460 likes | 713 Vues
Frn kliniskt arbete till forskning . Frn barndom till brott - Om 20 mn dmda fr sexuella vergrepp mot 38 barn (april 2002)Forskning om unga frvare, anslag frn Statens Institutions StyrelseHandledning av poliser och klagareGruppsykoterapi med vrddmda: vergrepp mot annan vuxen, vergrepp mot barnDen rttsliga processen vid misstanke om sexuella vergrepp barnets villkor i fokus, anslag frn Brottsoffermyndigheteninga.tidefors@psy.gu.se.
E N D
1. Frvare av sexuella vergrepp Kan och vill vi begripa det obegripliga? Inga Tidefors
Inga.tidefors@psy.gu.se
2. Frn kliniskt arbete till forskning Frn barndom till brott - Om 20 mn dmda fr sexuella vergrepp mot 38 barn (april 2002)
Forskning om unga frvare, anslag frn Statens Institutions Styrelse
Handledning av poliser och klagare
Gruppsykoterapi med vrddmda: vergrepp mot annan vuxen, vergrepp mot barn
Den rttsliga processen vid misstanke om sexuella vergrepp barnets villkor i fokus, anslag frn Brottsoffermyndigheten
inga.tidefors@psy.gu.se
3. Frn kliniskt arbete till forskning
Varfr frgan ? Sambandsfaktorer
Vrede, makt, sadism ? sexuella, erotiska dimensioner
Individen och dess handlingar ? Helheten, individen p gott och ont
inga.tidefors@psy.gu.se
6. Din avhandling har hjlpt mej mycket i diskussionen med mnniskor som anser att " vi borde brja med kastrering". Nr man lst den kan man inte se p sexualbrottslingar p ett annat stt n att de r just, mnniskor. Ville drfr tacka dej bde fr avhandlingen och fr din undervisning p fredagen, om den inte varit med hade dagen blivit synnerligen onyanserad.
Fr att du verkligen ska frst att detta rr sig om ett krleksmail som kan styrka dina narcissistiska drag, s kan jag bertta att jag brukade kalla dej Birgitte Bardot nr vi skulle ha dej under utbildningen, fr du r verkligen vacker som en filmstjtrna.
9. Forskningsomrden Bakgrundsfaktorer
Personlighetsdrag
vergreppsbeteende
terfallsrisk
Behandlingsforskning
Referensramar: a-teoretiska, kognitions- psykologi, anknytningsteori
10. Att frst det tabuiserade
Att stta in i ett sammanhang
Kan vara vem som helst, men r inte vem som helst
Samhllsfaktorer
Gemensam symbolisk ordning
inga.tidefors@psy.gu.se
11. Hur mycket r ens egen frmga att frst dynamiken i det sexuella utagerandet mot ett barn begrnsad av incesttabut kan man tnka bortom sitt eget tabu?
The major obstacle to studying incest avoidance in humans has been the incest taboo (Erickson, 1999, s. 167).
Mnnen ville inte knna, tnka eller tala om vergreppen i sexuella termer - samspelar med omvrldens nskan om att skydda den egna frestllningen om vad sexualitet br vara fr ngot
14. The result of the hierarchical regression suggest that childhood attachment may predict coercive sexual behavior independently of its relationship with antisociality and aggression. This is consistent with the formulation that the attachment and sexual behavioral system are interrelated (Smallbone & Dadds, 2000, s. 12).
15. - Vad har du fr upplevelser nr du sjlv var barn av att bli omhndertagen och trstad?
- Ja, dom r vldigt f och begrnsade. Jag kan inte egentligen komma ihg ngon gng d varken min pappa eller mamma trstade mej ... och... utan det var att man skulle... bita samman och ta nya tag och... min pappa hade ju precis samma problem nr det gllde att hantera konflikter med barn.
- Om man anvnder en bild frn din vrld, att man programmeras med olika begrepp och frestllningar frn det vi r sm, om man gr in i i nn slags fil i dej, vad har du blivit inmatad med - ja, frestllning om pappa och papparollen, hur ser ditt pappabegrepp ut... - vad fick du med dej?
- Ja, den fanns ju inte ... dom diskussionerna eller begreppen verhuvudtaget. Och drfr har jag ju inte kunnat skaffa mig ngra referenspunkter under barnaren .... inom detta .. frn min familj... eftersom det aldrig talades om det... det var ju liksom ... tomt mellan naveln och knna ... utan... den bilden som man har ftt sig till livs, har man ju ftt d via ... lekkamrater frn sandldan och uppt och drfr s har man ju frn barnsben aldrig ftt reda p att s hr gr man detta... detta r fel, och sdant och d var ... kan det ju uppst... den situation ... d har man inga sdana referenser utan man fr en massa signaler frn olika hll ... fragmenterat s ... och sedan bygger ihop det i en egen liten .. vrldsbild, s kan ju den vrlds-bilden bli vldigt bisarr ... av alla dessa fragment, man har om sex
16. - Hur tror du att dina frldrar sg p dej som barn?
- Deras stora lycka och hopp.. inte vet jag... jag kan tnka mej att mamma kanske hade, en annan syn frsta ret... nr hon kanske var tvungen att vara ensam med den... hrda, vassa farmor... vars syn p mannen var... vass... honan hade ju som uppgift att fra slkten vidare... sen behvde hon inte slppa till mer... till liderliga handjur... s tror jag hennes bild var... hon hade slppt till dom gnger det var bibliskt ndvndigt, sen var det slut... och det stack hon inte under stol med... anvnda den till piss... slut.
17. Det r en psykoanalytisk skerstlld iakttagelse att intensiteten hos den knsla som oftast subjektivt upplevs som sexuellt begr (inklusive tillhrande fysiologiska fenomen) beror p icke-sexuella knslor fr narcissism, sadism, masochism, maktlystnad och t o m ngest, ensamhet, tristess (Fromm, 1976, s. 92).
De mnga psykiska konflikter som skandet efter krlek och tillfredstllelse ger upphov till resultatet av kollision mellan den inre vrldens primitiva drifter och yttervrldens begrnsningar tar sin brjan med den allra frsta sinnliga relationen (McDougall, 1996, s. 13)
18. Vilka var de drabbade? 38 barn, 26 flickor och 12 pojkar
4 mn berttade om sexuella
vergrepp lngre tillbaka i tiden
I materialet fanns det 45 barn
biologiska barn, styvbarn och fosterbarn
ngra barn, utsattes av en morbror eller farbror
ngra barn, utsattes av en barnvakt, pappa
till bste kompisen, granne eller extramorfar
19. Erknnande/frnekande 15 mns berttelser stmde med beskrivningar i
tingsrttsdomarna
2 mn sa att de antagligen hade gjort det som barnen/barnet hade berttat, men hade inte ngot minne av hndelserna
2 mn frnekade de brott de vid intervju tillfllet var dmda fr, men berttade om andra sexuella grnsverskridanden
1 sa att han var oskyldig, att han inte hade problem av det hr slaget
20. Handlingarna Berring av barnet, msesidiga berringar dr den vuxne ibland sjlv onanerade, men ocks frskte att stimulera barnet sexuellt
Ngra frskte att genomfra samlag,andra fullbordade sina frsk
Berringarna och samlagen riktade sig mot barnets slida eller penis, stjrt och mun
Det yngsta barnet var tv r, det ldsta femton, nr vergreppen brjade
Vissa av barnen upplevde ett enstaka vergrepp, medan andra utsattes kontinuerligt
Barnen, som utsattes ofta och lnge, utnyttjades av sin pappa/den som var i pappas stlle
21. Mnnens barndom Frsummelse
Fysisk misshandel
Sexuella vergrepp
Avsaknad av grnser
Jag fick stryk av livremmar och
mattbankare, fick rfilar.
Jag kommer inte ihg s mycket
om hur det var, men man
undrade varfr. Vet inte vad
jag knde, vill
egentligen inte veta.
22. Avsaknad av mening och sammanhang Mamma fick tv barn till med en annan,
d nr pappa och mamma levde till-
sammans, som inte var pappas
barn, s sen skilde dom sej.
Jag kommer ihg en gng nr jag
skulle ka ut i bilen med pappa, var
nog tta. D hade han en kvinna som
satt vid sidan om honom och jag satt
i bakstet. D kommer jag ihg att
han frst tog henne p lren. Och
sen stannade dom och kysstes.
Sen kta vi hem till mamma. Jag
tror att jag tnkte: hur kunde han gra
s - mot mamma, mot mamma.
23. Egna sexuella vergrepp
62% av vldtktsmn
50% av frvare av sexuella vergrepp mot barn
20% av mn dmda fr annan kriminalitet
(Dhawan & Marshall, 1996)
den traditionella mansrollen upp-
muntrar pojkar och mn att frneka
srbarhet. Mn som utsatts fr sexuella
vergrepp som pojkar har en tendens
att inte bertta detta (Hunter, 1990; Bagley, 1991;
Schwartz, 1994; King, 1995; Gill & Tutty, 1997
24. Vet inte vad jag ska bertta, men det var
liksom detta att vi sg mamma och pappa
ligga med varandra och att pappa var ute
med andra kvinnor. Det var ju ocks s att
han var p syrrorna. Ja, det var alla mjliga
grejor. Han skulle ha dom att runka och
suga p honom. Och sen nr storasyrran
blev ldre, d lg han med henne. Men
lillasyrran hon fick flytta hemifrn, nr hon
var elva. Hon klarade sej frn honom,
tror jag. Sen var det ocks ett beteende,
som vxte fram hos oss syskon, nr vi
syskon utfrde sn dr intim syskonkrlek.
S det var allts ett normalt beteende.
25. Ingen av oss syskon brydde sej om att det var s.
Jag sg ju p, nr farsan var p en ldre syster,
men jag brydde mej inte om det, fr det skulle bara
vara s. S det var helt naturligt mellan oss syskon.
Ja, det var ju puss, kel och kramar. Och s skulle vi
lssasknulla. Nr dom var borta s kldde storsyrran
av sig naken och satte sig i en ftlj och srade p benen
och pullade sej i slidan. Hon ville att jag skulle ta henne
dr, men jag ville inte. Men hon tvinga mej att
slicka henne dr. Hon sa att det var sknt, att det inte
gjorde nt. Hon ville knulla ibland och det gjorde vi.
Frst storsyrran och sen lillsyrran.
Jag lg ovanp, skulle ha snoppen i slidan
och vi rrde oss upp och ner ett tag,
sen var det lillsyrrans tur.
26. Teman i vergreppsberttelserna En majoritet av mnnen berttade ingende
om de vergrepp, som de var dmda fr och om
vergrepp som lg lngre tillbaka i tiden
Hur vergreppen pbrjades
Mnnens egna beskrivningar av varfr vergreppen hnde
Mnnens knslor i samband med vergreppen
Mnnens upplevelser av barnet/ barnen
Hur vergreppen upphrde
27. Hur det brjade
M allt smre, tappa kontrollen och att uppleva kaos:
Jag tror att det var mycket stress. Jag ville ju klara ut det hr med skolan. Det var lnga dagar och ktenskapet funkade inte alls. Vi visade inga knslor alls och vi kommunicerade inte. Vi bara grlade, s jag var helt slut och jag hade ingen lust att leva. Jag knde mej som en delad mnniska och allting kndes s onaturligt och jag ville egentligen skada mej sjlv
Det andra mnstret, mindre vanligt, var att allt var som vanligt:
N, jag har inga speciella minnen av att det skulle ha varit nt srskilt perioden fre det hr hnde. S frmodligen mdde jag som jag brukade, hade inget srskilt i tankarna, vad jag vet.
28. Sttet att frklara/tala om vergreppen ofrmga att stta fingret p det tillflle d frldraberringen blev sexuell
d nrheten till barnet vckte sexuella knslor, s trngde mannen bort att det var det han knde
Situationer som prglades av nrhet, tillit och lust som t.ex. i samband med att lgga barnet, bada tillsammans med det, sitta i tv-soffan tillsammans eller d mnnen lekte med barnet
29. Den egna frklaringen Det fanns en msesidighet, barnet ville ocks och barnet tyckte om det:
Jag tror vl att han hade ett behov av att kunna f ta emot snt. S nr han satt vid mej, han var vl fjorton d, och jag hll om honom med en arm ver brstet eller tog handen och smekte den ver brstet och magen, s kunde han dra in magen s att det blev lite plats under byxlinningen, fr mej att smeka lngre ner. Jag tnkte att det hr knns nog gott fr honom. Och jag kan vl tnka mej att jag var tillfreds, jag ocks - lite upphetsad.
30. Barnet drev p och sjlv kunde man inte sga nej:
Ja, i alla fall skulle jag visa honom hur man tvttar snoppen. Ja, hur man drar tillbaka frhuden och skljer av med vatten. Sen skulle han titta p, nr jag tvttade mej. Och det fick han vl gra. S jag satte mej p huk och han tvtta mej och nr jag satt p huk och han tvttade mej, s fick jag stnd. Han skulle tvtta mej i stjrten och han fick tvtta benen och han skulle prompt prompt ja, han skulle hela tiden ta i snoppen och tvtta dr ocks. Jag frskte sga nej, men han tog tag i min snopp, helt enkelt bara rakt upp och ner och jag fick utlsning
31. Det gr inte att frklara, men det var hemskt och fel:
Flickorna var en 8, 9 r gamla och det var tafsande med tv utav dom och s var det oralsex. Jag har inte fattat hur detta kunde hnda. Jag levde liksom i en helt annan vrld. Jag var helt slut mentalt och vet inte vad jag tnkte. Jag kunde inte bedma situationen och det gick bara p. Det var frskrckligt och det var kaos. Det kom liksom pltsligt; vad r detta som hller p att ske med mej, att hlla p med smflickor. Och sen funderade jag p att jag skulle ringa nn och frska f hjlp, men det blev aldrig av. Rdslan att behva ljuga. Jag mdde smre och smre efter varje gng och nd gjorde jag det. Att jag gjorde s mot dom, det fattar jag liksom inte.
32. De knslor/det som drev dem - de behvde barnet: F nrhet, trygghet och bli lugnare:
Jag vet att en natt hade jag sn fruktansvrd ngest. En av dom hr pojkarna lg p en madrass p golvet. Och d la jag mej bredvid honom, liksom bara fr att f ligga nra. Fr jag hade sn ngest, s jag visste inte vart jag skulle ta vgen va. Dom brydde sej liksom inte om det, fr dom hade legat hos mej p ntterna ibland ocks och d hade det ju inte hnt nnting. Men den gngen s visste jag inte vart jag skulle ta vgen och sen rullade det bara p. Sen var det mer av den dr nrheten och det blev onani och smek
33. F vrme och krlek:
Jag hade ingen vrme eller knsla frn ngon. Jag hade liksom aldrig som barn ftt nt av mhet och krlek. Men nr min dotter var i min famn, s knde jag mej helt frsvarslst mot detta. Min lngtan efter vrme och krlek tog verhanden helt och hllet och allt blev lngt ifrn den vanlig pappa, som man skulle vara. Det r liksom helt ofattbart. F vrme och krlek:
34. F sexualitet:
D tnkte jag att jag skulle lugna henne, s jag la mej i sngen och hon la sej nrmare och nnting hnde d. Pltsligt s brjade jag att knna knslor och att jag kunde knna s mot henne, det var underligt. Ja, det var liksom frmmande, det gick ju inte att stta ord p. Och s den hr nskan att tafsa och knna, ville smeka henne. Jag smekte henne och d blev knslan starkare och det var som ett begr efter henne och samtidigt s var det jobbigt att knna s. Det var liksom en knsla fr henne som en kvinna och en knsla fr henne som ett barn. Jag ville testa henne, men istllet s blev det sexualitet. Och frst var det bara genom att ta p henne och att smeka.
35. F ur sig vrede:
Istllet s blev det sexualitet och det blev vl mitt stt att ge henne nrhet. Jag frstod det egentligen inte riktigt. Och frst var det bara genom att ta p henne och att smeka. Och under en period, s var det just detta, men den sista gngen s var jag vl arg p mej sjlv och arg p alla. Ja, det var vl ren ilska. Allt kndes s frstrt, man var arg p allt faktiskt, man knde sej ensam. Min dotter var p vg till skolan, s hon skulle cykla hemifrn. P nt stt s exploderade jag, jag vet inte. Tog tag i henne och drog in henne i en garderob, s dr skedde vldtkten och jag var arg p allt. Men det var sexuell upphetsning ocks, men sen var det ilska. Ja, ilska, det var inte bara mot flickan, det var mot allt.
36. Upplevelsen av polisfrhr Jag blev vldigt bra bemtt och jag fick bra std av dom som frhrde mej. Dom mste ju skolas till att kunna prata om snt, fr dom var helt fantastiska.
Frn frsta stund, s var dom ngra jvla svin, rent ut sagt. Det var inte alls roligt, och som jag sg det, s hade jag ju inte gjort nt. Det var jtte jobbigt.
Jag kan bara bertta det som pojkarna har sagt och det som str i domen. Det r det som jag vet, fr jag kommer inte ihg sjlv. Men den ldste har sagt att jag skulle ha frskt att trnga in i hans anala. Det r inte s mycket jag kommer ihg sjlv utan det r ju berttelsen av vad man skulle ha gjort. Det r som sagt att man skulle frskt att ha analsex, samlag med pojkarna. Men vad jag sjlv skulle ha knt har jag ingen hum om just nu i och med att jag sjlv har frtrngt det. Fr att det r en sn hemsk grej, fr s gr man inte mot sina barn. S kan jag aldrig tnkas ha gjort mot barnen, men det r inte fr att slippa att tnka p att man har gjort dom illa. Men att jag varit s grym emot dom, det r vl den delen, skulle jag tro.
37. Det tilltna kontra det frbjudna ?risktagande Jag ville bde att det skulle fortstta och att det skulle bli ett slut, fr jag var klart medveten om att det var fel det man gjorde. Men lusten var spass stark s jag kunde inte avbryta.
-att risktagandet fyller en funktion i sig (Stoller)
- en nskan om att vergreppen ska stoppas, d.v.s. en nskan att skydda barnen frn sig sjlv.
De som hade begtt mildare och frre vergrepp, hade skuldknslor och en frmga att frst barnets utsatthet. vergreppen ledde till knslor som sjlvfrakt.
De som under lng tid och ofta hade haft samlag med sina dttrar uttryckte skamknslor och hade svrare att leva sig in i barnets utsatthet.
38. Skam r en mer regressiv, mer oavgrnsad och mer frlamande knsla n skuldknslan.
Skamknslan fr barnet att betvivla sin egen omdmesfrmga, sin egen upplevelse,
hela grunden fr sin existens (Haugsgjerd, 1999, s. 388)
Skam r en fruktad affekt, ofta till och med mer fruktad n fysisk smrta. I snart sagt alla kulturer har skammen en central roll fr att kontrollera sexualiteten (Havneskld & Risholm Mothander, 1995, s. 130)
39. d knslan av det frbjudna kom ikapp mnnen ?skam ? frlade de ibland ansvaret hos barnet:
Eftert s skmdes man fruktansvrt; Gud, varfr gjorde jag s och man mdde vldigt dligt och man undrade varfr, varfr det blev s. Men det hindrade inte att det hnde igen. Nt kom vl p en, nn jvel som tog verhanden. Men nt fel mste det vara. Hade hela tiden ett behov som inte blev mttat p nt stt. En ventyrslystnad, jag vet inte. Ja, nnting r det ju som fattas.
40. ha skadat barnet ?skuld:
N, det var nt som jag inte fattar. Det var som ett tvng att man mste gra detta. Efter mdde jag pyton och funderade, vad r detta? Det r inte rtt att gra s hr. Jag skadar dom, inte i kroppen men i sjlen. N, jag fattar det inte och det gr inte att frlta.
Att jag har skadat henne fr livet r det tyngsta att bra, att hela hennes liv kan vara frstrt. Jag skulle vilja ha reda p om hon fr hjlp, men jag vill inte ta kontakt. Frldrarna har snt hat mot mej, s jag vill inte rra upp. Men tanken mal om och om igen, att jag har frstrt ett barns liv. Allting annat kan man bygga upp igen, arbete, bostad och pengar. Men det spelar ingen roll hur bra jag n fr det, s gr inte detta att gra ogjort fr den flickan.
41. Mnchasen by proxy eller barnmisshandel genom frfalskning av symtom.
Den vuxne som begr sexuella vergrepp skadar det barn, som man sjlv samtidigt sker omhndertagande och trst hos.
Hur det tog slut
barnet berttar
ngon som lyssnar
ngon som vgar och orkar anmla
42. D den ena frldern gr och den andre inte ser och hr - om sexuella vergrepp inom familjen Hur r det fr barnet att bertta?
Tv olika konsekvenser av incesttabut r mjliga, den ena r att det fr personer att avst frn incestusa handlingar. Den andra konsekvensen r, att tabut inte frhindrar incest men vl mrkerlgger att incest frekommer (Rathsman, 2000, s. 13).
44. Positiva tecken
Det finns p dagordningen
Barn ska inte tiga
Frndrad lagstiftning
Negativa tecken
Idealisering av familjen som konstruktion
Minskade familjeresurser
Pedofildebatten
Stort krav p stdbevisning
inga.tidefors@psy.gu.se
45. Famn och flla?
De frldrar, och andra vuxna,
som begr sexuella vergrepp mot
barn erbjuder ocks barnet det
som r positivt. Barnet r dock
prisgivet i sin krlek, i alla fall,
till den biologiske frldern. Det
tycker om frldern, lskar att
befinna sig i frlderns goda famn.
Barnet kan g hur lngt som helst i
sin nskan att gra frldern njd
och lycklig. Det r det som r fllan.
inga.tidefors@psy.gu.se
46. Att betrakta sexuella vergrepp (mot barn) som obegripliga r kanske det rimligaste sttet att frst
Vi har ofta fokus p den andres bristande insikt och avsaknad av skuld. En annan frga kan vara: Hur r min egen kapacitet att vistas p fel sida av incesttabut, utan skam och skuld fr det som vi mnniskor r kapabla att gra en annan. Frst d kanske den andra/e kan hitta sina egna adekvata knslor av skuld.