1 / 22

Penningpolitisk uppföljning december 2010

Penningpolitisk uppföljning december 2010. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden.

pomona
Télécharger la présentation

Penningpolitisk uppföljning december 2010

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Penningpolitisk uppföljningdecember2010

  2. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen för reporäntan är delvis baserade på riskjusterade marknadsräntors förmåga att prognostisera den framtida reporäntan. Detta osäkerhetsintervall tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken

  3. Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket BNP-tillväxten med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

  4. Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Källor: SCB och Riksbanken

  5. Diagram 4. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen visar det intervall inom vilket inflationen med 50, 75 och 90 procents sannolikhet bedöms hamna. Osäkerheten baseras på Riksbankens prognosfel för KPIX för perioden 1999 till dess att KPIF-prognoser började publiceras under 2008, med justering för att KPIF och KPIX har varierat olika mycket. Källor: SCB och Riksbanken

  6. Diagram 5. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  7. Diagram 6. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensade data Anm. Data före 1993 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken

  8. Diagram 7. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data Anm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Streckad linje avser Riksbankens prognos, 15-74 år. Källor: SCB och Riksbanken

  9. Diagram 8. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  10. Diagram 9. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

  11. Diagram 10. Konkurrensvägd växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsgenomsnitt. Källa: Riksbanken

  12. Diagram 11. Oljepris, BrentoljaUSD per fat Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

  13. Diagram 12. Kvartalsförlopp för BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau ofEconomicAnalysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

  14. Diagram 13. BNP-gap och RU-indikatornProcentuell avvikelse från potentiell nivå respektive standardavvikelse Anm. BNP-gap (HP) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. BNP-gap (PF) avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är noll och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken

  15. Diagram 14. TimgapProcentuell avvikelse från potentiell nivå Anm. Timgap (HP) avser arbetade timmars avvikelse från sin trend beräknat med ett Hodrick Prescott-filter. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken

  16. Kv 3 2010 Kv 4 2010 Kv 1 2 011 Kv 4 2011 Kv 4 2012 Kv 4 2013 Reporänta 0 , 55 1 , 0 (1 , 0) 1 , 4 (1 , 3 ) 2 , 0 (2 , 0) 2 , 9 (2 , 9) 3,4 Tabell A1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden Source: The Riksbank

  17. Tabell A2. Inflation, årsgenomsnittÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser vilket inte inkluderar hushållens räntekostnader för egnahem. Källor: SCB och Riksbanken

  18. Tabell A3. Finansiella prognoser i sammanfattningÅrsgenomsnitt, procent om ej annat anges * Procent av BNP Källor: SCB och Riksbanken

  19. Tabell A4. Internationella förutsättningar Årlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport. Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

  20. Tabell A5. FörsörjningsbalansÅrlig procentuell förändring om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna. • Källor: SCB och Riksbanken

  21. Tabell A6. Produktion och sysselsättningÅrlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Anm. Med potentiella timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken

  22. Tabell A7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med säsongsrensade totalt antal arbetade timmar. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

More Related