1 / 17

Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?

Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?. hakan.jansson@mtt.fi. 13.2.2008. Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen: Vad kan man göra bättre? -Identifiering av de mest belastande skiftena och produktionsskedena -Slutna näringskedjor

sunila
Télécharger la présentation

Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön? hakan.jansson@mtt.fi 13.2.2008

  2. Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen: Vad kan man göra bättre? -Identifiering av de mest belastande skiftena och produktionsskedena -Slutna näringskedjor -Ett bättre utnyttjande av boskapsgödselns näring, prosessering -En förbättring av jordens struktur och en förbättring av produktiviteten Behandling av rinnande vatten och behandling av jord Eila Turtola MTT

  3. Miljöstödsarealer 2006 6142 Källa: Jord- och skogsbruksministeriet

  4. MTT:s undersökning rörande nydikning -Ytjorden molera/styv lera, alven styv lera -2 ha, lutning 2% -Täckdikat med tegelrör 1962 -Avstånd mellan rören 16 m, djup 1-1.15 m -16 täckdikes-, 4 ytavrinningsförsöksrutor -Oavbruten mätning av avrinningen från -75 -Provtagningen flödesproportionell -Nydikning år 1991 med plaströr vid sidan av de gamla dikena -Dikena fylldes med ytjord i den övre delen av fältet och med träflis i den nedre delen Foto: Eila Turtola MTT

  5. Nydikningen skar ned erosionstopparna Omdikning år 1991 Erosion, kg/ha/år Eila Turtola MTT

  6. Inverkan på sädesskördarna (korn), kväve- och fosforbalanserna (höstjordbearbetning = plöjning), alla rutor 1980-1999) Skörd kg/ha N-balans kg/ha P-balans kg/ha Före Efter 3 680 4 350 45 23 33 6 Eila Turtola 2006

  7. Inverkan på jordens jordens struktur, alla rutor 1989 och 2001 20-35 cm Ksat cm/h Makroporer v/v 35-55 cm Ksat cm/h Makroporer v/v Ytavrinningens andel (vid vall) 1989 2001 2 år före 10 år efter 0.69 1.89 0.39 0.67 0.005 0.10 0.017 0.30 67% 35% (75%) (54%) Eila Turtola 2006

  8. Hästnäringen och miljön • Finlands hästar förfogar över ca 3000 ha rastgårdar • År 2014 överstiger fosforbelastningen från våra rastgårdar i Finland belastningen av avloppsvattnen i glesbygden

  9. Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä Rasthage 1. 2. 1. Kemikalförråd 2. Doseringsbrunn 3. Sedimentationsbassäng 4. Sandfilter 4. 3.

  10. Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä Utgående

  11. Utfällning av fosfor med ferrisulfat i ett dike på Rehtijärvi tillrinningsområde Ferix-3 Försöket finansierades av Tavastlands Miljöcentral, Jockis kommun och Jockis vattenbolags Ab och MTT. Administration: Agropolis Ab.

  12. 10.1.2007 40 l/s 11.3.2007 20 l/s 13.3.2007 130 l/s 12.3.2007 12 l/s Aaro Närvänen MTT

  13. Resultat Under tre dygn vid vårflödets början behandlades ca 14 000 m³ dikesvatten. Under den här tiden förbrukades 400 kg ferrisulfat Doseringen var i medeltal 1:35 000. Av den lösta fosforn utfälldes 91 % (1 kg). Under hela försöksperioden användes 1240 kg ferrisulfat/46 000 m³ Av den totala fosforn utfälldes 23 % (ca. 2,3 kg) Den utfällda lösta fosforin mängd var 1,5 kg

  14. Vattendragens anemi PO4-P, P… + Fe2(SO4)3 Partikelbunden fosfor Löst fosfor Till algtillväxt användbar fosfor Sedimentbunden fosfor Fosforns olika former i vattendragen (källa Sharpley, 1998).

  15. Hur den årliga belastningen av löst fosfor uppstår på ett tillrinningsområde Åkrar med de högsta fosfortalen 400 ha 180 kg Skogsområden, 7800 ha 78 kg Alla åkrar 2000 ha 360 kg Övriga åkrar, 1600 ha 180 kg Algsjön, 163 ha Mjölkrum (5) 46 kg Avloppsvatten, 700 personer 350 kg Rastgårdar för nötkreatur, 0.1 ha 3,3 kg Trädgårdar och gräsmattor, 35 ha 22 kg Hästhagar, 3 ha 30 kg Aaro Närvänen, 2007

  16. -Det ekologiska systemet kunde på några års sikt producera lika stora skördar både torrsubstansmässigt och energimässigt som ett konventionellt system med de förutsättningar som gäller vid Öjebyns forskningsstation med dess jordar och klimat. -De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år -med den växtföljd och det tvåskördesystem som användes vid vallskörden, är det inte längre någon självklarhet att konventionell drift ger högre avkastning, speciellt inte om man ser till totalbilden av växtodlingen i ett mjölkproducerande jordbruksföretag. -Som en logisk slutsats måste värdet av mineralgödsel ifrågasättas i växtföljder som används vid intensiv mjölkproduktion http://www.njv.slu.se/RM/RM5_2004.pdf

  17. Slutsatser… • Koncentrationen av husdjursskötseln förorsakar lokal ojämvikt i näringsbalanserna. Man är tvungen att utsprida de med inköpsfoder inköpta näringsmedlen på en mindre åkerareal än som använts till produktion. En tillväxt i näringsbalanserna är en faktor, som ökar belastningen i vissa vissa delar av vårt land. • I områden med växtodling minskar belastningen, därför att det inte är lönsamt att använda några höga doser av näringsämnen i växtodling. • Jordbrukspolitiken styr producenternas motivation till satsningar i skötsel och förbättring av våra åkrar. Åkrarnas dränering (täckdikning) och rätt pH (kalkning) är i nyckelpositioner när man skall minska jordbrukets belastning på våra vattendrag. Kortvariga hyreskontrakt uppmuntrar inte till att förbättra åkerns skick. Jordbrukspolitiken och lagstiftningen måste sörja för att jordbrukarnas motivation till en odling, som strävar till att reducera utsläppen förbättras. Risto Uusitalo MTT

More Related