1 / 30

Framtida energitillförsel

Framtida energitillförsel. Nuläget. Växthuseffekten är ett av de stora miljöproblemen CO 2 är den viktigaste ”mänskliga” växthusgasen och den viktigaste källan är förbränning av fossila bränslen För att förmildra effekterna krävs kraftiga minskningar av CO 2 -utsläpp.

onan
Télécharger la présentation

Framtida energitillförsel

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Framtida energitillförsel

  2. Nuläget • Växthuseffekten är ett av de stora miljöproblemen • CO2 är den viktigaste ”mänskliga” växthusgasen och den viktigaste källan är förbränning av fossila bränslen • För att förmildra effekterna krävs kraftiga minskningar av CO2-utsläpp

  3. Framtida energitillförsel • Är det överhuvudtaget ekonomiskt och tekniskt möjligt att klara av mycket hårda CO2 begränsningar samtidigt som välfärden ökar såväl i Sverige som i resten av världen?

  4. Möjliga scenarion år 2050 Utsläppskrav • CO2 halt 400 ppm eller 500 ppm (idag 360 ppm) • CO2 utsläpp max 4 eller 8 Gt C/år • Utsläppsrättigheter fördelade på lika mängd per person • År 2050 antas befolkningsmängden vara 10 miljarder • Resulterar i en utsläppsrätt på 0.4 respektive 0.8 ton C/capita och år

  5. Jämförelse med idag

  6. Sverige • Uppskattningsvis 10 miljoner människor år 2050 • Sverige tillåts därmed släppa ut totalt 4 eller 8 Mton C per år • Motsvarar en reduktion med 75% respektive 50% jämfört med idag • Scenarierna har inte tagit hänsyn till handel med utsläppsrättigheter

  7. Scenarion År 2050 Postmaterialistiskt Materialistiskt 75% reduktion 50% reduktion 75% reduktion

  8. Postmaterialistisk vision • Materiell standard blir mindre viktig, till förmån för fritid och mindre stress • Arbetar mindre • Bor på lika stora bostadsytor • Reser lika mycket (mer på fritiden i mindre omfattning till jobbet) • Industriproduktionen har stigit (datorer, mobiltelefoner etc)

  9. Materialistisk vision • Fortsätter i högt tempo • Ökad materiell konsumtion tillfredställer • Resandet och industri-produktionen ökar och vi kräver större bostadsyta OBS! Visionerna skall inte betraktas som prognoser, utan bilder på hur framtiden kan se ut!!!

  10. Metodik • Antagande om effektiviserings och användningsnivåer • Potentialer för förnybar energi • Antagit bränslekostnader, omvandlingseffektiviteter och investeringar • Optimeringsmodell för det svenska energisystemet, som minimerar kostnaden för att nå en viss CO2-begränsning • Ska ses som ett hjälpmedel för att generera scenarion

  11. Aktivitetsnivåer

  12. Effektiviseringar/Nivåförändring

  13. Energitillförsel Förutsättningar • Potential för tillförsel av förnyelsebar energi • Resurser för olja, kol och gas antas fortfarande räcka • Ingen CO2 infångning eller lagring i Sverige (däremot för världsscenariot) • Kärnkraften i Sverige är avvecklad före 2025

  14. Biobränsle • Energiskog och halm • 6 TWh/år resp. 11 TWh=∑17 TWh • Avfall • 15 TWh/år • Torv • 0 TWh/år • Biobränsle från skogsindustrin • 156 TWh/år varav • Svartlut 30-35 TWh/år • Flis mm 40-70 TWh/år TOTALT : 143 – 188 TWh (Idag 97 TWh inkl torv)

  15. Vattenkraft • Tillförseln oförändrad • 65 TWhel/år (68 TWh/år normalår) Vindkraft • 10000-12500 turbiner a’ 1 MW • 20-25 TWhel/år (0,56 TWh/år -02) Solvärme • Total area 28 km2 (3m2/capita) • 9 TWh/år (0,03 TWh/år -98) Direkt omvandling av sol till el eller vätgas • Solceller och import av vätgas • 6 TWhel/år

  16. Övriga antaganden • Inga ”futuristiska” tekniker • Teknisk utveckling har gjort att kostnaderna har sjunkit och effektiviteten förbättrats • Flyget använder olja och stålindustrin kol/koks

  17. ResultatMaterialistiskt

  18. ElanvändningMaterialistiskt

  19. EnergitillförselPostmaterialistiskt

  20. ElanvändningPostmaterialistiskt

  21. Global energitillförsel 2050 Biobränsle • Biobränsle kommer att spela en viktig roll, men i betydligt mindre omfattning än i Sverige • Världen 4-8 MWh/capita Sverige drygt 19 MWh/capita • Beräknas tillföra 57 000 TWh/år (Skog- och jordbruksrester 22000 TWh och bioenergiplantager 35000 TWh)

  22. Global energitillförsel 2050 Vattenkraft • Beror på vilken miljöhänsyn som tas • 3000 TWh/år (2000 TWh/år idag) Vindkraft och solel • Potentialen betydligt större än för vattenkraft • 10000 TWh/år (motsvarar hela dagens globala eltillförsel)

  23. OECD ländernas energitillförsel 1973 respektive 2000 43 690 TWh 61 840 TWh +42%

  24. Global energitillförsel 2050 Solenergi till vätgas • För produktion av 50000 TWh/år under antagande om 10% effektivitet och solinstrålning 2000 kWh/m2/år krävs • 250000 km2 • Med kringutrustning 0,5M km2 (vilket motsvarar 5% av Saharas yta) • Begränsningar • Resursbegränsningar • Expansionen; 1000 TWh/år

  25. Global energitillförsel 2050 Kärnkraft och fossila bränslen • Används förmodligen för produktion av vätgas • Kostnaden jämfört med vätgas från solenergi är avgörande • Vid en lägre kostnad finns dock risker • Olyckor • Avfallshantering • Kärnvapenspridning • Vätgasproduktion med naturgas och CO2 infångning väntas bli billigare

  26. Global energitillförsel 2050

  27. Global energitillförsel 2100

  28. Är dessa scenarion realistiska? • Ur tekniskt perspektiv? • Förmodligen. Antagandena beträffar effektiviseringar, tillförselpotentialer och omvandlingsprocesser är rimliga med tanke på tidsperspektivet • Ur ekonomiskt perspektiv? • Studier visar att det inte finns några oövervinnliga svårigheter. Priserna blir högre, men energikostnaden i samhället utgör en liten del av totala kostnaden. (Små extra kostnader i relation till BNP)

  29. Sverige vs världen • Sverige har goda tillgångar på tre billiga energikällor (bio, vatten och vind) • På global nivå blir vi mer beroende av direktomvandling av solenergi till el eller vätgas • Om Sverige och världen kan nå dessa CO2 begränsningar är i grund och botten en politisk fråga

More Related