvar fanns några få ”frivilliginstitutioner” som drevs av större organisationer som Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Privat drivna hem var i stort sett otänkbart i början av 1980-talet.Bakom ligger tvingande isomorfa processer, med staten som producent av tvingande regelverk (med normativa och mimetiska processer därtill) (Dimaggio och Powell). Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

9. Dygnsvårdens sammansättning år 1995 Lägg märke till att antalet platser expanderar och institutionsvård till viss det är något annat, med många små familjedrivna AB! Sallnäs, 2000 Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

10. Så varför hände det? • Inteheller den gångenvarutvecklingenplanerad, tvärtomiSocialtjänstlagensförarbeten tog man ställningför den offentligasektornsom den viktigasteägarenavinstitutioner, men… • De ekonomiskaincitamentförändras: Från statligfinansieringavvården via bidrag till institutionernakommunernaskallbetalavadvårdenfaktisktkostar • Ett argument varkonkurrensneutralitetgentemotöppenvård. • Fosterhemsvården “nedgraderas” under 1980-talet. Detgav “ideologiskt” utrymme till expansion förinstitutionsvården. • I realitetenavregleradesfältetgenomsänktakravföretablering. Detta bland annatgenomattdetstatligaplaneringsansvaret, via landstingen, försvann. Detblev lättattstartaföretag: lågainvesteringskostnader och fåregler. • Framväxtenav New Public Management. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

11. Så här ser det ut idag Statistiken är inte alltid enkel, men… • Idag finns enligt Socialstyrelsen HVB-register ca 700 hem för barn och ungdomar (offentliga och privata). Här inryms små familjeföretag, men också stora vårdkoncerner som driver flera institutioner. 55-60 % enskilt drivna. • Privatiseringstrenden fortsatte fram till 2000 men har sedan stabiliserats på höga nivåer. • Omkring 60 % av de barn/ungdomar som är placerade vid institution (inkl §12-hem) placeras i enskilt drivna hem (Socialstyrelsen statistik). • Av de anställda inom fältet jobbar 50 % i enskilt drivna institutioner (de flesta vinstsyftande privata företag). • Numera ägs en del institutioner av riskkapitalbolag. • Vinsterna i branschen är betydande. • Kostnaderna för institutionsvård har ökat kraftigt. Läs mer: Wiklund, i Hartman (2011) Konkurrensens konsekvenser. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

12. Två viktig sak bör tilläggas: • Antalet ungdomar som placeras har ökat sedan mitten av 1990-talet och • De senaste åren har det skett en mycket kraftig ökning av ensamkommande flyktingbarn som nu ingår i socialtjänstens ansvar och i statistiken. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

13. Med andraord • Fältetkanidagbeskrivassom en vårdmarknad (care market) eller en kvasimarknad. • Kvasimarknader fungerar inte fullt ut enligt ekonomiska läroboksprinciper, men begrepp som konkurrens, utbud och efterfrågan, priskänslighet osv, kan ändå användas i analysen av dem. • En viktigt kännetecken för den marknad vi här pratar om är att kunden inte är den som brukar varan (därför behövs commisioning, en slags översättning av barnens behov till institutionens erbjudanden). • Det är en marknad med tvångsinslag. Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

14. Inteheller en statligaktörkanvaraopåverkadavattagerapå en vårdmarknad • Statensinstitutionsstyrelse (SiS) är en relativtliten (25 ungdomshem med 600 platser) aktörifältetsomhelhet, men viktigitvångsvårdenavungdomar. • SiSärberoendeavintäkterfrånkommunernaför sin verksamhet och konkurerardelvisomsammaungdomarsom de privataföretagen. • Prisetharbetydelseförvilkainstitutionersomkommunernaväljer. • Attverkai en vårdmarknadinnebärocksåincitamentattanvända sig avmarknadensverktyg (t ex priskonkurrens och marknadsföring) och de konkurrensfördelar man har (texforskning och “evidens”). Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

15. Statens lösning på fragmentarisering, privatisering (och vårdskandaler) • Ökad kontroll. Man väljer samma slags lösning som på andra fält, framförallt skolans. • Socialstyrelsens svarar för kontrollen, med uppbyggnad av särskilda kontrollenheter. • Sett i ett svenskt och internationellt perspektiv kan detta analyseras i termer av the Audit-society (Michael Power) Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

16. Några trådar att dra i när man skall analysera vad som hänt • Vilka processer styr ett sådant här organisatoriskt fält och hur verkar de på olika nivåer? Varför har förändringarna varit så radikala och hur har det kunnat gå så fort? Varför händer saker fastän man fattat beslut om motsatsen? Hur fungerar de ekonomiska incitamenten? • Hur skall vårdmarknader analyseras - med vilka verktyg? Hur påverkar det faktum att man finns på en vårdmarknad den enskilda institutionen, kluster av institutioner och de professionella? Vilka är de ”ekonomiska lagar” som styr fältet? Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete

17. Tack förattnilyssnat! Tommy Lundström, Institutionen för socialt arbete