Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen?

1. Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

2. Bakgrund

3. Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen • Beveridge och grundtrygghetsmodellen • Norden och universell standardtrygghet • Gemensamt europeiskt drag: den stora medelklassen inkluderad

4. Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Välfärdstjänster-decentraliserade-separeradefrån kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen Den nordiska modellen

5. Den nordiska modellens meriter • Låg livscykelfattigdom • Minskad ojämlikhet • Hög sysselsättning • Högt kvinnligt deltagande • Starkt stöd för trygghetssystemen • Incitament och kostnadskontroll?!

6. Europa Åldrande befolkningar, fallande födelsetal Ökande skilsmässor och ensamföräldraskap Jämställdhetsfrågan Förändrat arbetsliv Sent inträde och tidigt utträde i arbetslivet Arbetslöshet och social utslagning Legitimitet Norden under press Ohälsa och arbetskraftsdeltagande? Valfrihet vs. segregation? Legitimitet, reformer och förtroende? Finansiering och skattebaser Finns det grund för bred uppslutning kring reformer? Välfärdsstat i kris?

7. Om inte regeringarna agerar äventyras gemensamma landvinningar! - men det finns handlingsutrymme och handlingsalternativ

8. Pensionerna

9. People’s pension 1913

10. People’s pension 1935

11. Folkpension 1948 -

12. Folkpension + ATP 1960 -

13. Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

14. Reformens innehåll

15. Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ Från Fondering till Pay-as-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpension vs. behovsprövning Taken och intjänandetider Norden Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag? Pensionsreformer

16. Åldrande befolkning Problem med kostnadskontroll Incitamentsproblem Problem med de socialpolitiska målen Individuell valfrihet I obligatoriska system Politisk kompromiss på det mest konfliktfyllda området Avgiftsbestämt system med 18,5 % av inkomst till pension 16 % till fördelningssystem och fiktiva konton 2,5 % till fullt fonderade konton Pensionsrätt på socialförsäkringsersättningar och barnledighet Garantipension utan behovsprövning Buffertfonder och automatisk balansering Sverige:Den Stora Pensionsreformen 1994/98

17. Reformerad Ålderspension + Garantipension

18. Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

19. Finland: Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement)

20. Danmark

21. Danmark med avtalspension

22. Tyskland

23. Tyskland med behovsprövadpension

26. Hur var den stora kompromissen möjlig? • Kris i pensionsfrågan • Konflikt vs konsensus som stabilitetsskapande strategier? • Varför väljer socialdemokraterna kompromiss denna gång?Varför väljer de borgerliga kompromiss? • Långsiktighet vs populism i samhällsdebatten: Politik i en medialiserad samhällsdebatt

27. Europa Arvet efter Bismarck: korporativt inkomstbortfall Grundtrygghet på undantag Gråzon mellan offentligt privat Massiv förtidspensionering Fallande födelsetal Italien DC Förlängda intjänandetider och ändrad indexering World Wide Latinamerika efter den chilenska reformen USA mer socialförsäkring än man tror Kanada – Nordamerikas skandinavien! Östeuropa Asien…… Pensionsreformer i Europa och världen

28. Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag? Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ Från Fondering till Pay-as-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpensionens fördelar Omfördelnings-paradoxen Nordiska pensionsreformer

29. Mål Grund och inkomsttrygghet Minska fattigdom och ojämlikhet Arbetsutbud Sparande Medel Behovsprövade eller universella grundpensioner Korporatva eller universella inkomstrelaterade pensioner Målkonflikter och koordineringsproblem Vad kan vi lära oss:Institutionell design viktig!

30. Arbetsutbud Variationerna stora internationellt ’Push’ och ’Pull’ Ålderspensionernas incitament till arbete Förtidspensionernas nivå och kvalifikationskrav Avtals och företagspensionering Ojämlikheten i ohälsa och dödlighet Sparande Inga enkla samband Grundpensioner Inkomstrelaterade pensioner Lag och avtal Lag och de individuella pensionerna Fördelning och fondering Vilken mix är den rätta? Pensioner, arbetsutbud och sparande

31. Inkomsttrygghet Grundtrygghet Sparande Arbetsutbud PPM och en målkonflikt Avgiftsbestämt vs förmånsbestämt Fördelar och nackdelar med den svenska reformen

32. Är länderna unika? Folkpension, ATP, Pensionstillskott Taken för förmånerna Barnafödande Arbetskraftsinvandring Oljefonden vs. AP-fonder Avtalspensionerna Kompromiss bakom ATP: andra skiljelinjer mellan partier och väljare Likheter och skillnader Norge och Sverige