1 / 24

Fiskevård då och nu

Fiskevård då och nu. Hur ser det ut i några av våra mindre vattendrag?. Då. Nästan alla fiskarter nyttjades i hushållet som föda för människor och djur Många ”mänskliga” barriärer i vattendragen Länsfiskestadgor detaljreglerade fisket och fiskevården

pahana
Télécharger la présentation

Fiskevård då och nu

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Fiskevårddå och nu Hur ser det ut i några av våra mindre vattendrag? Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  2. Nästan alla fiskarter nyttjades i hushållet som föda för människor och djur Många ”mänskliga” barriärer i vattendragen Länsfiskestadgor detaljreglerade fisket och fiskevården Hushållningssällskapens inflytande var stort Fiskevårdsplan för varje sjö togs fram av hskp Omfattande fiskutplanteringar Rom/yngel av gädda/abborre/(gös/öring) spreds till nästan alla vatten Sik (yngel och rom) sattes överallt i Norrland Sutareutplantering och en del karputsättningar i södra Sverige (Öring och röding) Risvasar mm Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  3. Nu • Omfattande planer och inventeringar • Försurning/Kalkning är ett relativt nytt inslag • Återintroduktion av utslagna arter, ex. mört, flodkräfta, flodpärlmussla, öring • Art och stamperspektivet betonas • Restriktivitet med främmande arter • Omprövningar • Övrig biologisk återställning och restaureringar av olika slag • Vandringshinder fortfarande ett stort problem • Put- och take vatten vanliga. (Såväl rotenonbehandlade som andra) Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  4. Framtiden? ? Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  5. Jerån Jerån = Elfiskelokal = Åtgärd Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  6. Jerån (Hedströmmens aro) över 7-8 km åsträcka Startat år 2003 och därefter åtgärder fram till 2008 som gett mycket bra resultat Genom kalkningen,åtgärder vid vandringshindren (8st),återintroduktion av utslagen art -öring från Skälsjöbäcken och Kuttersjöbäcken (Håltjärnsystemet) har nyttjats) 3700 yngel och 67 vuxna vildfångadeNästa etapp – biotopvård, (ev. flodpärlmusselintroduktion?) Naturligt hinder i ån Trumomläggning Getingtäkten år 2008 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  7. Trumomläggning Getingtäkten år 2008 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  8. Elfiskeresultat i Jerån på referenslokalen vid fyrvägskorsningen 135 m2 2000 - öring saknades, enstaka lake och elritsa förekommer 2008 – 0+ 17,7st >0+ 26,6 st tot. 44,3 st/100 m2 2009 – 0+ 8,8 st >0+ 14,8 st tot. 23,6 st/100 m2 2010 – 0+ 5,9 st >0+ 50,3 st tot. 56,3 st/100 m2 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  9. Ribäcken = Elfiskelokal = Trumbyte Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  10. Ribäcken 2010 Maj 2006 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  11. Resultat elfiske i Ribäckenberäknade tätheter av öring (st/100 m2) • 2007 nedströms vägen -19,0 st (alla äldre än 0+) • 2010 nedströms vägen - 9,7 st (alla äldre än 0+) • 2007 uppströms vägen - ingen fångst • 2010 uppströms vägen - 11,8 st (alla äldre än 0+, möjligen 1 st 0+) Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  12. Venabäcken Vandringshinder 2000, öring saknades på sträckan uppströms. Efter trumbytet 2003Öringtäthet 2010, 11st /100 m2 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  13. Elfisket i Venabäcken 2010 ovan vägen 200 m2 • Fångst 0+ , 2 st • Fångst > 0+, 9 st • Skattade tätheter (50 % fångsteffektivitet) • 0+ 2 st/100m2 • > 0+ 9 st/100m2 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  14. Venabäcken/Vågsjöbäcken Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  15. Darsbobäckendelvis åtgärdad, (biotopvård vid utloppet nära Storsjön och utplantering av öringyngel) Felaktiga trummor nära sjön Dagarn bör åtgärdas! Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  16. BjursjöbäckenRiddarhyttan • Här finns fortfarande felaktigt lagda trummor och vandringshinder som bör åtgärdas. Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  17. Runnabäcken - Kungsör • Olämpligt läge på trumman, men inget vandringsstopp – uppges ha åtgärdats genom tröskling nedströms? Öring från Runnabäcken Juni 2005 Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  18. Gavelmossbäcken (biflöde till Bjurforsbäcken) Före åtgärd Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  19. Efter - Ny valvbåge i Gavelmossbäcken Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  20. Bjurforsbäcken (Salomonsån) här finns mycket ytterligare att åtgärda – viktigt vattendrag!! Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  21. Beakta också eventuella negativa konsekvenser vid undanröjande av vandringshinder • Exempel på spridning av oönskade arter som kan påverka ekosystemet uppströms ett vandringshinder. • Signalkräfta, Gädda! Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  22. Ofta stöter man på detta! • SIGNALKRÄFTOR! • Orsak • Illegala utplanteringar • ”Naturlig kolonisation” • Barriärernas vara eller inte vara ”Illegal signalkräfta från Klockarbotjärnen 2010” Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  23. Inventeringar Elfiske i Malingsbo/Klotenområdet och i Runnabäcken Flodkräfta Silvtjärn – (Norberg) 2010 Flodkräfta Fiskkraken (Surahammar) 09 hej Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

  24. That´s all! Landsbygdsenheten - Fiskefunktionen S-E Åkerman 2010

More Related