1 / 62

CELLBIOLOGI

CELLBIOLOGI. FÖRKUNSKAPER. KEMI: kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr., kloropl., peroxisomer cellytan. CELLBIOLOGI. VÄVNADER CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE

paloma-hall
Télécharger la présentation

CELLBIOLOGI

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. CELLBIOLOGI

  2. FÖRKUNSKAPER KEMI: kolhydrater lipider = fett proteiner ENERGI: ATP etc. ARVSANLAG: DNA RNA protein CELLENS ORGANISATION kärna ER, golgi, lysosomer mitokondr., kloropl., peroxisomer cellytan

  3. CELLBIOLOGI • VÄVNADER • CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE • CELLSIGNALERING • CELLKÄRNAN • CELLDELNING • CANCER • DIFFERENTIERING

  4. Allmän information • Kurslitteratur: ’The Cell, a molecular approach’ Cooper och Hausmankap. 8, 11, 13, 14, 15av kap. 12 ingår sid. 518-533av kap. 7 ingår baranedre halva sid. 314 samt fig. 7.41 • Föreläsningar: 8 dubbeltimmar • Sissela Liljeqvist för frågor: sissela@kth.se

  5. Läsanvisning • Ons 17 jan vävnaders. 518-533 (= del av kap 12) • Tor 18 jan cytoskelett,  cellrörelsekap. 11 • Fre 19 jan cellsignaleringkap. 13 • Tis 23 jan cellkärnankap. 8 • Tor 25 jan celldelning - mitoskap. 14 samt sid. 474 • Fre 26 jan cellcykelregleringkap. 14 samt sid. 314 • Tis 30 jan cancerkap. 15 samt sid. 579-584 • Tor 1 feb meios, differentiering, stamceller sid. 575-579 samt sid. 615-625

  6. Schema 2007 • Ons 17 jan 10:00-12:00 FD5   • Tor 18 jan 13:00-15:00 FD5   • Fre 19 jan 10:00-12:00 K2  • Tis 23 jan 10:00-12:00 FD5   • Tor 25 jan 13:00-15:00 FD5 • Fre 26 jan 10:00-12:00 K1 • Tis 30 jan 10:00-12:00 FD5   • Tor 1 feb 13:00-15:00 FD5 

  7. VÄVNADER

  8. Föreläsningsinnehåll • Organ och vävnader • Bindväv, eptielial vävnad • Cellvägg • Extracellulärmatrix • Cell-matrix bindning • Cell-cell bindning

  9. människor organ vävnader celler

  10. ORGAN Olika slags vävnader i en organiserad struktur VÄVNADER Organiserad struktur av celler och extracellulärmatrix Ex: bindväv, epitelial vävnad, muskelvävnad, nervvävnad, blod, lymfoid vävnad

  11. Vävnadernas struktur • Bestäms/påverkas av de ingående cellerna • Enstaka vävnader kan regenereras/läka och remodelleras (benbrott, skavsår etc.) • Bindvävsomvandling vid större skada

  12. Bindväv Få celler och stor andel extracellulär matrix Ex. ben, brosk, senor, hud Funktion: draghållfasthet, hårdhet kemisk och mekanisk motståndskraft, stötdämpning, utfyllnad, flexibilitet,

  13. Bindvävens olika celltyper

  14. Epitelvävnad Epitelceller är polariserade och sitter på basal laminae Täcker alla kroppens yttre och inre ytor

  15. Cellvägg • Bakterier, alger, svampar och växter • Cellväggen en del av cellerna • Mekaniskt stöd och viktig för cellernas egenskaper och funktion

  16. Bakteriella cellväggar

  17. Peptidoglykan • Linjär polysackarid • Omväxlande NAG (N-acetylglucosamin) och NAM ( N-acetylmyramic acid) enheter länkade med b-1-4 glykosidbindning • Parallella kedjor korslänkade med tetrapeptider

  18. Peptidoglykan från E. coli

  19. Peptidoglykan från E. coli

  20. Cellvägg hos eukaryoter • Polysackaridersom cellerna själva syntetiserar • Kitin – NAG-polymer - huvudsakliga beståndsdelen i svampars cellvägg • Cellulosa – glukospolymer – i växters cellvägg • Cellulosamikrofibriller

  21. Växtcellvägg Cellulosa hemicellulosa pektin grenad polysackarid negativ laddn vätebindning till cellulosa Ca2+ binder vatten

  22. Primär cellvägg • Växande celler syntetiserar primär cellvägg • tunn och flexibel • Lika delar cellulosa, hemicellulosa och pektin • Slumpmässigt ordnade cellulosafibrer

  23. Primär och sekundär cellvägg

  24. Sekundär cellvägg • Tjockare och stabilare • Syntetiseras innanför primära cellväggen • 50-80% cellulosa • Saknar ofta pektin • Lignin förstärker i trä • Regelbunden riktning, olika i olika lager

  25. Cellväggssyntes • Hemicellulosa, pektin m.fl. syntetiseras i cellen och sekreteras • Cellulosa tillverkas av cellulosasyntetas – enzymkomplex i plasmamembranet • Cytoskelettet definierar riktningen på cellulosafibrillerna (och tillväxtriktning)

  26. EXTRACELLULÄRMATRIX • Många djurceller sekreterar proteiner och polysackarider • bildar extracellulärmatrix som omger cellerna • Binder ihop celler och vävnader

  27. EXTRACELLULÄRMATRIX • Hållfasta proteinfibrer i gel-liknande polysackaridrik grundsubstans • Adhesionsproteiner • Bindväv innehåller mycket extracell. matr. • Basal laminae en typ av extracell. matr.

  28. KOLLAGEN • Fiber-protein • Ger draghållfasthet åt bindväv • Finns i alla multicellulära organismer • Olika typer • Fibrillkollagen (typ I, II, III, V, XI) • Fibrill-associerat kollagen (typ IX, XII, XIV, XVI) • ’nätverksbyggande’ (typ IV) i basal laminae • ’anchoring filaments’ (typ VII) fäster basal laminae till underliggande bindväv

  29. Kollagen - uppbyggnad • Repetitiv aminosyrasekvens (Gly – X – Y) • ’X’ är ofta prolin • ’Y’ är ofta hydroxyprolin • Kollagen bildar trippelhelix

  30. Kollagen – syntes och assembly

  31. ELASTIN • Komponent i elastiska vävnader tillsammans • med icke elastiska kollagenfibriller • i lungor, kärlväggar etc • ’gummiband’

  32. Glukosaminoglykaner - GAG • Ogrenade polysackaridkedjor • Disackaridenheter • Bildar hydrerad porös gel – fri diffusion av näringsämnen etc.

  33. PROTEOGLYKANER • GAG-kedjor kovalent bundna till ’core proteins’ (många olika finns) • Motståndskraft mot kompression • Volymsutfyllnad

  34. Komplex av Aggrecan och Hyaluronan Aggrecan – En proteoglykan i broskvävnad Hyaluronan – den enda GAG som finns som enkel lång polysackaridkedja

  35. ADHESIONSPROTEINER • Länkar ihop komponenter av extracellulärmatrix • Länkar ihop extracellulärmatrix med celler • Fibronektin, Laminin, Entactin • Integrin (se nästa fö.)

  36. Fibronektin • Dimer av två polypeptidkedjor (c:a 2500 aa) • Korslänkar extracellulärmatrixkomponenter • Binder extracellulärmatrix till celler (via integrin)

  37. Fibronektin via integrin

  38. Type III fibronectin repeat RGD-sekvens (Arg-Gly-Asp) Bindningsställe för celler Återfinns även på andra extra- cellulära matrix-proteiner

  39. Laminin • Adhesionsprotein • Finns i basal laminae • Kan bilda nätverksliknande proteinpolymerer • Kan bilda nät-liknande komplex med kollagen IV, entactin

  40. a Laminin g b

  41. CELLFÖRBAND (cell junctions)

  42. Olika typer av cellförband Cell-matrix bindningar • Focal adhesions • Hemidesmosomes Cell-cell bindningar • Adherens junctions • Desmosomes • Tight junctions • Gap junctions

  43. CELL-MATRIX BINDNINGAR • Integrin - receptor på ytan av cellerna • Transmembrana proteoglykaner • Olika matrixproteiner fibronektin, kollagen, laminin etc.

  44. Integrin • Binder till cytoskelettet • Möjliggör kommunikation mellan cytoskelettet och extracellulärmatrix • Kan aktivera intracellulära signalkaskader

  45. Integrin • Transmembran hetero-dimer • (a och b –subenheter) • Fler än 20 olika integriner • Kan mediera • cell-matrix interaktioner samt cell-cell interaktioner

  46. Focal adhesion Aktinfilament Aktinbindande proteiner b-subenhet av integrin extracellulärmatrix

  47. Hemidesmosom- binder celler till basal laminae Intermediärfilament Plectin a6b4-integrin Laminin

  48. Mekanisk spänning överförs från cellens cytoskelett till kollagen via integrin och fibronektin

  49. Storskaliga ordnade strukturer Extracellulär matrix kan vidarebefodra ordning från en cell till en annan 2 2 2 4 4 4 1 3 3 3 5 5 5 Cell 1 sekreterar och orienterar extracellulär matrix (E.M) E.M når cell 2 och 3, som orienterar sitt cytoskelett efter E.M. Cell 2+3 sekreterar och orienterar E.M som når cell 4 o 5

  50. CELL-CELL BINDNINGAR • Mycket viktiga för utveckling och funktion av multicellulära organismer • Transienta – tex immuncellers samspel • Stabila – ger vävnader fuktion och hållfasthet • Adhesionsmolekyler • Selektin • Integrin • Ig superfamily (ICAMs, N-CAMs etc.) • Cadheriner

More Related