Historiesyner

1. Historiesyner Från beskrivning till förklaring

2. Columbus 1492 1492 seglade Columbus till Amerika • Historievetenskapens uppgift handlar om: • Ta reda på om det hänt • Ta reda på hur det gick till • Ta reda på varför detta hände och vilka följder detta fick

3. Aktörsperspektivet • Försöker förstå det som hänt utifrån aktörers medvetna avsikter och egenskaper • Länge det dominerande analysperspektivet Ex: I Robin Hood får landet sämre tider pga Prins John och Sheriffen av Nottingham. Den gode kungen Rickard Lejonhjärta fixar så allt blir bra igen! Den ena eller andra företeelsen i Sverige beror på situation beror på regeringens, eller den ansvariga ministerns egenskaper eller handlingssätt.

4. Aktörsperspektivets problem • Vissa händelser sätter spår, andra gör det inte. Beror detta på de inblandade individernas egenskaper? • Columbus avsikt var aldrig att resa till Amerika. Resultat och motiv kan inte kopplas samman! • Columbus behövde finansiering för att kunna segla • Portugal insåg att Columbus beräkningar var felaktiga och avböjde. Spanien som hade bristande kunskaper om navigationskonsten, insåg inte misstaget utan stödde seglatsen. Columbus upptäckt av Amerika är ju bara en slump!

5. Aktörsperspektivets problem • Vikingarna hade flera hundra år tidigare seglat till Amerika, något som satte ytterst få spår i såväl Nordens som Amerikas historia • Hur kan samma händelse få så olika verkningar vid två olika tidpunkter? • Slutsats: Vi behöver vidga perspektivet ytterligare. Vi måste titta på mer än bara de inblandande aktörernas förhoppningsvis medvetna avsikter.

6. Aktörsperspektivets problem Varför fick denna resa genomslag i historien? • Det skedde i en tid då européernas långväga handel fick sitt genombrott • Förändrad handelspolitisk utveckling: Turkarnas tar kontroll över den europeiska östhandeln, vilket försvagade de italienska handelsstäderna. Följden blir att Portugal och Spanien blir ledande handelsnationer. • Slutsats: Den enskilde aktören i historien är beroende av att vara på sätt plats vid rätt tidpunkt, om hans handlingar skall sätta några spår

7. Aktörsperspektivets problem • Aktörerna i historien är mer eller mindre omedvetna om den fulla innebörden i sina handlingar • Aktörsperspektivet bortser från att det alltid vid sidan av människors medvetna motiv, finns en rad andra drivkrafter bakom deras handlingar, som styrs av omständigheter i den tid och den sociala miljö de lever i. • Denna miljö styr oss också genom att begränsa våra handlingsalternativ. (Amerika fanns ju inte)

8. Strukturperspektivet • Strukturperspektivet drar in ett större ekonomiskt, socialt och kulturellt sammanhang för att förklara historisk förändring • Den enskilde aktören, hans tankar och handlingssätt blir mer ett symptom på bakomliggande orsaksfaktorer. • Ordet struktur betyder mönster. Ju större bakgrund desto mer kan man urskilja mönstret. För samtidens människor ser man detta bara glimtvis.

9. Strukturperspektivets problem • Vi drar slutsatser utifrån en överblick och kunskap om en tid och kunskap vi har i efterhand, något som ökar risken för att vi är anakronistiska, dvs utgår från våra värderingar när vi försöker tolka andra tiders människor. • Strukturer handlar inte. Det kan bara individer göra. (”Handelsintressena” kunde inte upptäcka Amerika) • Strukturperspektivet riskerar att skymma blicken för hur varje historisk förändring präglas av hur aktörerna tänker, handlar och uppfattar sin situation. • Att skriva historia i ett ensidigt strukturperspektiv riskerar att leda till determinism, dvs ett synsätt där utvecklingen alltid går i en viss förutbestämd riktning oberoende av hur människor tänker och handlar • Slutsats: Vi behöver även ha kunskap om historiens omvägar och återvändsgränder, och inte bara start och mål, för att först hur vårt samhälle vuxit fram.

10. Förklaringsnivåer och historieteori • Vi behöver både ett aktörs- och ett strukturperspektiv. • Vi behöver både få kunskap om bakomliggande orsaker(handelskapitalismens utveckling och förändrad maktbalans i Medelhavet) och utlösande orsaker(Columbus envishet och spanska hovets växande maktanspråk) • Frågan om vilken förklaringsnivå man bör lägga tonvikten vid studiet av historisk förändring är beroende av historiesyn. • Historieidealisterna lägger tonvikten på aktörsperspektivet, medan historiematerialisterna lägger tonvikten på strukturperspektivet