Internationella Hälsokommunikatörer

1. Internationella Hälsokommunikatörer Nangyalai Ghairat Ismail Golaj Migration och hälsa Skillnader i vården

2. Bakgrund • En undersökning har visat att utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda. • Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. • Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper.

3. Syfte Öka jämlikheten i hälsa för individer, familjer och grupper med utländsk härkomst i positiv riktning. Mål 1. Förebygga ohälsa inom utvalda språk/grupper 2. Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete 3. Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. 4. Främja integrationen. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, somaliska, kurdiska, persiska & polska

4. Metod Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. Grundteman Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, Livsstilsrelaterade sjukdomar , stress, sömnlöshet, psykisk ohälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, allergi, sex och samlevnad.

5. Målgrupp Barnfamiljer, blivande barnfamiljer, vuxna och äldre som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. Yrkesbakgrund 2 läkare – Iraq, Albanien 2 sjukgymnaster – Kurdistan, Fd. Jugoslavien 1 tandläkare - Irak 2 sjuksköterska – Kosovo, Libanon 2 laboratorieassistent – Afghanistan, Irak 1 undersköterska - Somalia

6. Ihk informerar om hälsa på olika språk, bl.a. om: - Varför har jag ändrat livsstil sen jag kom till Sverige? - Varför är jag och familjen oftare sjuka här i Sverige? - Hur kan jag känna mig sjuk medan läkaren säger att jag är frisk? - Varför får jag inte antibiotika när jag drabbas av förkylning?

7. Hur migration påverkar den psykosocial hälsan Migration är– en risksituation för hälsan

8. Migrationsprocessens faser Hemlandet Flykten/flytten Ny i Sverige Politiskt våld, förföljelse, krig, tortyr, giftermål etc. Eventuellt passeras andra länder utan uppehållstillstånd Introduktionsprogram, inget språk, inget jobb Integration Varierande möjligheter till förberedelse Risksituation för hälsan

9. Psykosociala processer i det nya landet Att… …känna främlingskap …uppleva ensamhet …uppleva saknad …tappa sin identitet …känna rotlöshet …vara maktlös i tillvaron

10. Familjestrukturen • Mannen -Viktiga beslut tas av mannen -Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan • Kvinnan -Ansvar för hemmet och hushållsgöromålen -Ansvar för barnen och uppfostran • Barnen -Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma

11. Flytten till västvärlden kan innebära att… Barnen • Lär sig snabbt språk normer och regler i det nya samhället • Förändringar i familje-strukturen • Andra rollförändringar • Annorlunda relationer inom och utom familjen • Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv. Kvinnan • Har samma status i familjen • Har kontakt med samhälle genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen • Kan inte längre försörja familjen och förlorar därmed status och makt Kris i familjen!

12. Det psykiska blir fysiskt Flytt till nytt land viktökning Hjärtkärl-sjukdomar,högt blodtryck, diabetes 2 Psykosocial process; främlingskap ensamhet, saknad etc. Stress, hög- anspänning oro, ångest, fysisk inaktivitet Krav, arbetslöshet, studier Förändring i familje-strukturen Försök ta kontroll över situationen tidigt och rädda din hälsa

13. - Om skillnader i sjukvårdssystem och synen på hälsa i olika länder. Sjuk- och HälsovårdHär och Där

14. Sjukvårdsystemet Där Hälsoministerium Sjukvård Tand vård apotek Statlig Semistatlig privat Privat tandvård Folk tandvård sjukhus Sjukhus statlig privat Central poliklinik Mobila vårdteam Privata läkargrupp Privat klinik Privat familjläkare VC

15. Vart vänder man sig när man blir sjuk? • Vårdcentral • Sjukhus • Privatläkare Hur väljer man en familjeläkare?

16. Egenvård Lindriga besvär naturläkemedel, huskurer och värktabletter Ej förbättring söker läkare (på landsbygden väntar man vanligtvis längre) Allvarligt sjuk söker läkare direkt I länder med Malaria söker man läkare direkt vid feber. Det samma gäller när barn blir sjuka.

17. Skillnader • Vem träffar patienten på vårdcentralen? • Vem träffar patienten på sjukhuset? • Vem ställer diagnos? • Alltid medicin!!! • Kan kvinnliga patienter träffa manliga läkare och/eller tvärtom?

18. Behandling Sprutor eller tabletter? • Många föredrar sprutor med motiveringen: ”sprutor verkar snabbare” ”det hjälper bättre att få en spruta” ”sprutor är mer skonsamt för magen” • Risk för återanvändning av sprutor. • Korrekt behandling till avsedd patient.

19. Graviditet och förlosning Från normaltillstånd sjukförklarad Från regelbundna besök hos barnmorska eller gynekolog inga besök & födsel i hemmet. Nyttig mat.

20. Regler • Traditioner • Klaga på läkare • Försäkring

21. Akut- akut är akut ”På akuten behöver man aldrig vänta, man får träffa en läkare på en gång” ”Till akuten går man då det är riktigt illa” ”…när situationen handlar om liv eller död”

22. Skillnader på utbildning och yrkesroller Läkare Sjuksköterskor • Utbildning - 4 års gymnasieutbildningsnivå inriktad till sjukvården. • Varierande arbetsuppgifter. • Utbildning • Förtroende • Könsskillnader

23. Apotek Generellt är utbildning för apotekare hög världen över. Servicen på Apotek är god och informativ. Det finns alltid minst en utbildad apotekare. Vad som är receptbelagt på apotek varierar kraftigt mellan olika länder.

24. Folkhälsa Nationella kampanjer – statliga eller i organisationers regi HIV/AIDS Vaccinationskampanj Anti-tobak Malaria Preventivmedel Rent vatten

25. Missbrukare Alkoholmissbruk oacceptabelt Drogmissbruk anses värre Hela familjen får dåligt rykte Dålig tillgång till behandling

26. Handikapp Tabu Handikappade göms i hemmet Långsam förbättring Särskilda institutioner

27. UpplevelserHär… …och där Öppen mottagning, ingen tidsbokning, bättre tillgänglighet. Akut är akut, vård direkt. Ingenstans att klaga. Läkare är mer kompetenta Får alltid medicinsk behandling Tidsbokning + långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga, använder FASS Får inte alltid medicin

28. Vår adress: Internationella Hälsokommunikatörer (IHK) Bokgatan 16 205 02 Malmö Ingemar Götestrand 040 623 44 80 Claudia Varga 040 623 96 87 Hälsokommunikatörer 040 623 96 79 IHK mail adress ihk@skane.se Hemsida www.skane.se/ihk

29. Frågor