Modeller för upphandling av välfärdstjänster 26 mars 2013 Advokat Helena Rosén Andersson

1. Modeller för upphandling av välfärdstjänster26 mars 2013 Advokat Helena Rosén Andersson

2. Upphandling av välfärdstjänster – valet av modell • Upphandling av välfärdstjänster kan ske genom • avrop av tjänster enligt ett ramavtal upphandlat enligt LOU • Införandet av ett valfrihetssystem och tillämpning av LOV • Valet av modell styrs i viss mån av om LOU eller LOV tillämpas • Varför utnyttjas inte den möjligheten fullt ut av upphandlande myndigheter?

3. Utgångspunkten - LOU • Procedurregler för anskaffning av tjänster finns i lagen om offentlig upphandling. Den grundar sig i EU-direktiv. • Hälsovård och sociala tjänster (välfärdstjänster) är s.k. B-tjänster och regleras i nuläget av svenska regler och EU-fördragets principer, och inte av EU-direktiv. • Strikt upphandlingsförfarande • Kvalificering av leverantörer. • Utvärdering mht det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller lägsta pris. • Utvärdering av kvalitet ”på papperet”. • Begränsade möjligheter för användare/avropare att välja leverantör mht kvalitet i utförandet.

4. Lag om valfrihetssystem • Tillämpas för vissa hälso- och sjukvårdstjänster • omsorgs- och stödverksamhet för äldre/personer med funktionsnedsättning • hälsovård • om ett valfrihetssystem har inrättats • Leverantörerna blir kvalificerade i systemet. • Användarna får avropa efter fritt val – den enskildes bedömning av kvaliteten avgör.

5. Varför utnyttjar den offentliga sektorn inte valfrihetssystem fullt ut för välfärdstjänster? • Min utgångspunkt • Alla typer av tjänster bör upphandlas på ett sätt som innebär att avroparen/brukaren har en valfrihet och som säkerställer kvalitet i utförandet och kontinuitet i verksamheterna. • Det är viktigt för att säkerställa att offentliga sektorn erhåller kvalitet även på lång sikt. • Målet måste vara goda affärer med • hög grad av servicen till medborgarna • hög kvalitet i de tjänster offentliga sektorn anskaffar. • Valfrihetssystem enligt LOV? • Varför inrättar inte alla landsting och kommuner ett sådant för alla tjänster som LOV omfattar?

6. Varför utnyttjar den offentliga sektorn inte valfrihetssystem fullt ut för välfärdstjänster? • Förarbetsuttalanden till LOU (prop. 2006/08:128, del 1, s. 179f) • Fördelningsnyckel bör användas. • Uttalandena om rangordning har blivit en huvudregel i praktiken. • Rangordning kan frångås: • t.ex. där vård- och omsorgstagares rätt att utöva inflytande på de varor och tjänster myndigheten ska tillhandahålla eller • till följd av behandlande läkares val/vissa patienters speciella behov. • Svensk rättspraxis • Valfrihetssystem kan användas som avropsordning i ramavtal som upphandlas enligt LOU för t.ex. neuro- och fysiologiska undersökningar och tandtekniska tjänster där brukarens behov bör styra avropen.

7. Förslag till nya EU-direktiv • Direktiven kan komma att beslutas tidigast hösten 2013. Medför ny svensk lagstiftning 2014/2015. • B-tjänster kommer att regleras av EU-direktiv. Gäller kontrakt om sociala tjänster som överstiger 750.000 euro. • t.ex. vård- och omsorgstjänster • nationell avropsordning får användas • hänsyn ska få tas till enskilde användarens specifika behov, deltagande och egenmakt • Upphandlingsutredningen 2010, SOU 2013:12 • enskildes val vid ramavtalsavrop enligt LOU • t.ex. vid. färdtjänst för äldre och personer med funktionsnedsättning, hemtjänst och annan äldreomsorg

8. Fokus på kommersiella villkor • Kommersiella villkoren i kontrakten med leverantörerna ska vara marknadsanpassade • De kommersiella villkoren ska tillämpas under avtalets genomförande • Uppföljning och intern kontroll • Uteslutning i ny upphandling p.g.a. allvarligt fel i yrkesutövningen?

9. Helena Rosén Anderssonhelena.rosen-andersson@lindahl.se