1 / 45

Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet

Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet. Hans-Åke Scherp. Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe. Hans-Åke Scherp.

rhian
Télécharger la présentation

Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Det goda lärandet Hans-Åke Scherp Docent Karlstads Universitet Hans-Åke Scherp

  2. Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe Hans-Åke Scherp

  3. Skolans uppdrag 1840 –1920 Mål Att fostra tålmodiga ödmjuka lydiga människor Medel Extrem förmedlingspedagogik Hård drill och disciplin Utantilläxor Hans-Åke Scherp

  4. Hans-Åke Scherp

  5. Lärares förståelse av uppdraget idag? Trygga Bra självförtroende Engagerade samhällsmedborgare Kreativa och nyfikna Lust att lära Mål Vilka människor vill vi bidra till att forma? Medel Vilken lärmiljö behöver vi skapa? Hans-Åke Scherp

  6. Hans-Åke Scherp

  7. Inifrånmotivation, inifrånstyrning ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Gemensam inre värdegrund Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Ämnesöverskridande lärområden Utgå från elevernas tänkande och förståelse Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Medskapande och meningsskapande ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Utgå från elevernas tänkande och förståelse Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Hans-Åke Scherp

  8. Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav Hans-Åke Scherp

  9. Vilken vägledande helhetsidé? Hans-Åke Scherp

  10. Beprövad erfarenhet Hans-Åke Scherp

  11. 679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

  12. 1 460 grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

  13. 220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Hans-Åke Scherp

  14. Hans-Åke Scherp

  15. Göteborg Metod: Föreställningskartor 220 intervjuer om lärande 78 intervjuer om ledarskap Hans-Åke Scherp

  16. Hans-Åke Scherp

  17. Konstruktivism - Behaviorism Hans-Åke Scherp

  18. Hans-Åke Scherp

  19. Lärdomar från skola A Elever • ”Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig.” • ”Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar.” • ”Regelbundna prov och diagnoser behövs.” • ”Strukturerade genomgångar där jag får anteckna.” • ”Nivågruppering, stöd, läxhjälp.” • Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).” Hans-Åke Scherp

  20. Lärdomar från skola B Elever: • ”Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet.” • ”Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det.” • ”Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar.” • ”Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna.” • ”Man behöver tänka själv.” • ”Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre.” • ”I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra.” • ”Man har ett samarbete med lärarna.” Hans-Åke Scherp

  21. Forskning om barns lärande Hans-Åke Scherp

  22. Tony Townsend, 2007 • Det finns ingen vetenskaplig grund för att standardiserade test och prov gynnar elevers lärande. • Fokusering på standardiseringar, mätningar och kunskapskontroller riskerar att leda till att de mer grundläggande förutsättningarna för lärande hamnar i bakgrunden. Hans-Åke Scherp

  23. Enkät till professorer i Sverige • Sanktioner mot störande elever, som kvarsittning, avstängning samt konfiskering av störande föremål, kommer att leda till bättre ordning i skolan? • Ja:20% Nej:60% • Nationella prov redan i skolår 3 kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. • Ja:10% Nej:65% • Betyg tidigare än idag och i fler steg kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. • Ja: 10% Nej: 70% Hans-Åke Scherp

  24. Dweck (1999) • Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan • mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker. • Jfr Giotas forskningsöversikt om motivation och lärande Hans-Åke Scherp

  25. Marton Två olika förhållningssätt till lärprocessen Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste. Hans-Åke Scherp

  26. En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquestionedanswers) En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på frågor som man ställer. (unansweredquestions) En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquestionedquestions) Hans-Åke Scherp

  27. Förändring i arbetssätt år 2000 Förändring i arbetssätt mellan år 2000 och 2004 Traditionell förmedlingspedagogik Elevaktiv lärprocess Självständigt svarsletande Hans-Åke Scherp

  28. Relevance is the requirement for adoption or use of virtually anything Relevance can best be defined as the degree to which a resource or activity matches an individual’s needs Just in time instead just in case Contextually appropriate. Linked to an everyday problem/question Connectivism Hans-Åke Scherp

  29. Illeris (1991) Uppföljning av 271 elever 10-15 år efter avslutad skolgång Inga större skillnader vad gäller "skolkunskaper", nuvarande social ställning, yrkesval, litteraturläsning, idrottsutövande, eller kreativ verksamhet men tydliga skillnader vad gäller grundläggande förhållningssätt och värderingar. De som gått på de sk progressiva skolorna hade en ökad benägenhet att intressera sig för demokratifrågor och jämställdhet och förhöll sig mer självständigt och kritiskt i samhällsfrågor. De som gått på de progressiva skolorna var också mer positiva till sin skolgång än de som gått på de mer traditionella skolorna. Hans-Åke Scherp

  30. Timperley (2007) Ma “The shift typically involved was from procedures and memorization to mathematical inquiry and conceptual understanding.” (p. 76) “Many of the programmes encouraged students to employ multiple problem-solving strategies rather than follow a fixed set of rules.” (p. 80) “The majority of the interventions documented by the studies in this group promoted ideas about the nature of mathematics and mathematics teaching that were fundamentally different to what might be termed ‘traditional’ approaches to mathematics.” (p. 91) “…the most successful programmes as being ‘more cognitively oriented, interested in how students come to understand mathematical ideas, and interested in student reasoning, analysis, and problem solving in mathematics.’ “ (p. 93) “One explanation for this emphasis on assessment may be that the skills needed to assess students’ computational skills in mathematics are very different from the skills needed to assess their conceptual understandings. Teachers needed support to develop new assessment skills if they were to successfully make the transition to the new approach.” (p. 80) Hans-Åke Scherp

  31. Timperley Naturvetenskap ”All (core studies) promoted some kind of inquiry-based approach to science, which was grounded in constructivist theories of learning and emphasised the development of the students’ conceptual understanding och science rather than memorisation of scientific facts.” (p. 122) “Teachers needed tools to assess their students’ understanding of scientific concepts and processes rather than their knowledge of facts. Assessment was seen to be an integral part of a continuous learning cycle for both teachers and students. The general shift from an emphasis on knowledge of facts to an emphasis on processes for inquiry was paralleled by a corresponding shift from summative to formative assessment.” (p. 113) Hans-Åke Scherp

  32. Medelvärdesförändringar 2006-2008Skala 1-5 Hans-Åke Scherp

  33. Hans-Åke Scherp

  34. Helhetsidé Vision Verksamhetsidé ligger till grund för lärandet i påverkar utformningen av ? ? ? Pedagogiska verksamheten ! ! ! ->? påverkar förebygger och åtgärdar störningar störningar = utvecklingsbehov stabiliserar och påverkar vägleder och utvecklar skapar förutsättningar för Arbets- organisationen Utvecklings- organisationen påverkar utformningen av Hans-Åke Scherp

  35. Sanktioner .73 Lust att lära .86 .70 .94 Meningsfullhet Medskapande .84 Arbetsro .80 Hans-Åke Scherp

  36. Tillämpas helhetsidén i vardagsarbetet? Utifrånstyrning Arbetsorganisation Inifrånstyrning Utvecklingsorganisation Skolk • Sanktioner • Närvarokontroll • Tydliggöra krav • ……. • Hur nå eleverna som är omotiverade? • Hur få mer menings-fulla lektioner? • …… Hans-Åke Scherp

  37. Utifrån initierad förändring Helhetsidé Vision Verksamhetsidé Skoleffektivitets- perspektivet ? ? ? Pedagogiska erksamheten ! ! ! ->? Skolförbättrings- perspektivet Skolutvecklings- perspektivet Inifrån initierad förändring Arbets- organisationen Utvecklings- organisationen Hans-Åke Scherp

  38. Holtappel (2009): Studie av 278 skolor • Teachertrainings on methods are not sufficient to gainimportanteffects on teachingquality and teachingpatterns in classrooms • • Teachercollaboration in institutionalized teams like PLCsfocusing student learning and teachingdevelopment has importantimpacts on quality and improvement of teaching and is moreeffectivethanteachertrainings (R=.73 resp .33) • • Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhanceself-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements Hans-Åke Scherp

  39. Timperley 2007 • Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. • Lärprocesserna varade mellan sex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. • Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. • Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. • Att fokusera på lärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt • flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad förståelse. Hans-Åke Scherp

  40. Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att • lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken • undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på elevernas lärande. • Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt med autonoma lärare. • Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. • Aktivt skolledarskap. • Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande och deltog delvis i lärandet själva. • De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan. Hans-Åke Scherp

  41. ! ! ? ! ? ? ? ? ? ? ! ! ! ! ! ! ? ? ! ! ? ? ? Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk Hans-Åke Scherp

  42. Inglehart-WelzelCulturalMap of the World Hans-Åke Scherp

  43. Helhetsidé Förslag till verksamhetsidé för förskolor och skolor i Göteborgs stad (formulerad på central nivå): • Inre motivation och lust att lära - att varje barn/medarbetare känner att det är roligt, intressant och utmanande i skolan. • Delaktighet – att varje barn och medarbetare har en reell möjlighet att påverka hela sin situation i förskolan/skolan genom att vara medskapande. • Helhetssyn - utifrån sammanhanget känner varje barn/medarbetare sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar. Hans-Åke Scherp

  44. Arbetsorganisationen Beslutssystem Informationssystem Uppföljningssystem Tjänstefördelning Lokaler Ordningsregler Budget Schema Belöningsssystem Stora belöningar Små belöningar Leder till Leder inte till Förändringar av föreställningar Hans-Åke Scherp

  45. Utvecklingsorganisationen Lärgrupper Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Lärande besök Lesson studies Lärande samtal Skapa nya lärdomar om lärande och undervisning Aktionslärande Utmanande möten Forskningscirklar Hans-Åke Scherp

More Related