1 / 41

Stora områden inom Ryssby och Åby domineras av jordbruk och är därmed känsliga för skador

Stora områden inom Ryssby och Åby domineras av jordbruk och är därmed känsliga för skador. Vildsvinsklubben 12086 ha Skador i jordbruket. Procent årsgris i avskjutningen 2004 – 59% 2005 – 71% 2006 – 81% 2007 – 79%. Vad gör man när vildsvinen invaderar ett fält och vem är ”man”?. 7/11.

norris
Télécharger la présentation

Stora områden inom Ryssby och Åby domineras av jordbruk och är därmed känsliga för skador

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Stora områden inom Ryssby och Åby domineras av jordbruk och är därmed känsliga för skador 2007-11-05

  2. Vildsvinsklubben 12086 haSkador i jordbruket Procent årsgris i avskjutningen 2004 – 59% 2005 – 71% 2006 – 81% 2007 – 79% 2007-11-05

  3. 2007-11-05

  4. Vad gör man när vildsvinen invaderar ett fält och vem är ”man”? 2007-11-05

  5. 7/11 Kan ”man” vänta med att skrämma bort vildsvinen från ett fält till dess att månen tillåter skyddsjakt? 2007-11-05 Bölebro oktober 2007

  6. Om skadorna upptäcks i början av veckan kan ”man” då vänta till dess att jägarna har tid i helgen med att skyddsjaga eller skrämma vildsvinen Ebbegärde oktober 2007 2007-11-05

  7. Vad kan ”man” göra för att skydda grödor • Förebygga skador • Hindra vildsvinen från att komma in på fältet med hjälp av elstängsel • Skrämma vildsvinen 2007-11-05

  8. Förebygga skador • Mata vildsvinen i skogen • Rätt sammansatt stam • Aldrig skjuta en sugga 2007-11-05

  9. Viltåkrar för vildsvin • Små åkrar i skogen en bra bit från produktionsåkrar • Hälften havre och hälften vete med inslag av ärtor. En sådan viltåker utvecklas i fas med de grödor vi vill skydda. • Placera gärna en traditionell foderplats i anslutning till viltåkern 2007-11-05

  10. Gemen-samma foderplatser placerade långt ifrån fälten 2007-11-05

  11. Gemen-samma foderplatser placerade långt ifrån fälten Klarar Ni att samarbeta om foder-platser? En utmaning! 2007-11-05

  12. På en foder-plats jagar man inte. 500 m radie = 80 ha frizon 750 m radie = 175 ha frizom 1000 m radie = 315 ha frizon Foderplats 2007-11-05

  13. Åtelplatser placeras mellan foderplatsen och fälten Vid placering endast några hundra meter från åkrar bör berörda jordbrukare och jägarna vara överens om placeringen 2007-11-05

  14. Öka fodergivan under perioder när åkrarna är som mest attraktiva och med ett mer smakligt foder • Vårsådd • Mjölkmognadstadiet • Höstsådd • Även vallar vår och höst 2007-11-05

  15. Förebygga skador • Mata vildsvinen i skogen • Rätt sammansatt stam • Aldrig skjuta en sugga 2007-11-05

  16. Skadorna minskar om stammen är rätt sammansatt • Kvalitet istället för kvantitet • Dvs färre men äldre individer • Äldre erfarna suggor undviker åkrar som är ”farliga” • Skjut • Årsgamla grisar • Spara • Äldre suggor • Yngre galtar Källa: Mikael Tham, Vildsvin – beteende och jakt 2007-11-05

  17. Förebygga skador • Mata vildsvinen i skogen • Rätt sammansatt stam • Aldrig skjuta en sugga 2007-11-05

  18. Skjut aldrig en sugga • Äldre erfarna suggor undviker åkrar som är ”farliga” • Moderslösa kultingar vet var maten finns - på åkrarna och blir ”värstingar” • Ledarsuggan ”styr” brunsten till rätt tid på året 2007-11-05

  19. Hindra vildsvinen från att komma in på fältet med hjälp av elstängsel • Två till tre trådar • Den nedersta ca 20 cm över marken • Den andra i trynhöjd dvs ca 40 cm över marken • En tredje ca 60 cm över marken är en ytterligare säkerhetsåtgärd Källa: Mikael Tham, Vildsvin – beteende och jakt 2007-11-05

  20. Skrämma vildsvinen • ”Man” går ut på natten och smyger sig på vildsvinen och skrämmer dem – ”man” kan också gärna skjuta något hagelskott i luften • ”Man” kan släppa på en lämplig hund som skrämmer iväg dem • Gasolkanon • ”Hulk” • Nyårsraketer • Skramlor 2007-11-05

  21. Gasolkanon Pris: Gasolkanon, komplett med gasol, hamnar på ca 7.000 kr. I boken Vildsvin – beteende och jakt framför Mikael Tham åsikten att den här typen av skrämselåtgärder genomskådas efter några nätter och är därefter utan effekt 2007-11-05

  22. Uppblåsbar Hulk I boken Vildsvin – beteende och jakt framför Mikael Tham åsikten att den här typen av skrämselåtgärder genomskådas efter några nätter och är därefter utan effekt 2007-11-05

  23. Pang Skrämma från ett fält till ett annat? 2007-11-05

  24. Pang Foder- och åtelplatser i skogen 2007-11-05

  25. Jaga inte vid åtlar i skogen under skadekänsliga perioder! 2007-11-05

  26. Pang För vad händer i så fall? 2007-11-05

  27. Vem är ”man” i första hand? Jakträttshavare Markägare Jordbruks-arrendator 2007-11-05

  28. I andra hand kommer Akutgruppen • För att kunna hjälpa jakträttshavaren om denne önskar hjälp med att skrämma vildsvinen eller med skyddsjakt ska vi ha en akutgrupp inom området. • Intresserade personer som vill ingå i akutgruppen anmäler sig till Ronny Karlsson 2007-11-05

  29. Akutgruppen kommer att ledas av lokala samordnare • Jakträttshavare som inte omgående kan skrämma eller skyddsjaga vildsvin som gör skada i jordbruket kan vända sig till den lokale samordnaren under förutsättning att markägaren har gett sitt tillstånd. 2007-11-05

  30. Jaktledare i akutgruppen utses bland dem som skyddsjagar på marken den aktuella natten • Tänk på säkerheten • Eftersöksekipage ska vara tillfrågat • Utsedd jaktledare organiserar skyddsjakten 2007-11-05

  31. Vildsvin fällda av akutgruppen • VIKTIGT, kom överens om fällt vilt innan jakten • Om man inte kommer överens om annat tillfaller fällda vildsvin jakträttshavaren 2007-11-05

  32. Vilka djur bör fällas när ljuset tillåter skyddsjakt? 2007-11-05

  33. Vilka djur bör fällas när ljuset tillåter skyddsjakt? Skjut aldrig ledarsuggan 2007-11-05

  34. Skyddsjaga från marken eller från torn/skjutkoja? 2007-11-05

  35. Håll uppsikt Jordbrukaren håller daglig uppsikt över fälten Troligtvis kommer just den skrämda flocken att hålla sig borta från de aktuella fälten ett tag Jordbrukaren skrämmer själv vildsvinen (§5 JL) eller kontaktar jakträttshavaren Jakträttshavaren eller akutgruppen skrämmer vildsvinen antingen genom att skjuta ett vildsvin eller på annat sätt 2007-11-05

  36. Vildsvinsobs på hemsidan • Finns det ett intresse att via e-post rapportera alla vildsvinsobs? 2007-11-05

  37. Sammanfattning • Fodra i skogen hela året • Jaga inte i skogen under perioder när vildsvinen riskerar att skada grödorna • Jaga eller skräm bort vildsvinen från åkrarna • Skjut rätt djur 2007-11-05

  38. Hur går vi vidare • Finns intresse för studiecirkel/studieresor i ämnet vildsvin • Utveckla lokala mål • Samordning av foderplatser • Gemensamhetsjakter 2007-11-05

  39. Ska vi försöka ordna någon storjakt i mellan-dagarna? Var i så fall? 900 ha 100 ha 2007-11-05

  40. Störande hundjakter i första hand i de rosa fälten?? 2007-11-05

  41. Jägareförbundet Kalmar Jaktvårdskrets Föreläsning/möte                                                                            Tid: 2007-11-19 kl. 19,00 Plats: Ingelstorpskolan Henrik Svensson Jaktvårdskonsulent i Skåne (f.d. yrkesjägare) Kommer att tala om Vildsvin & vildsvinsjakt. 2007-11-05

More Related