1 / 24

Privatekonomi

Privatekonomi. Inkomster och utgifter. Det ekonomiska kretsloppet. Löner. Skatt. Bidrag. Skatt. Bidrag & subventioner. Betalning för varor och tjänster. Löner. Sparande och räntor. Räntor och lån. Sparande och räntor. Räntor och lån. Disponibel inkomst. Lön + Bidrag

morley
Télécharger la présentation

Privatekonomi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Privatekonomi Inkomster och utgifter

  2. Det ekonomiska kretsloppet Löner Skatt Bidrag Skatt Bidrag & subventioner Betalning för varor och tjänster Löner Sparande och räntor Räntor och lån Sparande och räntor Räntor och lån

  3. Disponibel inkomst Lön + Bidrag = Bruttoinkomst (Före skatt) - Skatt = Nettoinkomst (Efter skatt) eller Disponibel inkomst

  4. Vilka inkomster och utgifter har en familj? Inkomster Utgifter • Lön • Bidrag • Barnbidrag • Studiebidrag • Bostadsbidrag • Underhållsstöd • Boende • Hyra och/eller räntekostnader • Ca 30% av den disponibla inkomsten • Mat • Kläder • Transporter • Nöjen m.m.

  5. Lön: Vad tjänar folk (2010)? Artikel om inkomstklyftorDN 2011-12-15 Vad handlar artikelns centrala innehåll om och vad tycker du om de slutsatser som dras? Motivera din åsikt.

  6. Bidrag • Generella bidrag • Bidrag som inte aktivt behöver sökas • Betalas ut till alla i samma livssituation/livsfas • Individinriktade bidrag • Bidrag som aktivt behöver sökas • Utgår med olika belopp beroende på den sökandes tidigare inkomst eller behov • Artikel om bidragsnivåer från DN 2012-02-26

  7. Riksnormen för försörjningsstöd 2011 (Socialstyrelsen) Jämför med Konsumentverkets beräkningar: http://www.konsumentverket.se/privatekonomi/Hushallets-kostnader/

  8. Barnbidrag • Summa: 1 050 kr / månad • Skattefritt • Betalas ut till alla barn under 16 år, oavsett föräldrarnas inkomst • Flerbarnstillägg kan sökas om man har minst 3 barn Liksom alla andra svenska föräldrar kommer även kronprinsessparet Victoria och Daniel att få barnbidrag. Det meddelar Försäkringskassan. Även om de blivande föräldrarna skulle vilja tacka nej till barnbidraget så går inte det.

  9. Studiebidrag • Summa: 1 050 kr / månad • Skattefritt • Betalas ut till alla ungdomar mellan 16 och 20 år som studerar på gymnasiet. • Extra tillägg – beror på föräldrarnas inkomst.

  10. Bostadsbidrag • Kan tilldelas dels ungdomar mellan 19 och 29 år, dels barnfamiljer. I vissa fall även pensionärer. • Skattefritt • Storleken på bidraget beror bl.a. på antalet barn i hushållet, familjens inkomst samt hyrans storlek. • Bidraget är alltså inkomstprövat.

  11. Sjukpenning • Första 14 dagarna betalar arbetsgivaren sjuklön – därefter tar försäkringskassan över. • Normalt får man sjukpenning i 364 dagar under en period på 450 dagar. • Ersättningen är ca 80% av årslönen dock max • 330 000 kr/år dvs 27 500 kr/månad. • Den sjukpenninggrundandeinkomstenkanvarahögst 7,5 prisbasbelopp.

  12. Underhållsstöd • Kan ges till ensamstående föräldrar om den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag eller betalar ett underhåll som är lägre än 1 273 kr/månad. • Skattefritt • Den förälder som inte betalar kan bli ersättningsskyldig.

  13. Arbetslöshetsersättning • Försäkringen är frivillig och handhas av a-kassor. • Ersättningen får maximalt utgöra 80 % av den tidigare lönen. • Maxtak: 680 kr/dag (brutto). För att ha rätt till ersättning ska man ha varit betalande medlem av a-kassan i minst ett år. • Maximal dagpenning får den som tjänat 18 700 kr eller mer per månad. Den maximala a-kasseersättningen är alltså 14 960 kr/månad, eller ca 10 450 kr/månad efter skatt.

  14. UR: Anna flyttar hemifrån • http://www.ne.se/ur/program/154925

  15. Skatt: Progressiv skatteskala Kommunalskatt, statlig skatt 20% och värnskatt 5% Över 48 933 kr/månad Kommunalskatt och statlig skatt 20% Mellan 34 500 och 48 933 kr/månad Kommunalskatt Under 34 500 kr/månad Grundavdrag Lägst 18 700 kronor.

  16. Kommunala skatter (2012) Varför skiljer sig skattenivåerna åt i olika delar av landet?

  17. Räkneexempel Lisa tjänar 40000kr/månad Hon betalar 30% kommunalskatt på 34500 = 10350kr Hon betalar kommunal- och statlig skatt på 5500 = 2750kr Total skatt innan jobbskatteavdrag = 13100kr Jobbskatteavdrag = -1800kr Total skatt efter jobbskatteavdrag = 11300kr (enligt skattetabell 11214kr) Nettolön = 28700kr

  18. Olika typer av boende • Hyresrätt • Du äger inte bostaden utan hyr den (månadsavgift) • Begränsat ansvar och begränsade rättigheter • Olika typer av kösystem – problem med svart marknad • Bostadsrätt • Köper en andel i en bostadsrättsförening (Brf) – avgift till föreningen och räntekostnader • Fullständigt ansvar inom hemmets fyra väggar • Kräver kapital – minst 15% av priset • Villa • Du äger villan till 100% – inre och yttre ansvar. • Ingen månadsavgift, men räntekostnader

  19. Vad krävs för att få låna? • Tillsvidareanställning • 15% av köpeskillingen kontant • Inga betalningsanmärkningar

  20. Riksbanken Banker Företag och hushåll Banksystemet och vissa räntor Reporänta Stibor Bostadsräntor, övriga bankräntor etc

  21. Bostadslån - fördelning • Pris: 2 230 000 • Kontantinsats: 330 450kr • Lån: 1 899 550 • Ränta 3,94% = 6 224kr/mån • Skattereduktion 30% på räntekostnaden = 1853kr/mån • Avgift: 1 635 kr/mån • Amorteringar? – artikel från DN 2012-01-29 Lån – 3 månaders rörlig ränta eller olika typer av bunden ränta Kontantinsats – minimum 15% av bostadens pris

  22. Sparande – en fara? Långsiktigt sparande/pensionssparande – ca 30 år. Hög risk – aktiefonder eller aktier. Amorteringar ”Bra att ha-pengar” – 2-7 års sikt. Sparande för framtida större utgifter (kontantinsats till lägenhet). Lite högre risk – räntefonder, aktieobligationer. Buffertsparande – två nettomånadslöner för utgifter på kort sikt (trasig diskmaskin). Bankkonto eller räntefond Källa: SEB:s sparskola

  23. Så mycket sparar svensken En dryg tredjedel av den vuxna befolkningen har ett sparkapital på 10 000 kronor eller mindre

More Related