En gymnasie-särskola med hög kvalitet

1. En gymnasie-särskola med hög kvalitet Simon Jernelöv

2. Vad förmiddagen ska handla om • Gymnasiesärskolan som en del i den nya skollagen • Skillnader och likheter jämfört med Gy 11 • Ökad flexibilitet – möjlighet att kombinera ämnen/ämnesområden och kurser från gymnasieskola/gymnasiesärskola. • Rapporteringsplikt och utredningsskyldighet gällande tillhörighet till gymnasiesärskolans personkrets • Ändrade mottagningsregler • Gymnasial lärlingsutbildning • Betygssättning – bortse från delar av kunskapskraven

3. Gy Sär - Förändringar i sammanfattning • Så långt möjligt en anpassning till Gy -11 • Stor flexibilitet för elever och huvudmän • Stärkt samverkan mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet • 9 nationella program + 6 ämnesområden (individuellt program) • Kvalitetssäkring på nationell nivå • Poängplan ersätter timplanen (på de nationella programmen) • Ett ämne kan bestå av flera kurser med betyg efter varje kurs • Eleverna får ökade möjligheter att välja utbildningsvägar • Gymnasiesärskolebevis – rätt till dokumentation efter avslutad utbildning • Utreda elevers målgruppstillhörighet vid tecken på motsatsen

4. Gymnasiesärskolans syfte • ”Gamla” Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform. Nya Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper.

5. Hemkommunens ansvar – 18 kap. 27 § Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i gymnasiesärskolan. Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde för utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt som möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

6. Stora förändringar i skolans regelverk • Ny skollag (2010:800) – tillämpas sedan 1/7 2011 • Gy -11 – tillämpas sedan 1/7 2011 för ungdomar tillämpas från 1/7 2012 för vuxna • Ny gymnasiesärskola – tillämpas från 1/7 2013 • Ny skolförordning (2011:185) • Ny gymnasieförordning (2010:2039) • Ny förordning om vuxenutbildning (2011:1108) • Och så försvinner- särskoleförordningen- specialskoleförordningen- sameskoleförordningen- gymnasiesärskoleförordningen- förordningen om fristående skolor • Nya (eller uppgraderade) läroplaner • Ny betygsskala • Nya regler om lärarbehörighet och -legitimation

7. Nya skollagen Kap 1-7 Gemensamma för flera verksamheter Kap 8-22 Skolformskapitel och fritidshem Kap 23- 29 Tillsyn, överklagande m.m.

8. Disposition • Inledande bestämmelser • Huvudmän och ansvarsfördelning • Barnens och elevers utveckling mot målen • Kvalitet och inflytande • Trygghet och studiero • Åtgärder mot kränkande behandling • Skolplikt och rätt till utbildning • Förskolan • Förskoleklassen • Grundskolan • Grundsärskolan • Specialskolan • Sameskolan • Fritidshemmet • Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan • Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 17. Utbildning på individuella program i gymnasieskolan 18. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 19. Program i gymnasiesärskolan 20. Kommunal vuxenutbildning 21. Särskild utbildning för vuxna 22. Utbildning i svenska för invandrare 23. Entreprenad och samverkan 24. Vissa särskilda utbildningsformer 25. Annan pedagogisk verksamhet m.m. 26. Tillsyn m.m. 27. Skolväsendets överklagande-nämnd och lärarnas ansvarsnämnd 28. Överklagande 29. Övriga bestämmelser

9. Gy 2011

10. Förändringarna i Gy 2011: • Högre behörighetskrav till gymnasieskolan • Förändrad programstruktur • Större skillnad yrkesprogram - högskoleförberedande program • Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram • Lärlingsutbildning införs • Historia blir obligatoriskt ämne på alla program • Valfriheten minskar • Specialutformade program tas bort • Gymnasieexamen • En yrkesexamen och en högskoleförberedande examen införs • Nytt betygssystem • Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet • Arbetslivet får inflytande över yrkesutbildningen • Introduktionsprogram istället för IV

11. Behörighet Till högskoleförberedande program godkänt i minst tolv ämnen inklusive sv, ma, eng. Till yrkesprogram godkänt i minst åtta ämnen, inklusive sv, ma, eng. Dispensmöjlighet - för elever som inte har godkänt i engelska.

12. Ansökan Ansökan ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun (gäller även för fristående skolor) Om utbildningen anordnas av en annan huvudman ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen Ordet ”antagning” ska ersätta ”intagning” Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildning samt för kommunala och fristående skolor – och samordnas.

13. Programstrukturen 18 nationella program; Nationellt kvalitetssäkrade särskilda varianter Nationella inriktningar (60 st) 12 yrkesprogram ska leda till anställningsbarhet garanterad möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet två alternativa vägar till examen – skolplatsförlagd utbildning eller lärlingsutbildning. 6 högskoleförberedande program ska ge bättre möjligheter till fortsatta studier än i dag bättre samverkan mellan gymnasieskolan och lärosätena

14. Gymnasial lärlingsutbildning En alternativ väg till yrkesexamen inom yrkesprogrammen Kan börja första, andra eller tredje året I huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser Samma behörighetsregler och examensmål som skolförlagd yrkesutbildning Möjligheten att kombinera anställning och studier ska utredas vidare

15. Programuppbyggnad Gymnasiegemensamma ämnen istället för kärnämnen i olika omfattning Programgemensamma karaktärsämnen ger programmet karaktär och läses av alla elever på programmet. fastställs av regeringen Inriktningsgemensamma karaktärsämnen alla NP utom Vård & omsorg Programfördjupning möjlighet till profilering men snävare än idag Individuellt val mindre omfattning än idag Gymnasiearbete

16. Gymnasiegemensamma ämnen • Sv/Sv 2, Eng, Ma, Hi, Rel, Sam, Nat, Idr. • fastställs av riksdagen • Varierar i omfattning och innehåll mellan programmen • Yrkesprogram; • Svenska/sva, engelska, matematik, idrott och hälsa 100 p • Historia, samhällskunskap, religion, naturkunskap 50 p • Minskat antal för att fokusera på yrkesfördjupning • Högskoleförberedande program; • Svenska/sva 300 p • Engelska 200 p • Idrott/hälsa samt naturkunskap (bi/ke/fy på nv, fy/ke på tekn) 100 p • Matematik 100 p Est, hum, 200p, ek & sam, 300 p nv, tekn • Historia 50 p tekn, 100 p ek, sam, nv, 200 p est, hum • Samhällskunskap, 200 p ek, övriga 100 p

17. Programfördjupning Begreppet ersätter dagens valbara kurser På yrkesprogram; svara mot arbetslivets behov och leda till yrkesutgångarna På högskoleförberedande program; motsvara kurser som har särskild betydelse för högskolestudier På vissa yrkesprogram (t.ex. VO) möjligt att uppnå särskild högskolebehörighet inom programfördjupningen Finnas utrymme för lokal anpassning Skolverket beslutar om vilka kurser som får ingå i respektive program

18. Individuellt val • Ska omfatta 200 poäng • Vissa kurser ska alltid erbjudas (anges i förordning) • Kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen • Estetiska kurser • Kurser i idrott och hälsa • Därutöver får huvudmannen besluta vilka kurser som erbjuds

19. Gymnasiearbete Alla program ska innehålla ett gymnasiearbete om 100 poäng Ska betygssättas med godkänt/ inte godkänt betyg Måste vara godkänt för att eleven ska få en examen Relatera till examensmålen

20. Särskilda varianter Specialutformade program tas bort Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program. Kan, liksom nationella inriktningar, börja det första, andra eller tredje året Omfattas av frisökning Kvalitetssäkras av Skolverket

21. Riksrekryterande utbildning • En riksrekryterande utbildning får avvika i struktur, innehåll och examensmål • Beslutet ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta • I övrigt behandlas som nationella program • Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall • Olika former av riksrekryterande utbildningar: • utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt, • spetsutbildningar inom idrottsområdet och inom det estetiska området, matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. • Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning kommer att anpassas och fortsätta

22. Nationellt godkända idrottsutbildningar Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar -andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Skolverket Tillstyrkas av ett specialidrottsförbund

23. Nya kurser Lokala kurser ska utgå Även i fortsättningen ska huvudmän kunna ta initiativ till nya kurser, som ska kvalitetssäkras och beslutas av Skolverket

24. Gymnasieexamen Utbildning ska leda fram till yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Minst 2500 poäng Godkänt på minst 2250 poäng Godkänt gymnasiearbete (100 poäng, 4 v.) Högskoleförberedande; Sv/Sva 300p (1-3), Eng 200p (5-6) och Ma (1) 100p Yrkesexamen; godkänt i Sv/Sva (1), Eng (5) och Ma (1) 100p vardera och 400 p programgemensamma ämnen Yrkesexamen med godkänt betyg i Sv/Sva 2 och 3 samt engelska 6 ger också grundläggande högskolebehörighet

25. Examensmål ersätter programmål för varje nationellt program ska ligga till grund för planeringen av undervisningen ska styra gymnasiearbetet utformning och innehåll inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter ska kunna kopplas till examensmålen ska kunna förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare utformas av Skolverket tillsammans med branscher och avnämare gymnasiearbetet ska visa att eleven nått examensmålen

26. Examensbevis • Avlagt examen – examensbevis • Fullföljt utbildningen utan att få examen -studiebevis • Begreppet slutbetyg tas bort • Avbryter utbildningen - utdrag ur betygskatalogen • Framgå om • genomgått lärlingsutbildning • elev med yrkesexamen läst kurser för högskolebehörighet

27. Preparandutbildning. Elever som saknar betyg i ett fåtal ämnen. Komplettera grundskoleutbildning med några grundskolekurser. Kan läggas på grundskolan eller gymnasieskolan (kommunen avgör). Max ett år. Ingen möjlighet att läsa upp godkända betyg. Programinriktat individuellt val Elever som i huvudsak uppfyller kraven till yrkesutbildningen. Endast på yrkesprogram. Godkänd i minst sex ämnen, alltid i Svenska. Läser yrkesämnena med eleverna på motsvarande nationella program, stöd i övriga ämnen. Yrkesintroduktion Skoltrötta elever där skolans bedömning är att eleven inte klarar av skolgång utan har mer utbyte av att arbeta. Lärlingsmöjligheter. Individuellt alternativ Står längst ifrån en traditionell skolgång. Eleverna här tenderar att ha motivationsproblem och stora brister i skolgången från grundskolan. Språkintroduktion. För de elever som inte har lärt sig svenska Introduktionsprogram

28. Gemensamma bestämmelser Heltidsstudier • Får minskas Utbildningen ska följa en plan • Fastställs av huvudmannen • Syfte, längd, huvudsakligt innehåll • Rätt att fullfölja enligt planen (motsvarande nationella program) Individuell studieplan • Ämnen, kurser, åtgärdsprogram • Följas upp, utvärderas, revideras • Föreskrifter

29. Dokumentation Betyg i grundskoleämnen • Nytt slutbetyg • Utfärdas av gy-rektor Skriftlig bedömning om ej godkänt • stödåtgärder Komplement – intyg över genomgången utbildning • Betyg från gymnasiekurser & grundskoleämnen Sammanställning om inte genomfört

30. ”GySär 2013” Nya GySär-reglernas struktur i skollagen

31. 18 kap. Allmänna bestämmelser om GySär • Allmänna bestämmelserUtbildningens syfteSamverkan (med samhället)MålgruppDe olika utbildningarnaLäsår och terminerUtbildningens förläggningAntagningInfo till hemkommunenElevernas närvaroAvgifterModersmålsundervisningUtvecklingssamtal • BetygAllmänna bestämmelserBetygssättning • Offentlig huvudmanKommunens ansvarKommunens organisationUtbildning hos landstingSkolskjutsStöd till inackorderingUrval • Fristående gymnasiesärskolaMottagandeSkolskjutsUrvalInsyn

32. 19 kap – Utbildning på program i GySär • Utbildningens utformning och innehållDe nationella programmenProgrammålNationella inriktningar och särskilda varianterLärlingsutbildningErbjudande av viss utbildningAvvikelser från ett nationellt programs innehållIndividuella programUtbildningens längdUtbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärandeUtbildningens omfattning och garanterad undervisningstidÄmnesplaner, ämnesområdesplaner, gymnasiesärskolearbete och kurserIndividuell studieplan • Dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning • Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningenAnsökanBeslut om mottagandeRätten att fullfölja utbildningen • Utbildning offentlig huvudmanAllsidigt urvalMottagande i första handRiksrekryterande utbildningMottagande i andra handMottagande på individuellt programYttrande från hemkommunenRätt att fullfölja – flyttInterkommunal ersättning (nat.prog.) • Utbildning på fristående skolaBidrag från hemkommunen

33. Ökad flexibilitet ”Gysär -13”

34. Större flexibilitet i GySär • Nationella och individuella program finns kvar • Inriktningar på de nationella programmen, från år 1, 2, 3 eller 4 • Särskilda varianter (godkänns av Skolverket), men inga specialutformade program eller lokala kurser längre • Riksrekryterande utbildning • Nationellt godkänd idrottsutbildning • Elever på nationella program kan läsa gymnasiekurser • Även möjligt med kombination av nationella programmens kurser och individuella programmens ämnesområden • Rektors beslut - Ej överklagbart (rättssäkerheten?) • Reducerat program – rektorsbuslut inom ramen för ÅGP

35. GySär – Nio nationella program • Administration, handel och varuhantering • Estetiska verksamheter • Fastighet, anläggning och byggnation • Fordonsvård och godshantering • Hantverk och produktion • Hotell, restaurang och bageri • Hälsa, vård och omsorg • Samhälle, natur och språk • Skog, mark och djur 3.600 timmar fördelade på fyra år, 2.500 poäng – ingen högskolebehörighet, men fortsatta studier inom folkbildningen, Särvux och Yrkeshögskolan.

36. Ämnen i de nationella programmen • Svenska eller svenska som andraspråk 200 • Engelska 100 • Matematik 100 • Idrott och hälsa 200 • Estetisk verksamhet 100 • Historia 50 • Samhällskunskap 50 • Religionskunskap 50 • Naturkunskap 50 • Ämnen som ger programmet dess karaktär 1 300 • Individuellt val 200 • Gymnasiesärskolearbete 100 • Summa gymnasiesärskolepoäng 2 500

37. Sex ämnesområden på det individuella programmet • Estetisk verksamhet • Hem- och konsumentkunskap • Idrott och hälsa • Natur och miljö • Individ och samhälle • Språk och kommunikation Inga betyg sätts på ämnesområden Borta bestämmelse om att utbildningen ska möta elevens speciella utbildningsbehov indelning mellan yrkesträning/verksamhetsträning

38. Rapporteringsplikt och utredningsskyldighet - tillhörighet till målgruppen ”Gysär -13”

39. Rapporteringsplikt - målgruppstillhörighet • Alla som arbetar inom skolväsendet • ska rapportera till elevens rektor • om de uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev inte tillhör särskolans målgrupp. • Rektor ska anmäla detta till elevens hemkommun • Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan • Samma krav som vid ursprunglig utredning(Pedagogisk-, social-, medicinsk-, psykologisk-) • Rätten att gå i gymnasiesär för att man gått grundsär försvinner.- autismspektrumstörning - krav på omfattande stödinsatser för elever som byter skolform

40. Ändrade mottagningsregler ”Gysär -13”

41. Ändrade mottagningsregler • Automatisk överflyttning från grundsärskolan tas bort • Beslut om målgruppstillhörighet fattas av hemkommunen (inte av skolan) före mottagandet. • Förtydligad utredningsskyldighet om utredning saknas, eller om det av andra skäl bedöms nödvändigt(Pedagogisk-, social-, medicinsk-, psykologiskl-) • Beslutet kan överklagas (både ja och nej) • Huvudmannen för den sökta utbildningen ansvarar för antagningen och beslutar om mottagande (samverkan) • Första hand för hemmahörande i kommunen/samverksans-området som sökt nationellt program etc. • Även vid särskilda skäl, inte finns i hemkommunen eller riksrekryterande • Övriga får tas emot i andra hand.

42. Mottagande – Individuellt program • Om hemkommunen (sic!) bedömer att eleven inte har förutsättningar att följa undervisningen på ett nationellt program. • I annan kommun bara om de och hemkommunen kommit överens om ersättningen • Samma för fristående skola. • Yrkesintroduktion eller IA inom gymnasieskolan utan krav på hemkommunens bedömning av elevens förutsättningar, • Nu även språkintroduktion - men… • Sådan utbildning behöver inte erbjudas om det finns synnerliga skäl att inte göra det. • Regeringen följer tillämpning av bestämmelsen noga!

43. Gymnasial lärlingsutbildning ”Gysär -13”

44. Gymnasial lärlingsutbildning i GySär • Samma regler som i Gy 11, men • Inom GySärs alla nationella program • I huvudsak (minst 50 % för Gy) förlagd till en eller flera arbetsplatser • Regeringen tror på begränsad omfattning • Återkommer med förslag på lärlingskontrakt, särskild arbetsrättslig reglering etc.

45. Bedömning och betygsättning

46. Vad styr betygssättningen? • Betygsparagrafer i skollagens 18 och 19 kap (med hänvisningar till 3 kap.) • Gymnasieförordningen • Examensmål • Ämnesplaner med text och tillhörande betygskriterier

47. Övergripande ansvar Skollagen 2 kap • 8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. • 9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. […] Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. • 15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. (+ undantag)

48. Skollagen 3 kap. • 14 §Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. • 16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. (m.m.) • 17 §Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven […] om skälen för betyget.

49. Skollagen 18 kap • 22 § På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete. På ämnesområden ska betyg inte sättas. Om en elev på ett individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap. 15 §, ska betyg sättas enligt 23–26 §§. Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i gymnasieskolan. Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

50. Skollagen 18 kap. (forts) 23 § Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kunskapskrav. 24 § Som betyg på gymnasiesärskolearbetet ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskole-arbetet. För den elev som inte har nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas.